
Så stolta storasystrar kramar om lillbrorsan!

Ja, det finns liksom inga ord som räcker till för alla känslor som tumlade runt i går.
Själva stämningen.
Och när vi kom in i Blå Hallen och polisorkestern som spelade "Här är polisen som mitt i gatan står ..." och alla fanorna som hängde från väggen och förväntansfyllda (fulla?) föräldrar, flick,- eller pojkvänner, syskon och vänner.
Jag fick svälja nästan genast och tårarna brände bakom ögonlocken.

Och efteråt ..,. en sååååå glad och lycklig son.
Kramar från klasskamrater .., lycka-till-önskningar.

Middag hemma hos storasyster.
Allsång ... text skriven av pensionatsvärden .., bildspel från storasystern och mågen.
12 kommentarer:
Jag blir också tårögd! Stilig son har du!!
Åååh! Här sitter jag och torkar tårar...
Håller med Gerd - stilig är ordet!
Ikväll ska jag själv iväg och fira en nybakad polis. Kul!
*solskenskram till dig*
Varning för nederbörd borde det vara rubriken på det här inlägget.
Det blev blött här med!
GRATTIS till Anders och till dig Elisabet! Å vad man är stolt och rörd över sina fina o duktiga ungar. Tänk din minste, lille...
Han är himla fin. KRAMAR!!
Och jag sitter med tårar i ögonen över att mormor och morfar är med...
Grattis!!!
Grattis tjusige Anders!
(och Elisabet).
Det känns tryggt att få så fina poliser i Sverige.
Grattis till polisen Anders! jag minns honom från föris där både han och min Erik gick.
Jag förstår att du är stolt.
Grattis!
Åh vilka härliga bilder. Vilken glädje!! Och en sån polis vill man ju verkligen ha. Glad!!
Grattis!! Jag gläds med dig Elisabet. Du har verkligen orsak att vara stolt över din vackre och fine son.
Kram!
Men åh...jag riktigt känner er glädje och stolthet. Underbart!
Till alla raringar: åååå, så snälla ni är! Ja, det är ni verkligen.
Skicka en kommentar