söndag 21 april 2019

Och så var det söndag ....


Så här ser det ut i Skallkrokens hamn; ja, dom där sittplatserna jag berättade om.
Det ser kanske inte så fint ut, men det är onekligen väldigt praktiskt. Och så får man oftast lä för vinden. Idag räknade jag till tre såna här på vardera långsidorna och så finns det vanliga runda träbord med sittplater till också.
Här satt vi och åt lunch. Lammstek i skivor (rester), plus en sallad på strimlad rödkål, romansallat, lite olja över och örtsalt, samt en hel del solroskärnor. Jättegott! (Allra godast blir det om man blandar ner finhackad färsk grönkål). Över allt detta pressar jag rejält med pressad citron!
Så fräscht!
Doppade oss gjorde vi också, men hu, så kallt det var och jag tyckte aldrig att jag blev varm om armarna efteråt. Men skönt, förstås. Som alltid.


Och så här ser sjöbodarna ut, mer på nära håll. Det ser så himla mysigt ut när man ser människor sitta utanför sina bodar och dricka kaffe och jag skulle sååå gärna vilja se hur dom - bodarna - ser ut inuti.
Eller rättare sagt; hur dom används.


Klockan 18.00 var vi bjudna till Eva i Tyresö och hennes man, samt dottern (mattväverskan) och lill-Karin. Jag har väl aldrig i mitt liv sett gulligare servetter än dom här! Vi bjöds på hemgravad lax med dillstuvad potatis (såååå smarrigt!) och till förrätt var det perfekt kokta sparris med en slags sallad ovanpå av kokt ägg i små bitar, rostade hassselnötter och en god olja, ja, nånting annat också. Citron, kanske.

Det blev prat om allt möjligt.
Om personliga egenskaper .., vad man fallit för hos sin partner .., vi pratade om cirkusdjur och om cirkusen som Karin och Maja besökt tidigare under dagen .., det blev prat om affären och att det nästan var rensat i hyllorna (enormt med kunder) och att den färska dillen var slut .., och om böcker pratades det också och lill-Karin berättade om föreningen Vågbrytarna som familjen har, där man - om jag minns rätt - tävlar om vem som doppar sig flest gånger under sommaren.


Från deras sommarhus till stranden tar det väl tre minuter att gå till havet och man går som genom en liten djungel, ja, det är så fint.


På en gren hade någon satt fast en liten påskkyckling!
Åååå, så påhittigt. Och vilken överraskning!


Nu är vi framme!
Det var bara en som skulle bada och det var Karin. Om ni bara kunde ana hur långgrunt där är .., nästan så att man kan promenera över till paradisön Anholt, som tillhör Danmark!
Längst bak går Maja som vävde den där fina mattan som vi fick!



Längst där ute står hon och då är det ändå en bra bit kvar tills hon kan doppa sig rejält!
Stranden i Haverdal är enormt bred och helt annorlunda än vår i Stensjö, och ändå är det bara fyra kilometer som skiljer den ena från den andra.


Efteråt.
På väg hem till morfar och mormors stuga.
I morgon blir det tåg hem till Tyresö, tillsammans med Karins mamma Maja.


Ja, det är onekligen så vackert i Haverdal.


Och där står pv och Evas man och pratar om nånting som jag inte har en aning om. Dom står på kanten och det hela speglas i vattnet.

Vad har vi annars gjort idag?
Jo, pv har vaxat båten nästan klart ., jag har grävt runt spireabuskarna och lagt på ny jord .., det har ordnats inför robotgräsklipparen .., jag har hängt ut tvätt och gått på två rundor med harry (pv dom övriga) .,. jag har också sett hur björkarna börjar skira, men inte i grönt, utan i brunt. Så hemskt! Det har inte kommit något regn på en månads tid, nu stundar snart bevattningsförbud, precis som i fjol ..,  och åkrarna ligger ökentorra .., det är damm överallt ., bakrutan på bilen ser ut som hade vi kört några kilometer i Sahara.
Klimatångest .., ja, det kan jag verkligen säga att jag har.
Måtte vi snart få regn!


3 kommentarer:

Walkaboutsweden sa...

Underbart påskhelgsväder!

Men...i magen finns en liten (än så länge) klump som säger att det inte är riktigt normalt väder.

Från när jag var liten så minns jag mest iskalla påskar.

Turtlan sa...

Samma här inget regn. På påskafton när vi stannade på de stora tallheden norröver så var det torrt som fnöske på marken. Det skulle säga tjofs om någon skulle grilla där och ....

Så fin väg ner till havet! Halland är verkligen en pärla har jag fått veta genom envisa blogg :-)

Anonym sa...

Jag har just läst ut en bok som handlar om vatten och det sköra samspelet mellan natur och människa. Två spår, nu och 2041 när hela Sydeuropa är uttorkat och människor flyr till vattenländerna i norr. Skrämmande. Boken heter Blå och är skriven av Maja Lunde. ellem