lördag 26 mars 2022

  Dagens fönster ...


 ... fångades i Falkenberg, på Bäckgatan .., ja, det var när vi var där på torghandel, friherrinan och jag själv.  Och inte långt från där vi parkerat stod en annan bil, med en liten terrier som stod i förarsätet och hade koll. 

Och svansen rakt upp i vädret!

fredag 25 mars 2022

  En dag i slutet av mars ...

Ännu ett tag får vi behålla DN, kanske var det till och med april ut och det vore ju underbart. Därefter blir det enbart digitalt och hur man ska kunna lösa korsordet på datorskärmen (jag har testat tidigare), vete sjutton. Nog är det ju en alldeles särskild känsla att sitta i soffan Ektorp med favoritpennan och skutta mellan rutorna. 

Upptäcker nu att bilden är suddig, ja, jag hinner inte ta en ny.


Nästan klart. 
Och ja, det är vansinne att inte använda blyertspenna, men nu gör jag det ändå. 
Då blir det som det blir. 
Lite fel (ibland många) här och där. 


Stannar till vid första hagen (den närmast oss) när jag går ut med Harry. Där går två 1-årsston vilka fortfarande är lite skygga, men hästskötaren förklarar (han kommer just då med stora fång av hö) att det är bara bra om vi surrar med dem, så blir dom lite mindre räddlivade. 

Pv har idag räknat till tjugoen hästar inalles och det är två hästskötare (ett par) som har hand om dem. 
Numera är där ordning och reda och hästarna är välskötta och det är gott om plats i hagarna.


Ett närmast Sisofys-arbete pågår i det forna godsets jättelika lada, ty nu ska hela rasket målas om!
En polsk man (tror jag) får nog ägna någon vecka att skrapa väggarna och inte har han någon stor skrapa heller (det skulle ju inte fungera) och han står i skopan och tar sig förmodligen ner via stegen. 


Dagens inköpslista .., det är pv som varit sekreterare och även skött inköpen. 
Som ni ser är vi i alla fall djurvänner.
(Tonfisk är även det kattmat och solrosfröna är till fåglarna).
Kan säga att palsternacka är något som ALLTID finns i vårt kylskåp. Älskar att ugnsrosta den.


Nu är snödropparnas tid, men nunneörten (vilken brukar översvämma backen mot söder) väntar bara på lite värme .., ååå, det blir så vackert, så vackert! 

Nu är klockan åtta minuter i fem .., pv sitter här och datorsvarar på elevers frågor om hur det gick på provet i naturkunskap .., två skolor bombhotades nämligen i Halmstad idag - skolorna stängdes - och då hann han inte med att delge dem resultaten .., och själv ska jag sätta mig och titta på "Ambulansen" i kanal sju. 

Ajöken, sa fröken.

    Barbro, Sven och pappa ....

Marie Bebådelsedag är det idag. 

Och våffeldagen. 

Och så födelsedag för walkaboutsweden som tar så fina bilder och är så ömsint och rar. Det är hennes bild som inleder inlägget. Så här skrev hon: 

"Kära Elisabet. 

"Direkt när jag fick syn på det här fönstret idag vid Länghems prästgård, så bestämde jag mig för att skicka det till dig. Visst är det härligt med imman, de gula pumporna och den gröna fönsterbågen."

Svar: ja!! 


Det är  även födelsedag för Sven Teglund i Luleå. 
Sven, som är så oerhört kreativ .., som både målar akvareller (jag älskar dom här med småfåglar som  sitter i björkar!), men också gör ståltrådsfigurer (fåglar där också) och som om det nu inte räcker och blir över, så har han ställt ut på Liljevalchs Vårsalong för några år sedan och skrivit och illustrerat en bok "Ensamheten värst", baserat på hans mammas dagboksanteckningar. (Eller egentligen var det mammans texter). 


Och så min pappa. 

"Farsgubben" .., som han ofta sa om sig själv, t.ex när han ringde och hörde av sig. 

"Hej! Det är farsgubben ..!" sa han.

Så innerligt älskad var han. 

Alla tre har dom födelsedag just idag .., och jag säger stort grattis till er alla - pappa får sin där han nu befinner sig, var det nu kan vara -!

   Dagens fönster ....


"Mer dörr än fönster. Men visst är det härligt att välkomnas in i ett annars ganska enkelt flerfamiljshus med den här grönskan och blomsterprakten!"

Så skriver annannan, som var den som hade håven redo.

T a c k! säger jag. 

torsdag 24 mars 2022

Letar en bild, hittar nånting annat ....

Nämligen en text som är så underbar så det är inte sant. 

Rubriken var: "Den bästa måltid jag ätit".

Det var skrivet i mars 2014. 

Och den bästa måltid jag ätit - eller den jag minns mest - det var hos min kusin Ulf i Dikanäs. 

Vi åt den i hans spartanska kök och det var stekt fisk (naturligtvis fångad av Ulf själv) och mandelpotatis till detta och det var kanske inte någon kulinarisk krusidull, men ändå .., det var allt det andra också; detta att vi kände oss så välkomna ., att det var varmt och gott där inne och personligen kände jag mig så ..."hemma".

Så var det. 

    Dagens fönster ....


Så här skriver avsändaren: "Ett kvällsfönster i en spegel".

Här får det bli ett morgonfönster, en alldeles vanlig torsdag. 

Tack hedgrenskan!

onsdag 23 mars 2022

   I Harrys hemtrakter ...


 Bilden: sååå vackra hus i Varberg!

Först Varberg och torghandel (det var friherrinnan och jag själv), men där var få marknadsstånd ;  mest blommor, plus en ostförsäljare och en kvinna som sålde torkad svamp och hemkokt sylt .., ja, just inget mera. 


Eftersom hundar inte får tas med på torget när det är marknad, fick vi gå i omgångar, friherrinnan och jag själv. Hon hade nämligen med sig Bessi, daghunden. 

Det är bara ett problem med Varberg ; att det är så himla knepigt med parkering, i alla fall om man inte är så där väldigt sugen på att snurra runt i ett parkeringshus. Nåja, det löste sig till sist. Och vi slapp p-garaget.

Det visade sig vara förbud för hundar på torget - i alla fall onsdagar och lördagar - så vi fick handla i omgångar. Jag slog mig ned på en bänk med den fina kyrkan bakom ryggen och Bessi släppte inte sin dagmatte med blicken .., tänk, om hon nu skulle försvinna! 

Och intill oss, vid en lyktstolpe, stod en kvinna och hade nån slags frisering där ute i det fria. På en svart plaststol satt hennes kund; en äldre herre som skulle bli fin i håret. Inte var det världsbillligt heller. Trehundra för en klippning.

Hittade vi nånting att handla?

Jodå. 

Det blev mest lökväxter .., en murgröna, två minipingstliljor .., en tunika som jag föll pladask för .., och friherrinnan hittade billiga hyacinter, påskliljor och lite annat. 


Vi skippade motorvägen när vi gav oss av hemåt, körde i stället gamla kustvägen (om jag minns rätt?) och kom till Tvååker och det var där, hos en bonde, som vi för elva år sedan träffade en liten Harry. 

Svängde av vägen när jag såg den här - i mina ögon - ursnygga skylten! Skulle vara intressant att veta vem som illustrerat det hela.


Vi hade bestämt oss för kaffe hemma hos oss i Stensjö, så när vi upptäckte Gööks bageri, blev det inköp till fikat. Aldrig någonsin har jag sett en mer välfylld kakdisk än just där! På brödhyllorna var det däremot urplockat. 
Expediten heter Lowa (med dubbel-w), hon är född i Lejonets tecken, är storasyster, har höger tumme upp och hoppar bara in extra. 


Har jag  n å g o n s i n   sett större semlor? 
Nej, det tror jag inte. 
På tok för stora för mig och för mycket grädde, men pv hade förmodligen varit salig i en veckas tid om han fått en sådan. Ack, varför köpte jag inte en till honom ....?


Och här är kakorna!
Fem kronor styck kostade dom och det är halva priset i jämförelse med de konditorier jag besökt här i trakten. På såväl Möllers i Ystad som bageriet i Harplinge, ligger några få kakor tillsammans .., här svämmade det nästan över! Så lockande, tycker i alla fall jag. 


Ännu flera ....!


Och när såg jag en bananstubbe senast  ....?


Och där inne i själva bagerilokalen stod självaste bagaren och gjorde just småkakor!

   Dagens fönster ...

Ja, jag fortsätter att ta mig en titt i arkivet; det som egentligen inte är något i egentlig mening, jag menar, alla fönster ligger inte sorterade, utan jag söker på datum. 

Nu sökte jag på "Sydafrika", för jag minns att det kom kom fönster därifrån och jodå, här är ett av dem.  Så här skriver avsändaren.

"Hej!

Det var alltid ett nöje när något fönster dök upp att fota på resan söderöver till Sydafrika.
Det här dök upp i fashionabla´ staden Knysna.

En stad där de med mer tjocka plånböcker har sina sommarhus vid havet.

Där fanns en tjusig marina med små boutiqer´ men det här fönstret dök upp på väg mot vår buss och det låg en bit ifrån de fina boutiqerna.

Kanske en mer "vanlig affär" som valt att skylta sina varor på ett härligt och lite ovanligt sätt.

Bakom ett gult galler också för säkerhets skull.

Stöldbegärliga varor måhända?

Från Turtlans resa söderöver.

PS: Fler fönster kommer!"

//Det här var publicerat i februari 2009 och det var alltså madamen i Karlstad som då var på vift. 

Tack Annica!

    Mitt i veckan ....

Och pv, som hade så ont i ryggen igårkväll och gick som en gammal gubbe, tillfrisknade under natten och tog min elcykel (han hittar inte sin egen cykelnyckel) till jobbet. Han kunde absolut inte förstå varför han hade så ont. Det kan jag. Som han har kämpat med att klyva veden!

Nu är det morgon .., klockan är snart åtta och jag har lyckats väcka elden till liv - den som nästan avlidit sedan pv gav sig iväg - och här intill mig ligger såväl Sigge som Harry. 

Igår blev det ett dopp i havet. Jag tvekade länge .., det är den här inutifrossan som tydligen byggt ett bo inne i mig och jag sa till pv att nää, jag vill inte. Men så tänkte jag .., så kan det ju inte vara, att nånting som jag älskat så omåttligt bara ska ta slut? Kanske ändå att jag skulle ..? 

Så blev det också. 

Det var, som så ofta när det är högtryck, lågt vattenstånd och jag fick nog gå ut trettio meter innan jag kunde vända om och simma/dyka mot land igen. Hu, så kallt det var! Sex plusgrader.

Efteråt .., som vanligt,  termoskaffe och en kanelbulle. 

Vi satt i lä och hade solen mot oss och då kändes allt nästan som tidigare. Enda skillnaden var att jag hade jättemycket kläder på mig, frånsett benen! Och ena handen var så iskall så det kändes som om den skulle trilla av. Nåja, det kanske blir bättre.


För övrigt ..?

Lyssnade till Europapodden nu på morgonen och i slutet av varje program får dom medverkande ta upp nånting som fastnat lite extra i deras minnesarkiv, ja, under veckan som gått. 

Underbara Caroline Salzinger SR:s korrespondent i Tyskland, berättade om detta med distansundervisning, nånting som inte alls är vanligt förekommande i ett ändå för övrigt modernt Tyskland. 

Nu har det visat sig att ukrainska lärare - även dom som själva är på flykt - håller kontakt med sina elever via nätet och fortsätter undervisningen! Så helt underbart!

Här finns en länk till programmet, om någon är intresserad!

Ps. Apropå vad som hänt i skolvärlden. Har ni tänkt på att vid alla skolskjutningar i vårt land, är det enbart svenska  pojkar som agerat våldsmän? Ds.
 

tisdag 22 mars 2022

     Dagens fönster ...

   

I mars 2010 kom några fönster seglande genom rymden. 

Så här skrev avsändaren: 

"Här kommer två bilder från Barcelona.

De här två balkongerna med sina fönster såg vi från vårt hotellrum.

Hunden där på balkongen hade en hundkompis av samma sort, men den vovven hade gått in när jag tog kortet.

Annars så låg de som oftast där på balkongen och spanade ut över gatan."

Och här är det andra fönstret. 

Hjälp, så underbart med alla blommorna på balkongen!

Tack Turtlan från Karlstad!

Intressant recension från filmen ...


Någon fler än undertecknad (egentligen övertecknad ...) som sett filmen?

(När jag lyssnar till deras synpunkter, upptäcker jag att jag inte alls var ensam i min syn på det här med komedi eller inte!).

    Filmen ....

Gårdagens film som visades på Röda Kvarn  - Världens värsta människa - var nog den mest underliga film jag har sett. Den var  l å n g. Två timmar och sju minuter .., och stundtals var den nästan outhärdlig, i alla fall för den som en gång upplevt en separation - om än frivillig -. 

Här en recension från Aftonbladet.

"En romantisk komedi som är rolig, smart, som verkligen berör och som bör bli en klassiker i rom com-genren.
Det var bästa filmen på årets Cannesfestival, tycker jag. Guldpalmen gick till en annan film, men Renate Reinsve vann helt rättvist pris som bästa skådespelerska. 
- Jan-Olov Andresson". 

Det är väl mig det är fel på, men jag såg aldrig det komiska i filmen ..., kanske lite, lite, ändå tyckte jag såå mycket om den. 

Bilden: Anders Danielsen Lie.

"Anders Danielsen Lie is awarded Best Supporting Actor by the National Society of Film Critics for his performance in The Worst Person in the World."

Underbart foto .., finurligt gjord mellan varven och med fantastiskt skådespeleri, framför allt - tycker jag - av Anders Danielsen  Lie (spelar så hudlös och känslig!) och naturligtvis Renate Reinsve som fick pris som bästa kvinnliga skådespelerska under filmfestivalen i Cannes. 

Filmen är indelad i tolv kapitel och bara det är ju ett annorlunda grepp. 

Det blir liksom att segla omkring i ögonblicksbilder av ett liv, jo, det tyckte jag verkligen om.

Betyget: ja, på en skala från 1 - 5, får den ..., ja, den får nog så nära en femma som jag kan komma. 

Att gå på bio där publiken i snitt kanske är sjuttiofem år och tre gånger under filmens gång tvingas lyssna till flertalet ringsignaler från mobiler, är ju rent ut sagt bedrövligt! 

Men ..,. eftersom jag sitter vid sidan av balkongen, har jag fri utsikt över besökarna som sitter nere i salongen. Ni anar inte hur många - oftast kvinnor - som tar upp sina mobiler och scrollar runt, mitt i det filmen visas! 

Varför går man då alls på bio?

Jag fattar det inte!

Bra däremot var Mymmel - Hildas mamma - som från scenen berättade lite om filmen innan den började! Hon är så härlig .., med massor av humor. Enkel och chosefri! Ja jag förstår verkligen varför pv en gång föll för henne.

måndag 21 mars 2022

      Dagens fönster ...


Så här skrev avsändaren, det var det här datumet i mars 2011.

"Ett fönster, utan glasruta, i en restaurang i Hanoi.

Fönstret fungerar som också som altare, därav frukten och rökelsepinnarna."

//Återigen  t a c k  Guy! 

(Ja, här kör jag med återvinning!

Filmstudio ....

"Världens värsta människa" är vad Halmstad Filmstudio bjuder på idag, måndag. 

Jag har på grund av olika anledningar missat två filmer redan, men nu ska det väl bli ordning och reda, ja, jag missar även en film när vi är i  Berlin. 

Den här ser jag fram emot. 

Recension finns här. 

söndag 20 mars 2022

Rätt eller fel ...

Ramlade över  ett intressant inlägg på twitter och när jag sedan gick vidare på samma tema, fick jag mig många glada skratt. Eller i alla fall leenden. 

Ja, jag vet att jag tidigare skrivit om hur "hårt" det kan vara på twitter,  men där hittar jag också hur mycket intressant som helst. Så ..., jag tar tillbaka min svepande kategorisering.

Inlägget handlade om sättet att uttala franska ord.

Skuttade till youtube, lyssnade och looog.  

Hur uttalar du till exempel chorizo? Kanske helt galet? Här får du lära dig.

Worchestersås var minsann inte det enklaste. Hoppas ingen frågar mig. Här är rätt uttal.

Och Bollinger ...? Nehej. Fel det också. Rätt ska vara rätt. 

Och inte vill man väl skämma ut sig och säga fel här? Nej, jag tänkte väl det. 

På bageriet i Slöinge har jag hört alla möjliga sorters uttal av detta. Det här är det rätta. 

Jag har tidigare blivit tillrättavisad när det gäller hur jag skrivit ord som chèvre och svenskar i allmänhet har fått veta att aioli bör  uttalas på franskt vis .., och så vidare. 

Här kan man få lära sig hur det ska låta. 

På twitter kommenterade någon .., "ja, och uttalar alla fransmän svenska ord rätt, när dom handlar något härifrån? Varför är det då så otroligt viktigt att veta  e x a k t  hur t.ex aioli ska uttalas på Ica eller Hemköp? Det kan man fundera över. 

Lycka till! 

(Kruxet är att om man nu vinnlägger sig om att uttala orden på franskt vis, så kommer förmodligen  många  att tro att man säger fel.)

   Helgdagsmorgon .....


Bilden: Den blå klänningen. Om jag tycker om blått? Svar: ja!

Och en hel del  på programmet idag. 
Sofföverdragen ska tvättas och hängas ut på tork .., vi ska ta upp resterande kvistar och större grenar vilka ligger vid växthuset .., ett besök i stan ska klaras av och jag ska hämta ut ett paket på Instabox i affären i Haverdal  ..., halltrappan ska torkas .., ja, det är mer än så. 

Och så ska en ny sax inhandlas. 
Klänningen som jag köpt och tycker så mycket om, ska läggas upp. Det är ett elände att inte vara längre än 164 cm, men så är det nu en gång för alla. Eller kanske inte? Man lär ju krympa med åren. 


Vackert morgonljus i köket!
I rummet intill sitter pv och skriver omdömen om sina elever. Det har han gjort i flera dagar - om inte från morgon till kväll - men ofta. Nu vikarierar han ytterligare en dag per vecka - det blir onsdag-torsdag och fredag - och jag märker att han är tröttare när kvällen kommer. 
Kanske är det också åldern som tar ut sin rätt, hur vältränad han än är?
Det här blir ju en annan sorts arbete; mer mentalt.

Från en av cheferna har han fått frågan om att fortsätta med samma schema efter påsk, men han är aningen tveksam. Nu är det båten som ska sjösättas och seglas hem. 
I månader har det varit Vasaloppet som varit prio 1 .., nu stundar ett halvår med båtdrömmar och sen tar väl Vasaloppet vid igen. 


Och själv, vad drömmer jag om ...?
Jaaaa ..., det är väl sommar och vitsippor och resan till Berlin och bad i havet. 

Säkerligen mycket annat också. 

  Dagens fönster ....

.... finns i ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland. 

Landet där det idag tycks bli strålande solsken. 

Pilen visar den te-mugg som jag förgäves har letat och kanske beskyllt pv för att ha tagit med sig till jobbet .., aha .., jag hade ställt en bytta persilja i den! 

Så var det, ja.

lördag 19 mars 2022

    I centrifugen ....


Det blev en bra hemresa. Hade bokat biljett med MTRX-tåget från Göteborg (går enbart därifrån och till Sthlm och tillbaka) och jag hade fått kanonplats vid fönstret och med inga säten bakom  och liten lampa på bordet (liknade den kända Bumlingen, men i mindre format).

I Södertälje fick jag sällskap på min högra sida, då en kvinna i min ålder klev på. Oj, så mycket surr det blev! Hon hade - precis som jag själv - varit uppe och träffat barn och barnbarn vilka visade sig bo i Rönninge och det hade varit kalas och nu skulle hon åka hem, till Kungälv, norr om Göteborg. Själv var hon uppvuxen på Skaftö utanför Lysekil och hon berättade om hur schartauanskt det var där .., med en komfirmationspräst helt klädd i svart som var såå sträng. 

Vad pratade vi om?

Bland annat om vad vi arbetat/arbetade med (hon var redovisningskonsult) och hennes make - även han konsult - reser runt och håller föredrag när det gäller elektricitet. 

Ja, det var ett himla trevligt sällskap! 

Halva sträckan ägnade jag åt min bok. 

Tjugo minuter försenade ankom vi till Göteborg och då hade vi haft en gigantisk fullmåne som skymtades genom fönstret. Nu blev det bråttom att hitta till spår 14 där Öresundståget skulle gå om bara några minuter och jag haltade iväg så gott det gick (hälsporren) och hann precis slå mig ned, så gav sig tåget av! 

Mitt emot satt en lång kvinna med mörkt hår och jag tänkte att hon såg så norrländsk ut. 

"Såg norrländsk ut! Kan man göra det ..?" tänker nog någon som läser här. 

Jo, ni anar inte så ofta jag upptäckt att det är precis vad man kan. 

Det visade sig (alltid detta ...) att hon var uppvuxen i Umeå, men sedan trettio år tillbaka bor hon utanför Ängelholm. Såå trevlig kvinna! 

Då blev det surr om ord som skiljer sig åt. 

Att "bron" är en farstutrappa .. att vi "far till affären" i stället för att vi åker ..., ja, det var massor med ord vi kom på. 

Innan vi började samspråka, läste vi var sin bok. S o m  jag tycker om Bodil Malmstens sätt att skriva och jag tycker att det ibland påminner om hur du uttrycker dig, annannan.

Möttes i Falkenberg av den alltid omtänksamme pv som stod på perrongen för att ta hand om bagaget och Harry blev galen och nosade igenom min kappa och mina händer - det doftade förstås Andra Hundar - och väl hemkommen öppnade jag post och blev såväl överraskad som glad över ett paket innehållande boken "Samtal med en nötväcka" och med obekant avsändare!! Jo, jag vet att jag svarade på en kommentar angående den här boken, men var ..? På Instagram? 

Tack till dig i Nyköping, du rara människa och jag lovar att vidarebefordra boken .., ska lägga den på järnvägsstationen i Halmstad!

Och så här ser det ut i köket just nu. Vilken glädje att mötas av! 

Idag blir det väl ändå bad i havet, men först ska jag  räfsa ute på tomten och ta en kopp kaffe i solskenet! 

    Lördagsfönstret ...

Bilden togs igår vid femtiden på eftermiddagen

Tåget var då på väg ut från vår vackra huvudstad (tänk tanken att den skulle bombas och förstöras!) och jag hade satt mig tillrätta på plats 81 i vagn B. 

Mitt emot mig en medelålders kvinna som från sekund 1 läste en bok med titeln "Din personliga energi". 


Jag hoppas att den blev till belåtenhet för henne.

fredag 18 mars 2022

Avresedag ....

Och den här morgonen blev annorlunda. Ingen liten krabat som vid halvsjutiden ropar "marmor!, marmor!" och som sen var som en gullplutt mest hela tiden. 

Tänk, jag har fått lära mig att spela Hugo på paddan och samla in skatter och guldstjärnor och fått tolvtusen poäng! Inte illa!

Men idag .., tomt nerifrån gästrummet på nedre planet. 

Här finns nu - förutom undertecknad - Emma, som kommit hem för att hjälpa till med dom två hundarna, nu när hennes mamma hospiterar på annan avdelning än IVA. Så här har vi suttit i var sin del av soffan eller vid köksbordet .., och just nu har hon möte med sina kollegor på jobbet, men det mötet sker en trappa upp. 

Charlie (som är svarthårig) är fem år och far till den här spelevinken som väl snart närmar sig 1-årsdagen, eller  kanske redan har gjort det? Det är en sååå mjuk och go hund och oerhört pratig .., det låter nästan som om han morrar, men nu har man vant sig. 

Nyligen kastrerad också, det är inte hans pappa. 

Charlie är en enstöring .., helt besatt av sin matte. När hon åker till jobbet ligger han nere i hallen och väntar på henne och när Charlie är hos oss och Maria åker och handlar, sker samma sak. Icke att han bevärdigar oss med ett i besök i vardagsrummet eller köket! Men båda så fina, så fina!

Och vilka ljuvliga tassar ...!

Att det tillkommit en robotdammsugare i huset, det förstår jag .., för hjälp, vad särskilt Steven lossar hår! Dessutom tvättas golvet också (av roboten), det är ju helt suveränt, men fordrar nog avsevärt större golvytor än våra i Stensjö och inte heller så många trösklar och mattor. 

Sist av allt kan jag berätta att jag i onsdags fick tid för kli ppning hos "Marias" frisörska som har salong inte långt från stationen i Väsby. Hon fick i stort sett fria händer och klippte upp håret där bak (mycket uinderhår som var trasigt) och vi pratade om effekterna av covid (att jag fortfarande långt ifrån har fått tillbaka allt tappat hår), men hon tyckte att det var tillräckligt tjockt ändå :). 

Hade hon haft ännu en ledig klipptid, hade jag gjort ännu ett besök, ty nu vet jag ju att det är inte hela världen. I maj när jag kommer hit, ska hon få klippa upp det  r e j ä l t. Härligt! Och vilken gudomlig människa till att massera ens hårbotten! 

Ungefär så är tillvaron här just nu. 

Ajöken, sa fröken.