lördag 3 juli 2010

Kväll i landet Halland ..


"Rädd för en hund? Skulle jag vara det?
Nä, nä.
Jag hade bara ingen lust att vara kvar där hos grannarna ...", tänker nog sigge.

Det visar sig att sommarstugegrannarnas måg (för övrigt född i Malmberget), har en hund som heter Axxi. En schäfertik.

Det visar sig också att sigge nilsson nästan skrämmer livet ur Axxi, så länge dom två befinner sig på "vår tomt".

Men akta er när vi kommer över för att äta middag, tomtgränsen är osynlig, men Axxi vet minsann ..., och nu är det sigge nilsson som får skynda sig att ta skydd .., först i potatislandet med ett klätterträd inom räckhåll .., och sen tycker nog sigge att det är lika så gott att tacka för sig.

Han tar ett skutt över det lilla stängslet och ger sig av.



Vi som blir kvar, bjuds på himmelskt god hälleflundra ., ugnskokt i sju minuter och med en sås till som inte går av för hackor.

Det är första gången i mitt liv som jag smakar hälleflundra, som till viss del påminner om torsk, men är så mycket godare!

Mmmmmm, så smarrigt!

Till efterrätt blir det färska jordgubbar med Sias Vaniljglass.

Siaglass förstås .., den tillverkas ju inte långt härifrån.



Efter maten tittar herrarna på fotboll.

Själv beundrar jag en broderad kudde och går sedan den pyttelilla sträckan över till sommarstugan och Friggeboden.

Sigge syns inte till.

Ett kvällsfönster från ...


T.v. den utblommade rhododendronbusken, säkert tre meter hög.
Och alen till höger.

... landet Halland, närmare bestämt från Friggeboden i Steninge.

Här sitter jag och njuter av svalkan och lätta vindar som singlar in genom såväl öppet fönster som öppen dörr.

Ute i en vit trädgårdsstol av plast, sitter pv och spelar på sin gitarr.

Han har vissa problem med en del sånger, så dom skippar han .., när det blir för svårt.

Nyduschade sigge nilsson och pElle .., putsar sina pälsar.

Jag längtar efter kvällsdoppet.

Och ja, jag tar tillbaka allt jag skrev om .., det där att "det går så bra att vara utan dator".

Å, vad jag tycker det är kul att ha tillgång till pv:s laptop.

Hälsning från Fru Grå ...



"Hej Elisabet!

Onsdagen blev en utflyktsdag med make o Jojosommarkort.

Vi turade till Helsingör ett par gånger, sedan strosade vi i Helsingör på gågatan.

Och plötsligt var det "Hollywoodfruar" fast i Danamrk och endast en av dem.
Den som jag tycker är mest sympatisk nämligen Maria Montazami.

Hon strosade också med sin man och fyra barn och lät sig glatt fotograferas.

Skickar några bildbevis!!

Hälsningar fru Grå."

Resultat av bad i havet ...



Lockigt hår.

Hade detta hänt när jag var tolv år, hade jag avlidit.

Det var innan plattången hade uppfunnits.

Då var det tejp, dammsugarmunstycke, sjalett eller strykjärn som gällde.

Vänner ....



En keligare katt än sigge nilsson, det har jag nog inte varit med om.

Allra mest tycker han om att kela med husse.
Annorlunda ....

Tar bilen och kör till Haverdal och köper eftermiddagsfika, samt lunchmat till morgondagen.

Vänliga kassörskor sitter på rad.

Försöker mig på att småprata med tre helt obekanta människor, men se det går inte.

1. Vid kylen för sallader. "Oj, här är så mycket att välja på så det är rent svårt att bestämma sig ...", säger jag till dam som är äldre än mig, men inte lastgammal. Om hon svarar? Glöm det.

2. Vid bilen, jag ska packa in varorna. Dam i ungefär samma ålder, öppnar sin bildörr. "Hjälpas, så varmt .., det är som i Afrika när man sätter sig i bilen ...", säger jag. Damen tittar på mig som vore jag från vettet.

3. I affären igen, jag har glömt att köpa smörgåsgurka och får vända tillbaka. Kvinna i min ålder står före mig vid en av de tre öppna kassorna. "Ja, nu gäller det att välja rätt kassa .., få se .., ja, den här kön ser nog kortast ut ...?" Om hon svarar? Nä.

Hade detta varit i Skåne, hade garanterat alla svarat på tilltal.

Nåja, jag tänker inte ge mig.

Och jag vet vad det påminner mig om, jo, när vi hade flyttat från Västerbotten till Skåne, då var Anders sju år och han stod ute på balkongen och tittade i smyyyg ner på barnen som lekte på innergården.

Åååå, så han ville leka med dem!

Men i stället för att gå ner och fråga rakt av, så hukade han sig bakom balkongräcket och så sa han .."hallå!" - "hallå!" och så snart barnen tittade upp, gömde han sig igen.
Och så nya hallåanden.

Det var hans sätt att försöka ansluta sig.

Att få vara med.

Och ungefär så är det med mitt småpratande i landet Halland.

(Jag minns ett besök hos Kent i Växjö .., det var lördagmorgon och vi gick till ett café alldeles vid ett torg och inne i caféet satt massor med människor i alla åldrar och SOM det pratades och skrattades och det byttes leenden och jag vet att jag tänkte att .., ååå, vilka öppna människor, här skulle jag kunna bo och trivas! Hur kan det vara så olika, det undrar jag verkligen. För den delen kanske det är turister jag försöker prata med .., dom kanske inte alls är från bygden?)

Strandliv ..



Fyra timmar på stranden.

Jag sitter i solstolen och läser Elizabeth George som skriver så omständligt och jag kommer på mig med att längta efter det där enkla hos Torgny Lindgren.

Mellan varven svalkar jag mig i havet.

Småbarn skrattar och skriker .., det spelas boll ., ett helt sällskap med ledare och barn kommer från vandrarhemmet bara en bit bort ..., en vithårig man med svart t-shirt med texten MORFAR, kommer gående och håller en liten tös i handen ..., en mormor har tre barnbarn i släptåg och den yngste av dem, Gabriel, har fyllt år och berättar för de övriga vad han har fått i present .., det bästa var en motorbåt som kan köra i vatten!

Jag ler.

Och sonen ringer och meddelar att han - just då - har hållit sitt livs första förhör och jag dricker vatten ur en grön flaska och ser en sädesärla vippa bland ilandfluten tång.

Det är säkert trettio grader varmt och luften känns som i Grekland.


Lördagmorgon utanför en Friggebod ..


Ååå, sicken lycka .., att sitta vid ett rangligt trädgårdsbord och äta frukost .., och solen i ansiktet och fågelkvitter .. och gräs under barfotafötter!

Och sigge nilsson som, likt en panter, klättrar hejvilt i plommonträdet .., eller jagar humlor .., eller små löv .., och sedan:- pang bara! - slänger omkull sig i gröngräset och vilar en stund.

På en stol ligger pElle och sover.

Svansen går av och an.

Alldeles tyst är det .., bara rasslet från löven är vad som hörs.

"Behövs nånting mer här i livet ..? Att få vara frisk ..,. att få sitta ute och äta frukost .., att ha två katter runt benen och ha goda relationer till sina vänner ..? Behövs nånting mera ?" undrar jag.

Vilken oskattbar rikedom!
Lördagsfönstret ...


... finns i en liten vitmålad Friggebod i Steninge, i landet Halland.

Fönstret är spröjsat och står just nu öppet, ja, har gjort det hela natten.

På fönsterbrädan (av trä .., fem smala ribbor) ligger en lång virkad duk och på den står två blå krukor med plastblommor i vitt och rosa .., det var nog Gunvors älsklingfärg, tror jag.

Två blå fåglar i glas står där också.

Och utanför .., till vänster en jättelik rhododendron som nu är överblommad .., till höger en al (växer vid vatten = al .., finns i alla korskord) och på marken: små, små skott av ormbunke.

Kan ni se det framför er?

Bra.

För uppkopplingen här är så lååååångsam, att detta att ladda upp bilder, är inte att tänka på.

Och nu blir det frukost i det gröna! säger pensionatsvärden.

fredag 2 juli 2010

Fredagkväll ...



Och jag tar tåget från Ystad till Malmö, men får byta till buss i Svedala, för en kontaktledning har dråsat i backen och vi är nog ett hundratal resenärer som i Svedala står och väntar på bussen .., och efter en lång stund uppenbarar den sig, men då ryms bara hälften av passagerarna.

Människor är irriterade, men jag tänker att ..., ja, jag har ju alltid drömt om att åka tåg i Indien, där är det säkerligen mycket värre än så här .., och det hela löser sig ändå.

En av dem som kommer med bussen, är bloggmadamen.

Och bussen tar oss till Lund och det är på vippen att jag ska missa Öresundståget, men hinner med ..., och där finns inga lediga platser, inte förrän i Helsingborg.

Jag hamnar intill en man från Turkiet.

Ja, ursprungligen, alltså.

Nu ska han till Västergötland - han har varit i Tyskland ett par dagar - och det blir lite småprat om uppehållstillstånd och identitetshandlingar (har man varit gift med en polis som under ett par år arbetade på utlänningsenheten, känner man till liiiite av vad som kan hända med pass och annat ..) och jag gissar ålder och får inget riktigt svar ..., och mannen berättar om ett krångligt liv .,. om skilsmässan från sin fru (från Mellanöstern) och om de två barnen som har hamnat i fosterhem.

Hans dotter heter Hagar.

"Ja, Hagar var mor till Ibrahim ...", säger han.

Och jag tänker efter .., Hagar ..?

Min klasskamrats syster heter Hagar och döpte sin son till Ibrahim .,. som förstås betyder Abraham ..., jaha, då förstår jag!

Vad pratar vi mer om?

Jo, om arbetstillfällen .., fotboll .., och så får jag se en mobilbild av Hagar, 5 år.

När klockan är sju, är tåget framme i Halmstad.

Och nu sitter jag i pv:s mammas sommarstuga och skriver på pv:s dator .., jag har fått räkgryta och ett glas underbart gott Merlot-vin .., ett flygplan susar förbi här ovanför .., sigge nilsson och pElle sover i var sin trädgårdsstol .., och jag har sex arbetsdagar kvar att arbeta i Ystad.

Min dator är ännu insomnad, men tänk ., det bekom mig inte särskilt.

Livet känns bra.

Så är det.

Idag ....



... för tjugofyra år sedan .., klockan sju på morgonen, kom den här lille charmören till världen.

Per Ivar Anders.

4820 gram och 56 cm lång.

Tjugofyra år av glädje.

Och att komma som lillebror till två storasystrar, det måste väl vara det ultimata .., för sååå älskad som han har varit och är av storasyrrorna .., ja, det går inte att tala om i ord!

Ja, en riktig guldklimp är han, vår Anders.

På bilden ligger han och guppar i ett turkosfärgat Medelhav .., det var i södra Frankrike och var gång Anders knackade på ytterdörren där vi hade hyrt lägenhet, sa vi: lösenordet?" och sonen svarade - med spänning i rösten - "Röd Volvo sjuförti" -.

Det var nämligen den bilen som vi hade då.

Det var då det.

Beroende..



Undrar om jag måste ordinera "data-antabus" till min mor ?

Kollegor och vänner till min mor, meddela gärna om ni ser följande symtom :


  • okontrollerade fingerrörelser

  • darrande händer

  • humörsvängningar

  • svettningar vid "data-tider" dvs vid ledig dag= hela dagen,arbetsdag 06.00-06.30, 17.00-00.00

  • irrandes på stan på jakt efter internetcafén.

Vid akut läge :

  • Ta Elisabets visakort

  • Ring Elgiganten
  • Be att få en dator OMG levererad till Regementsgatan!

Dr Böhlander jobbade på Hospice igår och varken där eller i kylrummet fanns mammas dator så den kanske är på bättrings väg ?

torsdag 1 juli 2010

Frisörbesök

Dr Böhlander 37 1/2 innan färgningen!

Dr Böhlander har i sin stundande 40-års kris( är dock bara 37 1/2 ) beslutat sig för att återgå till den blonda hårfärgen som hon hade i sin ungdoms glada dagar, detta visade sig inte vara helt enkelt..


Dr Böhlander 21 år


Glad i hågen kom jag till frisören på utsatt tid kl 13.oo. Skulle börja jobba kl 16.00 och till dess skulle vara klara...

Den supertrevliga frisören "Cecillia" förklarade att detta måste göras i etapper, ( alltså inte hälla i Wellas platinablonda blonderingsmedel)..först si och sedan så och sedan dittan & dattan..

Jag såg lönen flyga sin kos, men vad sjutton ,snyggt kommer det bli!


Först börjar hon med att klippa mitt hår,vilket visar sig ta längre tid än vad hon trodde pga hårets tjocklek...

Sedan skulle håret folieslingas vilket tog ännu längre tid då håret delades in i små små slingor.

Under tiden kommer en pappa in med sina två döttrar.

Den yngtsa dottern som visade sig heta Emma och var 5 år sitter och tittar på mig när hon till slut utbrister :


- Varför har du plast i håret ?

-Jo, vi håller på att färga det.

-Jaha, men blir ditt hår grått då ( färgen såg grå ut )

- NEJ!!!

-Jag har klippt min lugg, den är inte jämn....( nej ,det var den inte..)

Sedan vänder sig hon till frisören

-Du,måste man vara fin i håret bara för att man är frisör ?

-Nej,skrattar den trevliga frisören det måste man inte.

-Får ni klippa er gratis ?

-Ja

-Aha,jag var inte så duktig på att klippa...Men jag fyller sex år i höst då bladen på träden är gula,alltså inte på våren..osv osv


Denna härliga femåring bjöd oss på en hel del skratt under hennes besök..


Hur gick det då med färgningen....nja, håret är nu brunt med slingor.

Mina barns kommentarer var "Men det syns ju inte"


Det syns visst,men det ska se naturligt ut,vänta bara efter nästa besök!
Kl 16.00 ringde jag till jobbet och sa att jag blir 1 timme sen....
Hälsningar Dr Böhlander




Avliden...

Elisabets dator har stilla (tillfälligt i alla fall????) avlidit och därför kommer inga inlägg just nu.

Ja, såvida inte dr Böhlander passar på att norpa den tappade pennan.

Madamen hälsar i alla fall till eventuella läsare.

PV
Och torsdagens sommarvärd är ....

... den här mannen.

Torsdagsfönstret ...



Utanför bageriet Söderberg & Sara, upptäcker jag en liten tax som tittar ut genom bilrutan.
(Och ja, jag skulle nog lätt kunna tänka mig att ha en strävhårig tax ...).

Så vi står och tittar på varandra en stund, taxen och jag själv.

Sedan går jag in och köper två dagsfärska bröd; ett till min störstasyster och ett till mig själv.

Brödpåsarna (brunt papper ..) är varma när jag lägger dem i cykelkorgen.

onsdag 30 juni 2010

Och så ett kvällsfönster från ...



... Österlen i Skåne.

Från Olof Viktors Café & Bageri.

Kvällspromenad ...



Vi går ut vid sjutiden och kommer hem två timmar senare.
"Här bor barnmorskan ..., du vet ...", säger jag till pv.



Fritidsbaren .., detta kultställe i Ystad.
Här har jag suttit med flera av bloggvännerna.



Tar vägen genom Sandskogen .., går över järnvägen .., ser oss noga för.




"Titta, håll med om att de som planerar grönområden är makalöst duktiga på att få det ombonat och lummigt!" säger jag till pv.



Överallt planteras buskar och blommor i Ystad!

Vid cykelställ .., vid soprum .., vid parkeringsplatser!

Och jag tänker att det verkligen inte behöver vara prunkande blommor, nej, stora sjok med olika buskar gör att det blir sååå lummigt!



Stor daggkåpa .., ååå, så vackert!
En boulebana ..., några bänkar att sitta på medan man väntar på sin tur.

En slags omtänksamhet.



Det blir vila på stranden.

Svalor pilflyger någon decimeter ovanför vattenytan .., fram och åter ..., som projektiler är dom!

Nere på grönområdet grillas det .., många sitter familjevis och har kylväskor och picknickkorgar inom räckhåll.

Och det är precis lagom varmt ute.

Besök ...


På en endaste gång skulle mina döttrar veta vem som är på bilden.
Allt det röda och randiga .., det är hon i ett nötskal.


... av min störstasyster, hon som bor på landet utanför Hörby och ser hästar och föl från sitt matsalsfönster.



Och det blir utflykt till Olof Viktors i Glemminge där vi sitter ute i trädgården och det är soligt och lite lagom vind och under vårt bord sitter en svart katt med rött halsband och mjaaauuuar och efter en stund ger jag henne några bitar av kycklingfilén, den i skivor.



Olof Viktors är det mackor som gäller.

Jättelika mackor!

Och på gräsmattan kryper en liten tös omkring och vinkar till pv - vink-vink - och det är en sommardag så där som när den är som allra bäst.

Väl hemkomna blir det efterrätt och kaffe och jag letar reda på det där lite blekta fotografiet från januari 1976 och som visar min pappa som sitter i sticketröja vid köksbordet i Malå och mitt emot honom sitter min störstasyster och hennes dotter.

Dom har spelat Yatzy och pappa har precis elva månader kvar att leva.

Kusin Maria ...



... är hon inte fin?

Moster Gunvors yngsta dotter.

Moster Gunvor som var som en solstråle och tyckte om blommor och djur och tänk, när hon dog, skrev en av hennes systerdöttrar en nekrolog som var helt underbar.

Det hela gick ut på att .., hos vem annars fick man ta in en liten killing, bada den i badkaret och sedan ställa den på köksbordet och föna pälsen på den ..., ja, det hände nog bara hos moster Gunvor!

Forts. lediga dagen ....



Och Ystad är så vackert, så vackert ....



Små gatuhus alldeles i närheten av där jag bor.
Och tänk, från ingenstans i marken, ja, utrymmet tycks minimalt, växer rosorna upp!



Robiniaträdet blommar ljuvligt! Luften doftar vanilj!

På Wikipedia läser jag att Robinians blommor lockar till sig bin - och honung, där bin har tillbringat mycken tid i såna här blomklasar och samlat på sig nektar -, kallas för Akaciahonung.
Trädet kallas nämligen också för falsk Akacia.

Nu vet ni det.



Och nästan hemma (då har pv kommit med tåget från Malmö) träffar vi familjen Andersson.

Trogna kunder från lilla kvartersbutiken och nu i den större .,. rara och goa människor!

I bilbarnstolen vilar lille Albin, 3.5 månad ung och med rejäl kalufs .., ja, det är inte långt ifrån att han har lugg.

Idag ska Albin hälsa på hos morfar och mormor och moster Julia.

Det är Julia som står som tvåa från vänster.

Ovanpågrannen ...


Gissa, vem han håller på i fotbolls-VM ...


I tjugo års tid arbetade Erik på en stor boskapsranch i Brasilien.

Och tänk, att i min lägenhet bodde under ett halvår min mamma, som i sin tur hade tillbringat tjugo år i Argentina och Bolivia.

Två frihestslängtande hyresgäster - en uppe och en nere -.

Och nu, en trygghetslängtande madame som tar språnget från Skåne till Halland.

Det är lite skillnad det.

Skriver madamen smajlande.

Just så ...


En annan ledig dag.


Å, Gud .., vilken lycka att få vara ledig och frisk och att få cykla iväg och känna ljumma sommarvindar mot kinden!

Och tänk .,. att ännu någon vecka eller två ha möjlighet att köpa nybakat bröd från Söderberg & Sara och sedan cykla hem igen och då är kaffet klart ..., Zoegas ..., och starkt är det .., och jag dricker det i den rosa muggen som var en present från Kerstin.

Och tänk ..., att kunna använda sina ben och knän och promenera till Österporttorg där det är loppmarknad och att därefter titta in på Färs och Frosta Sparbank och växla femtilappar och tjugor till affären .., att cykla dit och småprata med arbetskamraterna och där är massor med människor och jag köper färska hallon, vinbär och jordgubbar .., som ska bli till efterrätt när min störstasyster kommer på besök i eftermiddag.

Mitt i alltsammans plingar det i telefonen.

Ett litet sms som gör hjärtat glatt.

" ... och mitt i målandet kände jag för ett hej till dig./ "

Mer behövs inte.

Just i ett av livets alla miljoners ögonblick, råkar någon tänka på just dig.

Eller mig.

Vilken rikedom.

Sommarkväll ..



Å, den var verkligen fin, gårdagskvällen!

Fågelsång, vänskap och god mat.


"... men vad då .., ska man grilla själv ..?" utbrister mannen häpet.

Ja, det ska man.



Öppettiderna beror helt och hållet på vädret och det kan man kanske förstså.
Men så svårt att planera för den som ska se till att råvarorna finns hemma!



Och någon gungar och skrattar ...



"Helt ärligt .., jag tycker att ni ska ta ful-vinet, det är precis lika gott som det dyrare!" säger den pratglada och vänliga kvinnan bakom disken.

Mmmm ..., det var gott.
Med smak av blåbär.



Allt eftersom kvällen fortskrider, fylls det på kring borden ..



Och den vane seglaren pv, han hade nog trivts under seglen ...

Lediga-dags-fönstret ...



... kommer från Skåne.

Så här skriver avsändaren.

"På midsommarafton fångade jag detta fönster till dig.

I Smygehuk, alldeles vid havet, finns det.

Fönstret sitter på ett hus som innehåller någon form av utställning, tror jag.

I vilket fall som helst är takskägget ovanför alldeles fullt av svalbon.

Det blir nog en skvätt eller två under en sommar ....

Kram Linda."

tisdag 29 juni 2010

Tisdagkväll ...



... blir tillsammanskväll med Fru Grå som brukar kommentera här.

Eller fånga fönster.

Vi går till restaurangen "Kom-i-luckan" som ligger alldeles vid havet.



Konceptet är enkelt: man väljer själv vad man vill äta - och blir det grillat, så grillar man själv -.

Himla finurligt!

Personalbesparande förstås, men vem kan klaga på tillagningen om man själv har stått för den delen?

Vi väljer lammkotletter (från lamm uppfödda på Österlen) och helt perfekt blir köttet, alldeles precis lagom rosafärgat!


"Känguru .., hur ska det nu grillas ...?"


Och här står åtminstone två kunder från affären och grillar sitt kängurukött.

Längst till vänster Cecilia som är flygvärdinna och som nästan var ledig morgon kommer in i affären efter sin sedvanliga löprunda.

Å, det blir en alltigenom härlig kväll!

Mycket prat och god mat .., gott vin .., och precis lagom varmt och skönt där vi sitter under stora segel.


"Titta .. här är Malins lille son ...", säger hon som är mormor.

Och hur känner jag Fru Grå?

Jo, i juni månad år 2006 skriver jag ett
inlägg om kyrkogården i Ystad och jag tar en bild på en gravsten som - mer än andra - fångar mitt intresse.

Det visar sig att den unga kvinnan som ligger begravd just där, är Fru Grås dotter Malin.
Och på hennes dödsdag, googlar Fru Grå på Malin och hamnar då på min sida och när jag någon dag senare eller kanske samma dag öppnar min mail, har jag ett brev från Malins mamma.
Från Fru Grå.

Så var det.


Tack snälla rara Ingalill för det här intitiativet och den här kvällen!

Hur underbart som helst var det!
Meddelande till pv .., om du läser här.


Ja, han är icke-kontaktbar just nu, om någon undrar.

Ingen mobiltäckning.

Ingen vanlig telefon.

Och har rest en bit bort.

Men ..., det blir ingen sjösättning på torsdag, som det var tänkt, kanske på fredag?

Kommer du ändå, eller ...?
Just nu ...


Det är helvetiskt varmt i min lägenhet, ja, utomhus också.

Och jag har haft besök av en familj som bor på innergården, vars son nu ska ta över min lägenhet.

"Åååå, vilket vackert ljus här blir .., vilka fönster!!" sa mamman.

Och pojken planerade lite .., väggarna ska målas och lite så.

Själv stod jag och log lite för mig själv och tänkte att det är så här livet är.

Någon flyttar in.

En annan flyttar ut.

Förväntningar.

Förhoppningar.

En aning vemod.
Tisdagens sommarvärd ....


Ska jag absolut inte missa.

Tisdagsfönstret ...



"Hej Elisabet,
Nu har det varit många bilder från nästan-grannlandet Portugal.

Så jag kontrar med en nytagen bild från lilla samhället Sainte Maxime vid Medelhavet inte så långt därifrån.

Detta är orten där Prins Bertil bodde och där nu kungaparet, prinsessor och prins tillbringar sommartid i Provence.

Detta fönster tillhör ett litet hotell bara ett stenkast från hamnen.

Kanariefåglarna kvittrade och solen sken!

Hej från Monet."

måndag 28 juni 2010

Liten hälsning från ...


Utsikt från Tjamstan.
"När du säger hemma, då vet jag att du menar Malå.
När du pratar om Ystad, då säger du ..., du vet i Ystad", säger pv.

Och så här skriver en bloggare från norr:

"Vet du vilket ställe jag åkt igenom idag?

Jo, Malå!...dina vackra hemtrakter!

Är nämligen på semestertripp, på väg till Norge och åker inlandsvägen till Östersund.

Så vackert det är i inre Västerbotten, med alla sjöar och miltals av djupa skogar!

Just nu övernattar vi på en camping vid Ångermanälven. Men ingen badar här!"

Så skriver Sven ..., och hjärtat blir glatt.

Och inutivarmt.

Sommarkväll ...



Just det.

Som bäst är det.

Och efter jobbet cyklar jag ner till stranden och blir där någon halvtimme.

Det är som att rensa hjärnan från allt onödigt skräp.

Ljuvligt, är bara förnamnet.

Ett kvällsfönster från ...



... madamen som så ofta är på resande fot.

Från vännen Ulrika.

Så här skriver hon:

"Taget från nattåget, någonstans i närheten av Umeå igår kväll.

Kram!"
Dagens Sommarvärd ....

... hittar ni här.
Och ännu en insikt ....


Tur att det finns hjälpmedel ...

En slags insikt ...

'

Nu är det tio arbetsdagar kvar för min del.

Bara t i o.

Och det är måndagmorgon och halvsex-nyheter från radions P4.

Himlen är ljust blå.

Det ser ut att bli en fin dag.

Måndagsfönstret ...



"Hej om aftonen!

Lyssnar på kvällens repris av dagens sommar med Eva Dahlgren och för över bilder från kameran till datorn.

Rensar minneskortet som nu nästan var fullt.

Där på kortet finns ett fönster till Dig fångat igår kväll på ön där vi slog läger (båtläger) för natten.

Efter middagen och före jordgubbarna så tog vi en kvällspromenad västeröver på ön för att se solen dala lite i den ljusa juninatten.

Där fångade jag ett fönster till Dig.

Från fönsterfångar-Turtlan .