Dagens fönster ...

 

Hej!

 

Här kommer några fönster från Ayia Napa på Cypern. 

 

 

 De är tagna runt och i det gamla klostret mitt i byn. Ikoner kallas ju “ fönster mot himlen”, så den bilden kan ju också räknas. 

 

"Titta, här är fönstret ...!" säger Vår Herre.

 

 Sen finns det ju fönster i kyrkan på den ikonlika mosaikbilden.

 

ellem

På väg hem från jobbet ...

Åtminstone två av bloggvännerna finns inte på Facebook, så jag kopierar texten rakt av från igårkväll när jag kom hem vid sjutiden.

Så här skrev jag:

"Halv sex gick strömmen och jag sa till chefen att jag vill åka hem!
Klockan sex stängde vi butiken. Fortfarande mörkt.
Hann bara köra 1 km så var första trädet över vägen.
Kö vid Särdals Kvarn  ..., varningsblinkerns ..., folk som drog och slet.
En kilometer hemifrån var det dags igen.
Jag såg hur ett stort träd (bilden) låg halvvägs över vägen, stannade till .., vevade ner rutan och frågade om dom behövde hjälp; det var en man och en kvinna som kämpade.
"Ja, men vi behöver en såg!" sa mannen och jag sa att å, det har jag i bilen.
Lycka!
Sen kämpade vi 45 minuter kanske .., många, många bara körde förbi, kvinnan och jag själv drog grenar och mannen sågade .., så stannade ännu en man och så hjälptes vi åt .., jag ringde pv som kom på moppen med en yxa - sågen hade gått sönder .. -,men då var det mesta redan vid sidan av vägen.
Nu är jag hemma. Pv har tagit bilen ner till hamnen för att "se till båten!!!!!"
Det är inte klokt. Jag har aldrig i mitt liv varit med om en sån storm.
Vi har ström än så länge, hälsar Bettan."

//Senare: människor med humor är bara så befriande! 
Mitt i det vi kämpade (och allra mest kämpade en man i 45-årsåldern, iklädd nån slags shorts och tatuerad på benen) stannade en man i min ålder till och ville hjälpa till.  Sågen var slö och det tog tid och trädet var stort, så han som sågade bad att vi andra tre skulle sätta oss och agera tyngd, så trädet kanske skulle knäckas. Så där satt vi och då säger den här mannen som kom sist av allt: "du ..., såga gärna så det blir i tre-decimetersbitar, ja, så det går in i min kamin!"
Stort leende från herr sågmannen och vi andra.

Simone tackade för sig ...

Sex rutor seglade iväg och en eller två kraschade (utav dessa sex).
Ja, ja, det hade kunnat bli värre.

Vid halv åtta tar jag bilen och kör ner till lilla hamnen.
Oj, oj, oj.

Rampen till två av bryggorna står rakt upp i luften!

Lite längre upp ligger all möjlig bråte .., trädgårdsstolar, plåtsjok .., kartonger, några omkulltippade båtar.

Självaste Kaptenen.

Hamnkaptenen, han som alltid vinkar så glatt när vi möts på vägen, är förstås på plats och säger att detta var ändå lindrigt, ja, jämfört med stormen Gudrun.

"Men det ska du veta Elisabet, jag sov inte särskilt gott i natt ..", säger han leende.

På väg hem igen, möter jag Christer som är på väg att kolla till sin båt.

Någon strand att tala om finns inte längre.

Inte idag.

Men i morgon är det säkert okej igen.

Det brusar våldsamt ..., ååå, tack och lov att man inte är sjöman!

Och på vår egen tomt ser det ut så här.
En hel drös med äpplen, alla utom ett, har dråsat till marken.

På lunchbrickan ....

Vad som kan hända när man sitter i en bastu och låter blicken vila ut mot skogen till .., ja, det kan ni få veta om ni klickar här.

Alldeles underbar musik - perfekt till kaminbrasa och tända ljus - det får ni här.

Ja, här också, för den delen.
Detta är musik som går rakt in i mitt hjärta.

Just nu, halv två, börjar det regna rejält.
Då går jag in här och kollar. 

Och nu är det bara en timme kvar tills jag ska åka iväg.
Oj, vad det friskar i där ute!

Bilden togs i Helsingborg .., en annan gång när det blåst friska vindar.

Här och nu ...

Det varnas för orkan till kvällen.
Vid sjutiden, ungefär.
Redan nu är havet vresigt.

Jag eldar i pannan så vi ska ha varmvatten om utifall strömmen skulle försvinna och jag har burit in ved till kaminen .., plockat fram ljus och tändstickor och röjt på altanen.

Och nere i lilla båthamnen där det annars knappt står några bilar, där är det full fart!
Den som kan och har möjlighet, tar upp sin båt.

På andra sidan hamnen kämpar tre män med att förstärka en av bryggorna.

Och här är en som redan har sin båt på torra land, men nu hjälper han grannen.

"Jaså Elisabet, du ska föreviga det här .., det blir nog intressant att se hur här ser ut i morgonbitti ...?" säger mannen som för övrigt är kund i affären.

Dagens fönster ...

... finns i Ystad.

Dagens fönster ....

... finns i Värmland och det ska jag bara säga, att till den konsthallen ska jag ta mig någon gång!

Vilka helt ljuvliga tavlor!

Titta bara här!

(Bilderna med rubriken Naturlära får mig att gå i spinn! Det är det mest underbara jag har sett i den vägen! För övrigt har jag aldrig sett nånting i den vägen.)

Tack Turtlan som agerade fönsterfångerska!

Idag är det Efit ...

Ett Foto i Timmen.
Jag brukar alltid vara sent ute eller så glömmer jag det.
Och aldrig går ju tiden såå snabbt, som när man en gång i timmen ska dokumentera vad som händer.
Andra som är med hittar ni här.

Vid 1-tiden på natten ligger jag vaken och kan omöjligen somna.
Lyssnar till nattradion i P4 och blir glad av radiopraterskan.
Platsen intill mig är tom. Pv är i Lund på fest.
Vid mina fötter ligger harry.

Vid 2-tiden är jag fortfarande hur pigg som helst.
Sitter vid datorn och googlar förstrött .., ramlar av en händelse på en av mina allra bästa kamrater under högstadietiden.
Hon är precis lika vacker som förut, är framgångsrik inom sitt yrke och har doktorerat.
Skickar ett mejl till henne och berättar om alla underbara minnen jag har från hennes barndomshem.
Bill cigaretter som hennes mamma rökte .., lillhunden Fia.., smörgåsgrillen ...,
och hur vi - uppe i kamratens rum - sjöng högt till Spel-Olles gånglåt.

Vid 8-tiden - då har jag sovit precis tre timmar i natt - vill harry gå ut.
Då uthärdar han inte längre och egentligen är ju klockan nio!
Jag konstaterar att det har regnat på morgonkvisten.

Kring 9 ..., då har jag hämtat morgontidningen.
Om man inte går mot havet till, utan tvärtom .. mot kustvägen, då ser det ut så här.

Vid 10-tiden ..., ser det ut så här i vardagsrummet.
Harry tycker nog att sigge nilsson har blivit mer än lovligt fräck som alltid tar bästa platsen.
Hon som tar bilden, konstaterar att idag ska det röjas. (läs: plockas bort lite = flytta tidningshögar).

Vid 11-tiden sitter jag i fåtöljen och tittar lite på slutet av en gudstjänst från Pingstkyrkan i Helsingborg.  Det sjungs om lov och ära och och jag ser en rejält tatuerad manlig arm som sträcks mot himlen - eller kyrkans tak - och på en annan bänk sitter en kvinna i afrikanska kläder och hon vaggar och sjunger med och utstrålar sådan glädje och jag tänker på min barndoms pingstkyrkebesök, inte var det på det viset hemma i Malå, nej, mest satt alla tysta eller viskade bara "halleluuuja!", eller "ja, käääre Jesus!"
Mamma sa det där sista och aldrig riktigt högt.
Ibland sa hon "Jeeeesus, Jeeeesus ...".
Jag kan höra det precis på pricken inom mig.
Samtidigt som jag tittar på gudstjänsten (eller lyssnar, det sjungs mycket), bläddrar jag i konkurrenttidningen och blir våldsamt hungrig.
Längtar till ikväll, till Bron, Allt för Sverige och Akuten.
Halleluja!

AP tycker att mamma ser ut som en rymdvarelse i hjälmen ...

Mitt på dagen tar jag moppen och åker till affären för att handla.
Det är femton grader varmt och helt ljuvligt att susa förbi Lilla och Stora Skipås, Steninge, Backlyckan, Särdal och till slut Haverdal, men då är jag framme.
Att moppen vägrar att starta på såväl dit, - som hemväg, förtar något av glädjen.
Men det löste sig.

Strax innan klockan 13 beslutar jag mig för att dricka kaffe och kalasa på en chokladbit.
"Because I´m worth it ...", som hon säger i tv-reklamen.
Just det.
Om jag ska vara ärlig, så kommer där nog att finnas en macka också, ja, på fatet.
Och ja, det är en tomtenisse ni ser i fönstret.
Den hade följt med nån påse från garderoben och jag tänkte att ja, ja, den kan lika gärna få träda i tjänst.

Runt 14.00 har jag ännu inte ätit upp chokladbiten.
Beslutar mig för att ta sats med söndagskrysset i DN.
Herr och Fru Prickigt Djur långleds.

 

 Vid 15.00 - tiden lägger jag ifrån mig korsordet.
Som vanligt är det vänsterkanten med bildfrågorna som jag har bekymmer med.
#Det-fattas-nånting-i-den-delen-av-hjärnan#.

Vid 16.00
Normaltid.
Det ösregnar och SMHI varnar för orkanvindar i Halland, i alla fall i morgon.
Och i alla fall på vissa ställen i Halland.
Själv tänder jag ljus.

Just innan kl.17.00
Någon har slocknat på soffan Ektorp.
Det tar på att vara på kusinträff.
Becksvart ute.
Regn och rusk.

Kl. 18.00 ... då äter vi hemgjord pizza (på sån här pizzadeg som ryms i en liten burk, jag tycker att det hela påminner om trolleri!).
Halva pizzan består av sardeller och kalamataoliver, den andra av chorizo och svamp.
Mozarellaost över alltihopa. Ni kan ju gissa vem som åt vad.
(Och tre, fyra timmars sömn natten mot idag håller på att ta ut sin rätt. Jag är dödens trött!)

Kl. 19.00  .... ligger jag på sängen i gästrummet och pratar med en av mina bästa-bästa vänner, Anne-Sofie från Bjurholm. Vi delade övervåning i Lycksele 1971 och den dagen jag fick reda på att jag som sjuttonåring var gravid, då låg hon i min säng och höll om mig och bad bönen "Det går en ängel runt vårt hus .., han bär på två förgyllda ljus". 

Alldeles skräckslagen var jag, men dagen därpå gick jag till Tempo och köpte bruna babykläder. 

Tala om att vara flexibel.

Nu ..., fyrtiotvå år senare, pratar vi om annat. 

Om hjärtflimmer och skruttiga knän.

Men vi skrattar precis lika mycket som då.

Och sen ... blev det Allt-för-Sverige, fenomenala Bron (är jag den enda som tycker mig ana en viss spänning mellan Saga och hennes danske kollega, jag vill ju att det ska bli dom till slut, men det lär det väl inte bli ....?) och sist av allt: Akuten.

Vänligare personal än på brittiska sjukhus torde vara svårt att uppbringa .., så många "sweetheart" och "darling" och hjärtevärmarord.

Där bjuds man på te och mackor om man får vänta länge.

Imponerande!

Lite glädje så här på kvällskvisten ...



Visst blir man glad!



Ännu mera ...



Å, jag älskar trummor!



Nu känner ni väl er lite upprymda?

Själv ska jag hoppa i bingen!

Alla är ju inte på Facebook ...

Då kanske ni inte har sett detta.

Sigge, harry och jag själv ...

Husets herre befinner sig i Skåne på kusinträff (inte bara kusiner, där är också kusinbarn, morbröder, mostrar och några sambor och säkerligen ett antal hundar också), men jag väljer att bli hemmavid.

Äter fisksoppa med laxbitar i .., går på promenad ner till havet och låter harry springa lite som han vill .., ser hundratals kajor som flyger av och an .., noterar att såväl Rölleka som Blåklockor ännu blommar så där lite försiktigt .., känner på vattnet som är kallt - verkligen kallt! - .., går sedan hemåt i blåsten och håret flyger åt alla håll och kanter!

Sen fotboll på tv, DN och Svensk Damtidning.

På sidan 18 ser jag en bild på den spanska hertiginnan av Alba och hennes make Alfonso Diez; de två var på bröllop i helgen som var - en spansk badrumskung gifte bort sin dotter -.

Hertiginnan av Alba bär en lilafärgad klänning och har ursnygga ben, men ansiktet tycks tillhöra en annan - betydligt yngre - människa och jag tänker förundrat att släta pannor och botoxfyllda kinder numera tycks vara ett normaltillstånd.

Hertiginnan i sin ungdom ...

Sen bläddrar jag vidare och funderar inte så värst mycket mera på normaltillståndet i världen.

Och så ett eftermiddagsfönster från Babsan ...

Ett fönster från utsikten från fåtöljen på landet.
Melodikrysset färdigt inte så svårt .

Nu blir det skogspromenad och förhoppningsvis lite svamp i korgen.

Kram Babsan

Det bästa för Babsan i Uppsala ...

Hej!

Det bästa denna vecka var att få åka ut till ön och tända i täljstenskaminen och bara mysa efter en arbetsvecka.

På landet kopplar jag av bäst.
I stan är det mera måsten och sånt är skönt att slippa perodvis.

Kram Babsan

Det bästa för ellem i Skellefteå ...

Bilden har jag lånat från fabrikanten

Hej!

 

Nu firar jag att jag har haft min CPAP i ett år. Den har helt förändrat mina nätter och därmed mina dagar eftersom jag nu känner mig pigg på ett helt annat sätt. Vill inte tänka på hur det skulle vara utan den.

 

Nåt annat som gläder mig just nu är att jag är ledig tre dagar. Ska försöka att inte bara vara “nyttig” utan även njuta av sånt som jag tycker är roligt. Blir nog lite bakning och det är ju både nyttigt och roligt tycker jag. Så ska vi ha middagsfrämmande ikväll, svåger och svägerska. Och nu strax ska vi åka till stan och se om vi kan boka en solresa fram i vår. 

 

 ellem

Skillnader ....

Här nere säljs villor för priser som får en inlandsfödd västerbottning att nästan dåna.
Av förskräckelse.

Hemma i Malå är det annorlunda.

Före detta norranjournalisten och författaren Åke Lundgren säljer sitt och hustruns hus!
Där inne har jag en gång i världen suttit och antecknat på Kulturföreningens månadsmöte, ja, det var på den tiden då jag var någorlunda kulturell ...
Här är huset; ja, titta bara!
Sååå fina och rejäla hus!

Och här hittar ni Ingelas hus, ni vet, Ingela hemma i Malå! 

Och  här i Stensjö, tvärs över kustvägen, ligger Ekbacksvägen.
Det tredubbla priset för endast 46 kvadratmeter !!

Inte långt från Falkenberg finns mitt drömboende.
Så idag .., ska jag köpa mig två Trisslotter.
Bara så ni vet.

Ungefär som Citodon ...

Om man en fredagkväll kommer hem från jobbet och har så ont i vänsterknäet så man bara vill gråta, då är det ren och skär lycka att vira in sig i en stickad sjal (tack! du underbara som gav mig den) och tänk .., det fungerar nästan som medicin!

Alldeles varm i hjärtat blir man och vid sängdags får sjalen följa med och fast den inte viras runt benet, utan fortsätter slingra sig runt axlarna, känns det bättre.

Ni missade väl inte ....?

Talkshow med Fredrik Skavlan. Del 7 av 12. 
I kväll gästas Skavlan av pakistanska Malala Yousafazai som blev skjuten i ansiktet för sitt engagemang för flickors rätt att gå i skolan. 
Vi träffar också hennes far, Ziauddin. Dessutom gästas programmet av norska prinsessan Märtha Louise, hennes affärspartner Elisabeth Nordeng, komikern Knut Nærum, "rockhustrun" och människorättsaktivisten Bianca Jagger och rockstjärnan John Mayer, som också står för musiken. 

Underbara, kloka, humoristiska Malala i gårdagkvällens program med Skavlan!
Vi satt nästan knäpptysta och förstummade ... och jag tänkte på alla unga flickor vars största bekymmer är att kläderna inte sitter rätt eller att rumpan är för stor och det gäller förstås oss vuxna också - män som kvinnor - som mest ser till sitt eget.
Det gäller mig också.

Tårarna rann nerför pv:s kinder på slutet av intervjun!

Intressant och hima kul var även norske komikern Knut Naerum (med nästan brittisk humor!), samt Bianca Jagger (kan man ha så slät panna vid hennes ålder?, men det kanske är helt ovidkommande).
Norska prinsessan Märtha-Louise vittnade om att vi alla kunde finna änglar inom oss och jag tycker nog att det ibland känns aningen flummigt, men om man lyssnar till Malala, så behöver man kanske inte tveka.

Nu blir det frukost!

Och här är programmet!

(Och ja, jag vet att jag snart är ensam som tycker om och alltid tittar på Skavlan, men glöm nu honom ..., det är Malala som är det väsentliga!)

Dagens fönster ...

Finns nära ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.

Snart dags ...

... att avsluta den här arbetsveckan.

Jobb från tre till åtta.

Fredageftermiddagar och kvällar brukar det vara full fart!

Vi gjorde sällskap ner till stranden, harry och jag själv.
Dit kom även Alice (brun labrador) och  Elsa (prickig dalmatiner) och Elsa snurrade som vanligt runt-runt-runt när hon och harry lekte på ängen!

På väg hemåt upptäckte jag en liten fjäder som fastnat i stängeln på den blomma vars namn jag just nu har tappat bort. Fjädern påminde om en hissad flagga.

Alldeles intill hade någon mött sitt Öde och jag tänkte att den lilla fjäderflaggan kanske var hissad just därför. Så där som man gör när någon inte längre finns till.

Sen gick vi hemåt.

Och jag stannade till vid Eckes fönster (som vanligt ...).
Kajor flög av och an ovanför hustaket.
Harry lyfte benet mot en busk.
Och på marken låg tusentals kastanjer och ekollon.

I ett blått album ...

På bordet i vardagsrummet ligger ett blått, ganska slitet album.
Albumet innehåller bilder från min mammas tid i Skåne i början av 40-talet.

Då arbetade hon som hembiträde hos provinsialläkaren Per Lovén i Anderslöv och hans fru och fyra döttrar. Närmaste granne var familjen Jönsson och hos herr och fru Jönsson - och deras barn Einar och Ingar -, kom mamma att tillbringa en stor del av sin lediga tid.
Huset, som låg mitt i Anderslöv, hette Solhem.

Det är därifrån fönstret kommer.

Det skulle visa sig att "Gaby" -  femtio senare -, skulle titta in i lilla affären där jag arbetade i Ystad!

Familjen Lovén tillbringade semestertiden i Örkelljunga och mamma fick följa med.

 Därifrån cyklade hon alldeles solokvist till Jönköping!

Vännen Vera i mitten i rutig klänning, Ingar längst till höger ochVeras föräldrar längst ner till vänster.

En bild visar ett 50-årskalas hos Anderssons på "Norregård".
Mamma sitter med ett litet barn i sitt knä och jag tittar på den vackra lampan .., och duken, som legat prydligt ihopviken i någon låda eller på en hylla och nu tagits fram till kalaset.