fredag 3 juli 2009

Gunnar i Vaplan ..



Junikväll i Jämtland.

Snöklädd Åreskuta.

En stilla, blank Alsensjön.

Södra Lappland ..


Absolut en klicka-på-bild.

Inte långt från Dikanäs.

Kan ni ana s t i l l h e t e n?


(Ja, just det, helt rätt .., jag sitter och går igenom bilder från resan ,-)




Nästan överallt ...



... ja, mest i byarna hemma i Västerbotten, såg man Vallmo.

Röda, gula och orangefärgade.

Inte alls så höga.

Vi hade dem i mitt barndomshem .., vid stenmuren ner till garaget.

Ett par stycken bara .., samsandes med Familjen Fetknopp.
Två dagar kvar ...

4597
4011
4806
2885
2859
7500
4664
1361
4088
4067
64275
1222
19521
94011
4562
4067

Och en hel drös andra.

Jodå.

Dom sitter där nog .., plu-numren.

"Ute på bron ...."



Loppis i ladan och pv kollar.

Det är någonstans i Västerbotten.

Och jag kollar lite på trappan och ler för mig själv ..., när såg jag senast en sån här anordning där man borstar av snön från skorna ..?
Tillbakablick ...

Av min kusin Peder i Dikanäs, får jag en binge med A4-papper.

En antavla, helt enkelt.

Så medan pv ligger på den ena soffan och tittar på Wimbledontennis, ligger jag på den andra (och känner mig hemma, soffan Ektorp här också ...) och försöker snirkla mig fram genom släktleden.

Alldeles enkelt är det inte.

Men en sak vet jag .., tre generationer bakåt från min mammas morfar, Per Olof Hansson, f. 1867 - där finns på hans mammas sida - Mattias Hansson Bjuhr, f. 1768 i Bjursås socken och hans hustru, Elisabeth Andersdotter, f. 1766 i Orsa, Dalarna.

På hans pappas sida finns släkt från Skuleberget (Ångermanland), Dorotea och Hoting.

Hur intressant som helst är det!

Dörr i Dikanäs ...



Över ödegårdsdörrar svävar ingen romantik.

Inte det minsta inställsamt eller krusidulligt är det.

Så långt ifrån ystadidyll som man kan tänka sig.

Och ändå .., en slags hemifrånkänsla.

Morbror Olaf ...



Uppsvullen av cortison.

Märkt av cellgiftbehandling.

Min morbror.

Just så.

Paradiset ...



Mjällomslandet ..., ååå, hjälp så vackert!

En slingrig väg och så vattnet och bara några få hus.

Alldeles, alldeles lugnt och stilla.

Inte ett pip, förutom fågelkvitter.

Det är här som vi sitter en kväll och dricker kaffe på bryggan.

Grind på Ulvön ...



Sällan, för att inte säga aldrig, har jag sett så många vackra grindar som just på Ulvön.

Många i ungefär samma utförande, men ofta i olika färger, anpassade till husets dörr.



Och så fanns det den andra varianten också.

Nelly håller koll ....



Medan matte rider runt, runt i paddocken, ligger Nelly i bloggmadamens knä.

Svalor pilar av och an i luften.

Dagens fönster ...



Ett antikhandelsfönster, skriver vännen ellis.

Det är hon som har tagit bilden.

Äntligen, har jag börjat gå igenom all mailpost som har kommit medan vi har varit på turné och oj, vilken vackra fönster som låg här och väntade .., från såväl Kambodja som Västmanland!

Dagens fönster ...



... finns i Stockholm .., denna så helt fantastiskt vackra sommarstad!

torsdag 2 juli 2009

Cirkus Nelly ....och lite till.



Hästtjejer, även dom i 33-årsåldern, är en sort för sig.
Ganska jordnära madamer.
Mockar och har sig.
Inte så pråliga.
På bilden ligger Anna och drar sig i gröngräset.
Jobb-fin-skorna med liten klack .., vilar sig så länge.

Vid sextiden tar vi bilen och åker ut till Ekerö där Anna har sin häst stallad.

Emil gör pv och mig sällskap .., han sitter i passagerarsätet med gps-n i knäet.

"Ja, det är tur att man har en sån bra navigatör som du Emil!" säger pv belåtet.

Väl framme vid ridhuset, går vi längs en grusväg ner till Mälaren och det blir tävling om vem som kommer först i vattnet .., Emil och pv springer mot bryggan och hoppar i bums och moster Anna hojtar att man ska se sig för .., och själv simmar jag en bit från vassen och upptäcker Fru Sothöna med alla sina ungar på rad, fast en bit bort.

Uppe på bryggan igen ser vi små abborrbarn simma runt bryggan.

I kylväskan finns lite kvällsvickning; en kycklingsallad och det nybakade grekiska brödet med sesamfrön i och på .., och där sitter vi tillsammans, Anna, Emil, pv och jag själv.

Emils mamma, "dr Böhlander", jobbar natt inom hospicevården och Emma har fotbollsträning.

Åååå, det är en u n d e r b a r sommarkväll.

Emil, som har lärt sig alla sjutton fågelarterna (allt från sädesärla till större korsnäbb, steglits, blåhake och allt möjligt annat !), får nu se Madame Sothöna och jag pekar på svalornas ungar som har lärt sig att flyga, fast inte så där elegant som sina föräldrar .., och jag visar honom pilfinkar och duvor och hur Alen ser ut, den som växer vid vattnet och alltid finns i korsorden.

"Växer vid vatten, två bokstäver" .,. det blir al, det.



En sak är säker .., och det är att Anna har pli på sin hund.

Lite pli har hon nog på oss övriga också, ja, åtminstone vi familjemedlemmar.

Är man projektledare så är man och är man Oxe så är man.

Anna är båda delarna.


Medan Emil rider på Taurus, hälsar Nelly på hos pv.
Åååå, så skönt att bli kliad under hakan, tittta bara hur hon gottar sig!
Jag sitter alldeles intill och fylls av värme för den här mannen.
"Faktiskt tror jag att jag tycker väldigt, väldigt bra om dig ...", säger jag.
Ja, det är minsann inte illa pinkat av kärv västerbottniska.
Och på måndag åker skägget all världens väg.
Säger han.
Men om fem veckor är det tillbaka.
Säger bloggmadamen.

När Emil har fått testa att rida och när han har hjälpt "världens bästa moster" att duscha av en svettig Taurus, åker vi hemåt.

Mot kvällshimlen svävar mängder med luftballonger!!

Och i morgon är det fredag och snart är den här magiska resan tillända.
Vill ni se en badbrud ...?

Kolla här då.
Torsdag i landet Uppland ...

Tre dagar kvar av min semester och för första gången i mitt liv, tror jag, känner jag ingen ångest för att börja arbeta igen.

Det här har varit en så helt ljuvlig resa och precis varenda dag har känts bra.

Så många fina minnen att ta med sig och gömma i hjärtats alla rum!

Idag blir det brödbak (tack Inger för receptet .., ett himmelskt gott grekiskt bröd med sesamfrö ..) och pv ska baka gifflar och ikväll åker vi till stallet på Ekerö och hälsar på Anna-Panna och hennes Micke och hästen Taurus .., Nelly är hos oss idag och flåsar och vill äta upp lilla undulaten i sin bur .., och det är varmt så man nästan dånar .., man undrar hur länge detta ska fortsätta ...!

Lördagmorgon kör vi söderut.

Pv tar segelbåten på måndag och ger sig iväg mot Bohuslän och själv ska jag arbeta hela sommaren och försöka klämma in en restresa till Grekiska ö-världen, tillsammans med pv, någon gång i september, om jag får ledigt, men jag har semester kvar.

Ungefär så ser det ut.

Har det gått bra att resa tillsammans och kampera i en bil i fjorton dagar?

Svar: ja, alldeles utmärkt.

Fråga: tycker jag att pensionatsvärden är ett alldeles underbart ressällskap?

Svar: ja, absolut!

Gudruns vänstra hand ...



Genom hela grundskolan, från ettan till nian, var Gudrun och jag själv klasskamrater.

Hon var den som hade den mest speciella handstilen .., stor och ganska snirklig.

Gudruns föräldrar drev Burwalls bok,- och pappershandel .., hennes pappa Åke var fotograf och alla i Malå har väl någon gång suttit framför hans stora kamera.

Numera är det Gudrun som driver affären och kommer man till Malå, är ett besök där ett måste.

Nästan allt känns som förut.

Dom speciella utdragslådorna ..., hörnan med musikinstrument .., leksaksavdelningen där mina småflickor höll till .., och godiset i glasburkarna!

På utsidan av affären fanns i min barndom en godisautomat.

Ja, Burwalls är helt enkelt en instutition i Malå.

Nånting som på nåt vänster alltid har funnits.

Och när vi nu är uppe och hälsar på, så tittar vi in i affären.

Borta är plingklockan som hängde ovanför dörren .., för evigt borta är tant Linnéa och farbror Åke bor numera på ett servicehem.

Men Gudrun, hon är kvar.

Konstnärinnans vänstra hand ...



I Nickebo, just vid vattnet i Härnösand, pågår konstutställning, eller rättare sagt, det är vernissage när vi kommer dit i sällskap med Cecilia.

Jag faller pladask för en tavla (den som syns på bilden) och så frågar jag självaste utställaren om det är möjligt att få en vänsterhand och det får man.

Det här är alltså Annelie Löflings vänstra hand.

Annelie är Kräfta ..., lillasyster och har vänster tumme upp.

Nelly vill ha frukost ...

Idag är dr Böhlander dagmatte åt sin systers hund, Nelly, ni vet.

Och så är hon undulatvakt också.

Jominsann.

Då kan det bli en actionfilm, om det vill sig väl.

Drottninggatan i Stockholm ...

Här byter pengar ägare i en våldsam fart.

Mannen till vänster i blått är en av kumpanerna .., mannen med keps också .., (dom låtsas vara intresserade spelare ..) en annan man står tio meter ifrån och håller utsikt ..,. inga poliser i sikte .., då är det okej.

Åt andra hållet .., ytterligare en spejare.

Efteråt ser jag "spelarmannen" stå och bläddra bland sedlarna.

Västerbottnisk rabatt ..



... utanför ett litet hus i närheten av Umeå.

Spår av barnbarn ...



Inger och Olle i Skellefteå fick vänta ett bra tag på barnbarn.

Men sen .., kom dom minsann!

Och jag ler för mig själv när jag i deras vardagsrum ser en liten blekrosa dockvagn .., och på farstutrappan en liten vattenkanna.

Idag .., för 23 år sedan ..



... blev jag mamma för tredje gången, då kom till vår oerhörda förvåning (ja, är man yngst av tre systrar och själv har två döttrar .,. så finns liksom inte detta att det kan komma en pojke, det finns inte ens i tanken ...) en son till världen!

Det var en stor gosse .., 4820 gram och 56 cm lång.

Gossen fick namnet Anders och är förstås, i mammans ögon, världens absolut finaste och snällaste son!

Så här kommer ett jättegrattis från mamma!

Torsdagsfönstret ...


<
... finns i ett litet hus i södra Västerbotten.

onsdag 1 juli 2009

Cecilia förklarar ..

På väg söderut stannar vi till i Härnösand, där det blir fika tillsammans med den rara madamen. Cecilia, hon som brukar kommentera här som "Cecilia N".

Hon tar oss till Nickebo, ett alldeles ljuvligt ställe som tillhör Svenska Kyrkan och ligger vid vattnet.

Där inne i krumelurhuset pågår en konstutställning med akvareller och tänka sig .., bloggmadamen från Ystad faller pladask och tingar en tavla.

Efteråt sitter vi ute på altanen och dricker kaffe och mumsar på banankaka.

Cecilia N har kommenterat på den här sidan länge, länge och jag vet knappt någon som har bättre minne .., det är som om hon kommer ihåg allting!

Ojdå .... kära nån!



På båten som tar oss från Mjällomlandet till Ulvön, arbetar Tommy Strömgren.

Det är helt ofattbart så lik han är Anders, ja, han till och med rör sig på precis samma sätt.

Och ler likadant.

Mammahjärtat fylls av längtan.

Insikt nr 151 ...



"Ja, det är i alla fall svalt och skönt på vänster ben."

Just så.

Litet hus i södra Västerbotten ...



... och som så många andra .., tomt och öde.

Mjällomslandet ...



Detta är Höga Kusten.

Det fagra Ångermanland.

Bara så underbart vilsamt och vackert!
(Def. en klicka-på-bild ...)

Underbara Ulvön ...



Ulvön är paradiset!

Det påminner om Bohuslän (om kosteröarna, säger pv ..) och där är trånga små gränder och pyttiga hus med lika pyttiga trädgårdar och där är grindar som är helt annorlunda än andra som jag har sett och där är hela tiden havet!

Bäst av allt är det gamla kapellet från 1600-talet med de allra mest rörande väggmålningar som handlar om Den Förlorade Sonen.
(Scrolla ner i texten så syns målningarna ..).



Ulvön har varit ett fiskeläge och är det kanske ännu, men i mycket mindre omfattning.
Näten på tork är gjorda av bomullsgarn.



Trasmatta i hembygdsgården.



Lilla Tilde, 11 år, säljer hemgjord saft.



Kvällen innan turen till Ulvön, åker vi ner till Mjällomslandet .., sätter oss på bryggan .., dricker medhavt kaffe och äter släppträskbrödmackor och tar iskallt dopp i havet.

Orden räcker inte till för att säga hur fint det är där.

Dagens fönster ...



Hembygdsgården på Ulvön .., överjordiskt vackert är det.

tisdag 30 juni 2009

Grattis!



Ååååå, när jag tittade i min mobil utan täckning .., upptäcker jag sms från bettankax.

Då anade jag .-)

Och nu har jag läst hos lindalotta och vill bara säga en sak ...., här kommer famnen full av kramar och gratulationer till er Linda och Micke .., och till den lilla snabbfotade fröken Ebba (och jag som trodde att det skulle bli en pojke .. nåja, jag vann ju fågeltävlingen ...-) och en jättebamsekram till Ebbas mormor, som säkerligen är sprickfärdig av tacksamhet och lycka idag!

Vi låtsas att ni bor här i faggorna .., då går jag ut och plockar en liten bukett med blåklockor, rödblära, smörblommor och hundkäx .., några lupiner också .., allt växer här utanför vandrarhemmet!

Ha det så gott nu och njut nu av vad livet har gett er i present! hälsar bloggmadamen och pv.
Tisdagmorgon ....

Från köket hörs vispande av ägg .., det ska bli äggröra och bacon till frukost, tydligen.

Igårkväll blev det bad i viken här nedanför .., alldeles stilla låg vattnet och en bit ifrån kom en man i sin båt .., han hade varit och fiskat .., och det var skönt att svalka sig och håret blev superlockigt och efteråt stöööp jag i sängen och låg här i lilla rummet och hörde pv prata med paret från Örebro.

"Vandrarhemmet" är litet och pyttigt .., våra rum ligger intill varandra.

Så där lite hemtrevligt, skulle jag kanske säga.

När jag nyss hämtade något från bilen, mötte jag kvinnan som förestår det hela.

Det blev lite småprat så där .., jag hämtade min blus som jag hade tvättat igårkväll och upptäckte att den inte alls hade torkat under natten .,. så nu hänger den så elegant under svenska-flaggan-vimpeln på verandan.

Idag blir det alltså Ulvön.

Så spännande det ska bli!

Och det är redan afrikavärme eller i alla fall närapå.

måndag 29 juni 2009

Lindalotta .....

Vi håller alla tummar och tår och önskar dig, Micke, Pyret och mormor lycka till!
Måndagkväll i Mjällomsviken i det fagra Ångermanland, klockan 19.45.

Så här blev det.

Vi lämnar Skellefteå vid tiotiden och åker söderut .., fikar längs E4:an på och bussar och bilar susar förbi ..,. passerar sedan Örnsköldsvik allt medan Hasse Alfredsson sommarpratar i P1 ...., och pv frågar om jag kommer ihåg vad backhopparklubben i Ö-vik heter och blir förvånad när jag svarar ..."jovisst, Friska Viljor!"

Lika varmt som igår.

Bilrutorna nervevade

Vi turas om att köra.

Tanken är att vi ska slå läger i Norrfällsviken, ute vid havet.

Om detta Norrfällsviken har jag hört så mycket gott, så vi åker raka eller slingriga spåret dit och bestämmer oss för en liten stuga till priset av 450:- för en natt.

Åååå, så besvikna vi blir när vi öppnar dörren!

Där finns en våningssäng och ett bord, det är allt.

Själva stugan står på sandig mark med en massa andra exakt likadana stugor på rad intill och på varje "bro" står en ful röd skurhink med mopp och där finns inga trappsteg, bara en cementklump att kliva på ...., och på ovansängen har träribborna gått sönder och kylskåpet har ett vinande ljud ., det låter som om vi hade bosatt oss på Antarktis och med viiiinade snöstorm utanför huset!

Å, vad jag deppar.

Efter tjugo minuter säger jag till pv att "näää, jag vill inte ...!" så jag går till receptionen och säger nästan som det är .., och den rara värdinnan förstår precis och vi får pengarna tillbaka, packar ihop det lilla vi tagit fram och ger oss av.

En halvmil senare tar vi in på ett vandrarhem eller mer som ett litet gult hus bara och här finns några uthyrningsrum och det är hur spartanskt som helst, men här finns en veranda med utsikt över vattnet och här finns ett bord med blommor och ett fullt utrustat kök och en tv och ett litet vardagsrum och framför allt; här finns en rar värdinna som visar oss runt och det känns så himla bra.

Priset?

Trehundra kronor för ett rum med två sängar.

Så snart vi har installerat oss, tar vi bilen och kör några km bort, tvärs över liksom, till Mjällomslandet.

Tänk er en slingrig väg som går ner mot vattnet och tänk er berg på andra sidan och vikar och rödmålade sjöbodar och helt tyst och lugnt!

Vi sätter oss på bryggan och vi har med oss kaffe i termos och Stenbergs tunnbröd och vi doppar oss i iskallt vatten och pratar med ett par som ägnar sig åt nåt slags strandrensning och inte kan man invänta solnedgången bakom bergen, för den går ju nästan aldrig ner .., så vi vänder om och är nu tillbaka till lilla vandrarhemmet, som är mer som ett vanligt hus.

Ett annat par har också kommit .., dom är från Örebro och har tänkt sig att åka till Piteå Havsbad.

I morgon tar vi båten ut till Ulvön.

Där tillbringade mina systrar en hel del barndomstid .., då deras moster och morbror bodde just där.

Etthundrasjuttiofem kronor per person kostar en t o r-biljett med båten och då åker man kvart i elva och kommer tillbaka vid kvart i fyra.

Därefter blir det raka spåret till Härnösand där vi hoppas få träffa Cecilia N som ofta kommenterar här på sidan och sist av allt, åker vi till Stockholm och lär väl komma fram sent.

Jag har tagit massor med bilder från det underbara Mjällomslandet och två bilder från det sterila Norrfällsviken .., men det är usel mottagning här, så ni får se senare.

Nu ska vi kolla på tv i lilla vardagsrummet!

Ajöken, sa fröken.

Norsjö, halv ett natten mot söndag.



Och alldeles uppenbarligen efterlevs förbudet.

Vid älven ...



Här, vid Inger och Olles lilla sjöbod, satt vi igår.

Motorbåtar puttrade förbi .., svenska flaggor vajade i vinden ..., och två gånger badade jag.

Farbror Erland



Pappas äventyrlige storebror, Erland.

Han, som med ritningen i sitt huvud, byggde ett flygplan och fick fyrtio dagsböter för att han fortsatte att flyga utan att presentera ritningen.

En tjurskalle, var han.

Och jag minns när pappa berättade om Erlands uppfinningar .., den där bössan som han gjorde på egen hand och så lät han lillbrorsan - min pappa - testskjuta .., medan konstruktören själv gömde sig bakom några buskar.

Och så s n ä l l han var, farbror Erland!

Han hade en hund som hette Rita och gift två gånger var han .., först med Anna, sedan, när Anna dog, gifte han sig med Annas syster, Beda.

A och B.

Och alldeles för ung dog han .., nästan i min ålder.

Måndagsfönstret ..



... finns i lilla sjöboden alldeles vid Skellefteälven.

söndag 28 juni 2009

En massa känslor ...



Efter besöket hos Kjell och Gerd, kör vi vidare mot Kalvträsk.

Kalvträsk.

Där växte min pappa upp.

Senast jag var där var på min farbrors begravning .., nu har åren susat iväg och jag är femtiofem år och ska leta efter min pappas fotspår.

"Vänta! Där är nog huset som pappa växte upp i, ja, innan hans pappa och mamma dog!" hojtar jag till pv och vi backar tillbaka och tittar på det gula huset och på lagården och det ser tomt ut och alldeles säker på min sak är jag inte, men jag t r o r att det är så.


Karins hand.
I lokalen övas det för fullt inför en lokalrevy.


Vi åker vidare .., upptäcker Kalvträsk Museum och stannar till.

Dörren till själva muséet är låst, men en rar kvinna säger att det nog ska gå att ordna så att vi kan få se och förresten .,. har jag någon anknytning till Kalvträsk?

Jag säger att jag är dotter till Ivar Nilsson och då bara gapar kvinnan som har bruna ögon och ett så varmt leende.

"Ivars dotter! Men du .., då är vi ju släkt .., min pappa hette Harry Nilsson och var kusin med din pappa och hans syskon, ja, men dom växte ju upp tillsammans hos deras farbror och faster som båda var barnlösa och delade bostad ..!" säger kvinnan som visar sig heta Karin.

Hennes pappa och min pappa var alltså kusiner.



I rummet som är som själva utställningslokalen, finns allt möjligt samlat om Kalvträsk.


Där är pärmar med idrottsresultat och två bilder på min friidrottande pappa som står tillsammans med andra unga män med efternamn som klingar så bekant för mig .., namn som jag har hört talas om när pappa livfullt berättade om äventyr i sin ungdom.

Och där finns nästan en hel vägg med urklipp som handlar om min pappas storebror Erland, han som byggde sig ett eget flygplan och det flygplanet blev vida känt över världen, ja, fabrikörer från såväl USA som Canada hörde av sig och ville starta serietillverkning av just det planet.

Jag frågar om huset som vi körde förbi ., är det möjligen ..?

"Jo, visst är det det!" säger Karin, men berättar också att när pappa och hans syskon och hennes pappa Harry blev föräldralösa, flyttade dom alla till fastern och farbroderns hus som fanns nära kyrkan, ja, det är för övrigt på den tomten som hennes hus står nu.



Så vi åker tillbaka till det gula huset.

Där är tomt och tyst .., jag kikar in genom köksfönstret och ser en öppnad kylskåpsdörr .. kanske är det bara ett sommarhus numera?


Och jag går runt lagården och tittar .., och jag tar bilder och plockar vildblommor som ska sättas på farmor och farfars grav, om vi hittar den.

Farmor och farmor som båda dog i 40-årsåldern.

Känslorna tumlar runt inom mig.

Nu, när jag går runt lagården där pappa har sprungit som barn .., kommer jag ihåg alla historier han berättade .., ja, som då när han skulle ta hem korna från skogen och upptäckte en stövare som jagade en liten ekorre och hur pappa alldeles glömde bort korna och fick omåttligt med stryk när han kom hem .., och aldrig att pappa kunde förstå hur hans egen far kunde bli så arg för något sådant?

Sånt, tänker jag på.

På kyrkogården hittar jag inte gravstenen, utan sätter blommorna i en grön strutformad plastvas på farbror Erlands grav.

Det går det med.

Och sedan åker vi vidare.


Vi ser en älgkalv på ett hygge .., vi badar i Villvattnet och småpratar med två pojkar i elvaårsåldern som försöker fånga fiskyngel.

När pv med samma håv fångar en fisk i första försöket, utbrister en av pojkarna: "men han är ju en GUD!!"

Vi badar .., dricker medhavt kaffe och säger att detta är livet på en pinne.



Och så åker vi vidare och landar vi hos Olle och Ingrid, båda två journalister på hemtidningen.

Dom bor utanför Skellefteå, alldeles vid älven.


Inger bjuder på en himmelsk fisksoppa och ett lika himmelskt grekiskt bröd och vi sitter på deras balkong med Skellefteälven tvärs över vägen .., vi badar i älven och pv springer en runda och senare på kvällen kommer hemifrån-agnetha, som numera bor i Skellefteå, tillsammans med sin dotter Emelie och vi går ett hundratal bort till Båtcaféet och sitter och pratar bort nån timme.




Agnethas hand.
Hon är Tvilling och storasyster och arbetar som läkarsekretare.
Höger tumme upp.
I Malå var hon nog en av mina allra bästa vänner.
Hon var gift med Jonny och gifte om sig med Johnny.
J
ag var gift med Tommy och träffade Tommy.

Och sedan Thomas. som blev till pv.

Emelie är dotter till Agnetha .., hon är Stenbock och har vackra bruna ögon.




Barnbarnen..

Medan mormor är på turne i Norrland har Emil /kapten Lintott kämpat hårt i Aroscupen.
Killarn slutade på en 9:e plats av 64 lag, mycket bra jobbat!
Trots det var det tårar & besvikelse för Lintotten när han gick av planen, men efter bad med lagkompisarna var humöret på topp igen!
Storasyster Emma var med som supporter, men hon var mest nöjd med att få se Måns Zelmerlöv uppträda, själv trånade man efter Herreys....
Men Dr Böhlander hade inget emot att få lyssna på Måns, ja titta lite också.....

Hoppas ni har en trevlig sommar i värmen! Njut!!!!!!
Sommarhälsningar från Dr Böhlander




Minns ni Tyson ...?



Kommer ni ihåg honom ...?

Tyson, som vi mötte för första gången i fjolsomras när hans matte och husse hade hämtat honom i Hillerstorp i Småland .., ja, just den hunden.

Tyson, som blev så svårt biten av en hund här i Norsjö.

Nu har vi träffat honom igen!

En mer underbar liten lurvtuss är väl svår att hitta och alldeles lugn och trygg är han.

Att hamna på trädgårdsbordet och bli förevigad .., tja, roligare kan man ju ha om man är hund .., men Tyson är med på allt.

Och inget hår för ögonen har han heller .., här är det fri sikt!

Dagens fönster ...



Fem mil från Malå ligger Norsjö och Norsjö och Malå har i alla tider varit rivaler.

Fotbollsmatcher dem emellan var på Liv och Död.

Men nu tillbringar vi lördagen hos vännerna Gerd och Kjell just i Norsjö och det är subtropiskt varmt och vi blir bjudna på himmelskt god mat (älgfilé i tunna skivor .., ugnsrostade grönsaker ., det är så gott, så gott ..!) och det blir väldigt mycket surr ute på deras altan och Kjells kusin Kent kommer på besök och då blir det prat om dejtingsidor och "kvinnoavgiftning" och lite annat och det skrattas friskt där ut i sommarljuset.

Vid midnatt går vi på lååång promenad med deras hund Tyson; ner i byn går vi .. mot hembygdsområdet och förbi kyrkogården där det är hundra miljoner mygg och pv säger att detta är en prövningens stund .., hans ena öra blir stunget och svullnar upp och vi tar var sin rönnruska och viftar med runt våra huvuden ..., men alldeles ljust är det och Gerd är lyrisk .., tänk, så härligt med ljusa sommarnätter!

Natten tillbringas i husvagnen som står ute på gården och frukosten är avklarad .., det tycks bli subtropisk värme även idag .., himlen är ljust blå och man får liksom ta sats innan det är dags att sätta sig i bilen.

Planerna för dagen?

Jo, vi ska åka till min pappas barndomsby Kalvträsk .., tre mil härifrån .., och kanske hittar vi Ö-vikshasse i Burträsk, men bara kanske .., och sedan blir det Skellefteå och i morgon åker vi söderut, mot Höga Kusten.

Nu ska hunden Tyson förevigas!