lördag 4 januari 2020

Juni 2015 ....
En slags summering.


Juni blir för min del en besvärlig månad.
Jag får våldsamma problem med ögonen - kanske är det allergiskt - och till slut, efter veckor av väntan, får jag tid på ögonmottagningen i Halmstad. Då har jag fått tacka nej till flera arbetspass; det går helt enkelt inte att se ordentligt när ögonen ideligen fylls av tårar.
En bestämd kvinnlig läkare säger att hon ska vidga tårkanalerna och med nånting som liknar en virknål börjar hon krångla sig in i allt det täta. Det ska visa sig att det faktiskt blir bättre efteråt.
Det  k a n  ju också bero på att pollensäsongen börjar avta.


Ibland i juni månad hälsar vi på hos Ecke och Britt. Här kollar pv om de möjligen är en fästing i Harrys päls. Nej, det är det inte.


Och jag plockar in de allra vackraste blommor jag vet .., dom som jag hittar ute i det fria!


I mitten av juni tar pv bilen och kör till Motala, det är där starten för Vätternrundan ska gå av stapeln. Han ger sig av vid midnatt och får till sist en sluttid på drygt tolv timmar.
Bra gjort. Trettio mil på cykel. Jag säger bara det.


Och Ulrika och Rickard besöker Gunnar i Jämtland!


Den sextonde juni 2019 ser det ut så här i Stensjö.


Tillsammans med herr och frun från Tyresö, samt deras barnbarn Lill-Karin, fikar vi på stranden i Haverdal och vi tävlar om vem som är snabbast på att doppa sig och alltid vinner den yngsta.
Ljuvliga kvällar.
Vänskap.


Och vi firar Emils tjugoårsdag i Upplands Väsby.
Samma sak hela tiden så snart dom möts, han och pv.
Då åker backgammonspelet fram.


I förfjol, 2018, debuterade jag ombord på segelbåten. Det blev några dagar i Bohuslän och därefter vände vi kosan söderut och hamnade i Torekov och Mölle.
I år var det tänkt att vi skulle segla till Ystad.
Här monterar pv kapellet så vi kan få regn, - och solskydd om det behövs.
För att göra en lång historia kort, så seglar pv ensam till Limhamn (där det blir krångel med ett topplock till motorn) och där ansluter jag med harry (bilen lämnas i hamnen) och så bär det av mot Ystad. Varför jag inte hoppade ombord tidigare, ja, det beror ju på att det inte får bli för långa sträckor för Harry - han måste ju på land och kissa -.


Vi seglar under Öresundsbron ...


Och igenom Falsterbo kanal och därefter blir det stopp i Gislövs läge och så nästa dag till Ystad.
Träffar alla möjliga vänliga människor - dom flesta f.d. arbetskamrater eller kunder från Fridhems Livs. Känner mig så lycklig så det är på gränsen till vad jag klarar av.
I fem dagar blir vi inblåsta i hamnen i Ystad och när pv sedan ger sig av hemåt, går ett mastfäste av och det är ett enda elände. Nu har han en ny båt som väntar på att ge sig ut på havet.


Junifönstret fångades av Ulrika och jag bara älskar det.




fredag 3 januari 2020

Fredag ...


Och sorg kan se ut på så många sätt.
Foto: Anders E.

En långsam dag.
Löser DN:s fredagskryss som är ovanligt enkelt, men vi fastnar på just  e t t  enda ord.
Och så är det skidåkning, en sväng till affären, begravning av Ari Behn i Oslos domkyrka och en så totalt annorlunda begravning med så mycken öppenhet och så fina minnesord och äldsta dottern Maud Angelica som är sexton år pratar till och om sin pappa och till alla som har funderingar på att ta sitt liv eller är djupt deprimerade.
"Det finns alltid en utväg!" säger hon.
Under begravningsakten har jag varit så spänd, så efteråt har jag ont i bröstbenet.

Pv lagar middag - resterna av laxen som jag frusit in då jag handlade den billigt -.
Den steks i skivor, gröna ärtor och grädde får följa med i stekpannan.
Det som blir över får Harry.
Och en liten slatt kokar jag till Sigge.


Egentligen var vi bjudna till Malmö på trettioårskalas idag, men det är såna bekymmer med Harrys sår på svansen och idag var det sämre än på länge. Jag läser om amputation på nätet och blir inte så värst uppiggad .., det handlar om fantomsmärtor och annat elände.
Ja, ja. Det får så lov att gå.

På bilden här ovanför syns Maja hänga stafettvasamedaljen på Anna.
Det är Maja som idag fyller trettio.
Vi tycker såååå mycket om denna tös från Småland.
Hon är ett under av omtänksamhet och så snäll.

Nu är klockan snart 20.00 och då vankas På Spåret.
Det är kolsvart ute.
I morgon  m å s t e   jag ta ett dopp.
Dagens fönster ....


.... fångades vid en busskur längs Vastadvägen, inte så långt härifrån.

Och det var inte idag.
Dagens fönster ....


Den andra januari - i förrgår alltså - klockan 14.49 pip, fångade Cecilia N det här fönstret och det är jag väldigt tacksam för!

torsdag 2 januari 2020

Den 20:e januari ....


... är det dags för Halmstad Filmstudio att dra igång vårterminens filmsäsong.

När jag fick besked att man skulle operera mitt bröst, då kunde jag absolut inte koncentrera mig på sånt som att gå på bio och sitta i mörker - tvärtom, jag ville ha ljus! - och där missade jag säkert fem av höstens filmer.
Det gick det med.

Men nu är jag på banan igen och igår betalade jag in dom 400 kronorna i medlemsavgift och om exakt arton dagar, då är det dags! Och vilken början!!

Och nej, jag har inte sett alla Almodóvars filmer, men många .., och jag tycker ofta väldigt bra om dem ., för att inte tala om skådespelarna!

Så här skrev Tollereds Biograf om själva handlingen.

Och hela filmprogrammet finns här, om någon är intresserad.
(Den andra filmklubben i Halmstad, ja, det blev samma sak där .., och där väljer jag att inte vara med nu i vår. Jag kände mig helt enkelt inte hemma i den salongen och dessutom var flera av filmerna såna som även visades i Halmstad Filmstudio).
Dagens fönster ....


... finns i ett gult hus på en kulle.

Bilden är nog lika mycket ett bord som ett fönster och den röda julduken som legat där hela julen, den har jag tvättat och nu hänger den på strecket, nu är där en annan duk. Och änglaspelet .., ja, det finns alltså inte ord för hur mycket jag tycker om det; synd bara att ljusen är så förfärligt dyra och snabbt brinner dom förstås ner också.

I fönstret skymtar svalan från Kina, men inhandlad i Sälen.
En lång flygtur för en liten svala.
Snett nedanför svalan .., en liten grön drake eller nånting, bara baken av den syns, den köpte jag av en dam i min ålder; i en pytteliten butik i Upplands Väsby centrum.  Kvinnan stod där tillsammans med en väninna och där fanns hemgjorda djur av alla slag .., många var tovade och jag blev så glad över den där affären som inte var som alla andra.

Och träskålen, det är ju den min morfar Erhard gjorde och jag är så innerligt lycklig över att den finns här i det gula huset. I den skålen ligger årets skörd av julkort.

Hårborsten som ligger på bordet, det är inte min  - den är alldeles för mjuk för mitt sträva hår - nej, den använder jag till att borsta Sigge med. Mest på huvudet och halsen, vilket är vad han ÄLSKAR.
Om man bara - någon millisekund - råkar nudda med borsten på hans mage, får man sig en lusing.
Så där så man en gång för alla vet.
Vet att ... så gör man  i n t e.
April 2019 ....
En summering


April börjar bra.
Om man tittar på almanackan här ovanför och på den 2/4, ja, då ser man vad som hände; jag blev farmor till en liten krabat som hade förfärligt bråttom att komma till världen, det var knappt att det hanns till BB och på familjechatten får vi bilder där dom nyblivna föräldrarna strålar som vårsolen och intill den nyblivna mamman ligger den där lillkillen som ska bli så älskad av oss alla.
Sex extrapass blev det i affären den här månaden och jag ville ropa ut till hela världen - i alla fall till alla kunderna - vad som hänt!
Och nej, det är inte det viktigaste i världen att få barn och inte heller att bli farmor eller mormor, men det är väldigt roligt, allra helst som man ser hur lyckliga föräldrarna är.
Det är ju det förstås.


Och det var påsk och jag arbetade och en sån här söt liten tös dök upp mellan hyllorna.
Jodå, jag fick gärna ta en bild!


April är en fin månad.
Långa promenader längs havet blev det och nu hade fåren kommit till reservatet.


I april kan man få veta att Gunnar i Jämtland brinner för kulturen, precis som hans mamma Anna gjorde och numera även sonen Joakim. Intervjun med Gunnar finns här.


Och i april vi får besök av Eva från Tyresö och hennes halvlånge äkta hälft och med sig har dom dottern Maja (som har vävt den allra mest ljuvliga trasmatta, med inslag av bland annat av hennes fars t-shirts och andra tröjor) och så är Lill-Karin med också, dotter till Maja. Denna Karin som är så kreativ och av godis formar hon snabbt olika sorters blommor!


Mattan .. ,med segelbåtar, grynnor och vågor.
Och blått tyg från tröjor som Ulf burit.
Bara så ljuvlig är den.


Den 17:e april skriver Eva på Frösön så här:
"Igår kväll var jag i Stora kyrkan i Östersund på en föreställning. När den var slut passade jag på att titta på utställningen av Sven Teglunds otroliga akvareller av sin mors virkade dukar.
I denna bild speglar sig kyrkfönstren, ett bidrag till dina fönsterbilder."

Och jag frossar i tulpaner och påskliljor.



Den 11:e april får jag ett fönsterbidrag av annannan; det är en inramad affisch från Ystad konstmuseum där man kan utläsa att där då pågick en utställning med verk av Ellen Trotzig. Eftersom denna konstnär är tämligen - för att inte säga helt - obekant för mig, googlar jag och faller pladask för till exempel den här målningen! Och vilken vacker högerhand kvinnan har, även om jag tycker att den  n ä s t an  mer liknar en manshand.


Och från Stockholm kommer det allra mest ljuvliga fönster - fångat av Lisbeth Engström-Danne, hon vars blogg en gång hette "Londongirl". Det får bli aprilfönstret, det.


I april får jag av herrskapet från Tyresö låna deras bok "Från doktor Klimkes horisont", en samling noveller av Håkan Nesser. Jag tycker  v ä l d i g t  mycket om somliga av dem.


Och jag går på Filmstudions måndagsvisning och tittar på en film som jag blir störtförtjust i.
"Shoplifters" - har ni möjlighet att se den - gör det -! 


Och en dag i april blir pv och jag själv bjudna till friherrinnan och vi sitter ute och äter och till efterrätt vankas hemlagad kalvdans. Efteråt får Harry slicka assietten. Omtanke, kallas det.


Rosenripsen har börjat blomma och det doftar såååå ljuvligt vårligt!


I april lånar jag ut boken Monopolet som jag tyckte så mycket om .., den får den halvlånge och hans Eva läsa. Ingen av dem tycker att boken är bra och då känner jag mig dum ..., kanske är dom så mycket mer belästa (såklart att dom är!), men jag vidhåller att jag tyckte om boken och dess innehåll. Och man behöver ju inte heller tycka likadant. 


Rena kycklingfarmen är det på uterummets matbord. 
Älskar jag sånt här?
Svar: ja! 

Så var det med april 2019.

onsdag 1 januari 2020

Nyårsafton 2019 .....


I fjol såg det ut så här .., igår var första dagen på en månad nästan, ja, som jag stod bakom kassan.
Det gick bra det med. Hade totalt förträngt att säckar med ved fått nytt plu-nummer - det som alltid haft 6523 - nej, nu hade det bytts ut och så var det nånting annat som ändrats, men det löste sig ju.
Oändligt många rara kunder passerade kassan och jag kände - som alltid - hur mycket jag älskar det här jobbet, särskilt kanske sen jag slutade. Nej, jag har alltid tyckt om mitt yrke.

På slutet hade jag många ungdomar som kom och handlade så där i sista minuten och dom var så vänliga .., önskade en trevlig kväll och jag frågade hur dom skulle fira nyårsaftonen .., jo, dom flesta skulle vara hemma hos varandra.

Min oro att vi skulle vara för som arbetade en nyårsaftonskväll, den föll pladask till marken.
Jag vet inte hur mycket vi hann med, då det var så lugnt ., det hade varit perfekt att stänga klockan 18.00.


Och så efter jobbet blev det raka spåret till Steninge och friherrinnan och hennes väninna.
Där var så fint (som alltid) uppdukat i köket och så underbart att sätta sig vid vackert dukat bord och allt var gott förstås .., och jag hade också köpt hem havskräftor, så dom plockades in .., för finns det nånting som är så smarrigt?


Lugnt och fridfullt var det, men inte för Harry.
Friherrinnans katt Tiger gör verkligen skäl för namnet och han smöööööög på Harry och gav honom en lusing och då blev Harry så förskräckt så han hoppade upp i pv:s knä och till sist lät vi den något skärrade Harry ligga i vår bil .., det blev tryggare för honom.
Och då .., då gick Tiger i säng.
Skönt .., att slippa den där svarta krabaten! kanske han tänkte. (Men mest var han ju nyfiken bara och ville kanske ha en lekkamrat).


Vid halv tolv tackade vi för oss och fick skjuts hem av Anne-Marie - vår bil fick övernatta i Steninge - och jag slocknade nog inom 1 minut. Gjorde ett försök att lyssna till Europapoddens extrasändning som handlade mer om Norden (ska lyssna på hela idag) och nu är det alltså nytt år och vi har varit uppe sedan klockan åtta.


Pv ordnade med frukost och jag invigde äggkoppen som Nelly förärade mig ., den som inhandlades i Sulimania (ja, jag väljer att stava det så). Det är ju helt ofattbart nästan, att en liten äggkopp kan sprida sån glädje. Hade någon frågat om jag hellre ville ha en diamant som jag inte fick sälja eller äggkoppen, så hade jag - utan tvekan - valt den senare.

Såja.
Då hoppas jag att den som läser här (det finns några i alla fall) har haft en fin nyårsafton.
Andra har inte haft det.
Pratade länge med väninnan som förlorat sin man just efter jul.
I stället för att förbereda nyårsmiddag satt hon och dottern och valde fina psalmer inför begravningen.
Hon lät förkyld.
"Är du förkyld eller har du gråtit?" frågade jag.
Hon hade gråtit.

Dagens fönster ....


Så här skriver fönsterfångerskan: "Den här fönsterbilden kom inte iväg till jul men nu kanske som nyårshälsning? Titta nog i mittfönstret! Allt gott för 2020!"

Och vem var det som hade håven redo?
Jo, den här madamen och stort tack, säger jag.

(Ser jag rätt är det en hund som tittar ut genom fönstret!).

Februari 2019 
en summering ....


I februari kommer fönsterleveransen. Dom här ska sättas in i den gamla altanen, den som - är det tänkt - ska förvandlas till ett vardagsrum med utsikt över hästhagar och polska ambassaden.
Om dom kommit på plats?
Gissa två gånger.


I februari befinner sig Guy i Vietnam och skriver att han har svårt att hitta en bankomat.
Någon har i alla fall hjälpt honom att skriva ned olika adresser på thailändska vietnamesiska och kanske fanns bankomaten just där någonstans, ja, bland dom fem punkterna.


I februari kör jag till Slöinge och handlar en dyr - men fullmatad - semla till pv.
På Hemköp kostar semlorna 15 kronor.


Där utanför - utanför bageriet alltså - blommar scillan. krokusen!


Min morfar P-O Hansson, han växte upp i Kittelfjäll.
På Facebook finns Martin Westerlund som tar så fina bilder - det här är vägen till Kittelfjäll - och jag frågar om jag får visa den på min blogg och Martin, som är en hyvens man och på något sätt är vi släkt men vi lyckas inte reda ut hur,  säger att det är ju självklart! Visst får jag visa bilden!
Så det gör jag.


Och domherren visar sig vid fågelbordet och det är inte ofta, bara när det blir riktigt kyligt.


Mera februari.
På väg till Sälen övernattar vi i Upplands Väsby och det är knappt att vi hinner hänga upp ytterkläderna, så har Emil plockat fram backgammonspelet. Så är det alltid.
Den här (2019)  julen vann Emil med 15-9 över pv.
Aj, aj.


Det bästa med att arbeta i butik, det är mötet med alla människor och allra roligast är det med småttingarna. Det här är Annabelle som följer sin mamma till affären och jag frågar om jag får ta en bild och det får jag.


Lite avskavt nagellack gör hjärtat varmt.
I alla fall mitt.


Den sjätte februari har någon vänlig själ på jobbet lagt undan DN till mig.
Säkert lördagstidningen, så vi ska kunna lösa korsordet.
Ett hjärta vid ens namn .., tänk, att det betyder så mycket.


Februarifönstret 2019 fångades av Turtlan som då var på semester på någon kanarisk ö.
"Duger det här som fönster ...?" skriver hon och jag svarar att "självklart!"