måndag 17 november 2025

Dagens fönster och något förunderligt ...

Den som varit med länge här på bloggen, kanske t.om i tjugo år, kommer kanske ihåg det här fönstret, fångat på innergården där jag bodde i lilla 1:an i Ystad. Så fina dessa katter var! Så nyfikna! 

Nu till det förunderliga. Det hände sig under tiden som ensamseglare, att jag - särskilt när det var dags att gå till sängs - kände mig ensam. Då låtsades jag att jag kurade ihop mig på livets stora savann och där brann en eld och så sms:ade jag vännerna (enbart kvinnor) och undrade om någon ville göra mig sällskap där ute i mörkret? Vi blev ett litet sällskap som kände värmen från varandra. Sms-plingen kom under kvällarna .., och det kändes så tryggt inombords.

Ja, här, kan man läsa om vad det betydde. Underbara kommentarer var det också. 

Igårkväll vid åttatiden kom jag att tänka på vännen Ingrid i Falun och hennes önskan om att få somna in på det mer riktiga sättet och hur ensamt det måste kännas. Barnen bor inte nästgårds, maken är död sedan många år tillbaka. Då kom jag ihåg Savannen och hur mycket det betydde. Så .., jag ringde till Ingrid som var på väg i säng och jag berättade om hur vi låtsades ligga nära varandra i mörkret, hur någon ville ligga lite avsides och hur någon annan hade eldvakten och hur tryggt det kändes. Och jag sa att om hon - Ingrid - ville, kunde hon också få kura där intill oss. 

Ingrid som arbetat som lärare och inte är - eller har varit - någon svammelmänniska .., ja, jag tänkte att kanske tycker hon bara att det här är ren gallimatias, men hon blev sååå glad. "Men så rart! Ja, det vill jag gärna!" utbrast hon.

Savannen hade jag - fram tills igår - inte tänkt på ..., ja, på evigheter. 

Två timmar efter att jag pratat med Ingrid - klockan var då 21:55 - får jag ett sms på min mobil. Det visade sig vara från hedgrenskan; det är ett bra tag sedan vi talades vid och det handlade inte om Savannen. Sms:et löd så här: "Nu tänder jag lägerelden. Jag tar första vakten om du fixar kaffe i morgonbitti! Go natt och sov gott!"

Ibland är tillvaron mer än förunderlig. Den är helt underbar!

6 kommentarer:

  1. Förunderligt och fantastiskt!

    SvaraRadera
  2. Hjortron: Det tycker jag med! Nästan som tankeöverföring!

    SvaraRadera
  3. Ja så fint och enkelt det är och var. Ett så enkelt sätt att ge lite värme och tanke.
    Hittar min egen kommentar och ja, jag tycker fortfarande om ordet savannen.
    Ett litet SMS men så värdefullt.

    Säga vad man vill om all modern tele och datateknik men uppfinningen SMS är banne mig den bästa.

    Vink till lägerelden. Jag är mer kvällspigg än morgonpigg så kan ta ett kvälls eller nattpass.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Turtlan: Perfekt! Jag tillhör ju det motsatta gänget, klarar aldrig att vara uppe till två, tre .., knappt till klockan 01:00.

      Radera
  4. Jag var en av dem som var med där på Savannen, 2009. Jag tyckte det var så otroligt fint och har aldrig glömt det. Alldeles nyinflyttad i Frankrike var jag och lite ensam i världen så att få komma in i den gemenskap du bjöd på då kändes helt underbart…

    SvaraRadera