En av mina allra bästa arbetskamrater ever-ever, det var Berit Sandström i Malå. Vi kamperade ihop på Ica Nilahallen och fast jag lätt hade kunnat vara hennes mamma, tyckte jag att hon var så suveränt passande i jobbet i butik!
Snabb, effektiv, otroligt omtänksam mot kunder och arbetskamrater och inte minst GLADLYNT.
Fönsterbilden kom från henne och visar Gösta Ekmans grav Katarina kyrkogård i Stockholm.
Det är väl ett sånt fönster jag borde ha när det är min tur att jordas, men jag vill ju absolut inte hamna i jorden.
Tack Berit! säger jag.
Här blir det spridning i minneslund inget annat
SvaraRaderaMen Elisabet...blev alldeles full i skratt när jag läste vad du skrivit. Som du lagt ut texten så kan man lätt läsa det som om jag gett dig nån slags "rekommendation" till gravsten. Vad ska folk tro ! *skratt* Andemeningen var ju, att i en och samma bild, kombinera två av dina stora intressen. Fönster och gravstenar. Å så kittla tanken lite på varför i all världen han bestämde sig för att ha det där fönstret på sin gravsten. " Ett fönster mot evigheten" eller "När det stängs en dörr så öppnas ett fönster". Kände mig, för första gången nånsin tvingad att lägga in en kommentar för att förklara mig. Nu ska jag sluta skriva och istället försöka se till att dina barn-barn inte fiskar våra sjöar kring Malå tomma. KRAM / Berit
SvaraRaderaBerit: Men inte tog jag det så inte, det var ju så finurligt alltsammans! ❤️ Nog känner du väl mig så pass ...,-). Kram på dig!
Radera