Tevens barndom och trångt om utrymmet ...
Har i eftermiddag haft Eva och hennes ganska storvuxne man på middag.
Vi kom att prata om nästan allt möjligt, bland annat om när vi i respektive familjer från barndomen, fick tv.
Jag kommer aldrig ihåg årtal, men minns Bialitt och Lasse Holmqvist, att vår tv var av märket Luxor och jag minns också att först ut med tv på vår gata, det var gruvarbetaren Sigfrid Johansson med hustru Sylvia och tre barn. (Varav jag gifte mig med den äldste; Eilert, i väldigt unga år, kanske var jag åtta år?)
Pv:s föräldrar skaffade tv tämligen sent (han tror omkring 1967) och samma sak hos Eva som växte upp i Norrköping.
Om "finrum", pratade vi också. Ni som varit med ett tag här på jorden, kanske kommer ihåg att många hade vardagsrum som finrum - ofta med en dörr stängd och där inne fick man inte vara annat än när det var främmande på besök. Så inte hos oss, i min barndom. Vårt vardagsrum var även ett allrum där mamma satt och knöt ryamattor eller skrev ut inbetalningskort till Röda Korset. Hos såväl Eva, som hennes make och hos pv:s föräldrar, var det trångt om utrymmet - och hos Eva bodde familjen på 4 personer dessutom väldigt trångt, endast på 45 kvm - men vardagsrummet var verkligen ett finrum!
Så olika vara uppväxter har varit! Evas mamma tilläts inte yrkesarbeta för maken .., pv:s mamma Gunvor arbetade så länge pv minns (på kontoret i Dynapac i Ljungby), min mamma arbetade heltid på sjukstugan i Malå när hon mötte pappa som då var nybliven änkeman och hon hade nog inga tankar på att ge upp sitt värv .., och jag tror att Ulfs mamma så småningom kom att yrkesarbeta.
Hur var det hos er? Någon som vill dela med sig?
Pratet gick fram och åter och många minnen dök upp. En trivsam kväll blev det.