torsdag 6 november 2008

Arvbetsdag 1 av 13 ..


I somras. Den där dagen då Emil var skeppare.

Det gick bra.

Jag beslutar mig för att bara ta en dag i taget; att absolut inte tänka på tretton-dagar-på-raken.

Allt flyter på som det ska och somliga kunder handlar redan nötter och ischoklad och lite julgrejs, kanske vill man vara ute i god tid .., och jättelika djupfrysta kalkoner eller gäss säljs på löpande band och lite annorlunda, eller mycket annorlunda, är det allt mot för hemma i Västerbotten.

I ett par timmars tid frontar jag hyllor.

Vår affär har inget lager i den gamla vanliga betydelsen, utan varor som inte går in i hyllorna ställs på "överhyllan" och så får man stå på en slags pall på hjul och strääääcka sig och ni kan ju tänka er när man ska lyfta ner stora förpackningar med rödbetsburkar och vingla med hela plattan och man är livrädd att tappa alltsammans!

Det är nästan det bästa jag vet, detta att göra fint i hyllorna.

Att dra fram och "fronta" och vrida etikettssidan utåt, allt sånt.

Totalt meningslöst egentligen, men ändå inte.

Och Maria ropar och frågar om jag kan ta ut kycklingarna från grillen och Magnus möblerar om i mejerikylen .,. Maria "hon som går som en cowboy", hon har ont i ett knä och går verkligen inte som John Wayne längre, tvärtom, och i morgon ska hon till doktorn och kolla vad som har hänt?

Vid kassastolen har vi Icas adventskalendrar och vi delar ute lite så där hipp som happ och en flicka med korkskruvslockigt hår blir så glad och hennes storasyster får också, men hon är inte med .., och en annan tös visar upp sin stora tygkanin som minsann heter Stampe.

Stampe har röda kläder på sig och sitter i en egen liten vagn och en manlig kund stjäl en grillad kyckling och jag pratar med en man som är från Östersund.

Ungefär så blir den här dagen.

När jag kommer hem möts jag av en våldsamt jaaaamanade Pelle som vill ha, nej, KRÄVER, att få kokt alaskapolock och medan fisken kokar, springer han omkring i köket och lever rövare .., av rädsla att matte inte ska höra honom!

Det gör jag.

Och så ringer pensionatsvärden.

I landet Halland ska det bli släktfest i helgen, ja, upp mot tjugo personer ska samsas på pensionatet och det blir knytkalas och nu måste det städas och röjas och jag får veta vad det blir för mat och lite sånt och säkert blir det Samlad Tropp och jag är ganska glad att jag arbetar igen min irlandslediga helg och då får jag dåligt samvete, för pensionatsvärden träffar gladeligen alla vänner som dyker upp här i Ystad och ja, jag skäms nåt alldeles förfärligt, men det hjälps inte .., jag är ändå lite glad.

Det är konstigt det där, att man kan bli osäker och blyg i vissa sammanhang, men absolut inte i andra.

Eller inte.

Just så är det.

6 kommentarer:

  1. Får man verkligen jobba så många dar i rad? Är du inte med i nåt fack som tjuvtittar i ditt schema? Det finns ju bestämmelser om precis allting. 11 timmars dygnsvila... och sånt.

    Jag känner igen det där att ta ut jobbiga arbetsperioder i förväg - jag blir alltid mer trött av att tänka på't än att utföra't.

    SvaraRadera
  2. Bloggblad: den här helgen arbetar jag ju igen, helt frivilligt, då E. tog min förra när jag var på resande fot.

    Sen kommer kursen på onsdag, då jag EGENTLIGEN, är ledig.

    Förmodligen anser chefen att om han dessutom bjuder på mingel och middag på Finaste Hotellet när kursen är slut, så uppväger det den förlorade lediga dagen.
    Det tycker kanske inte jag.

    Så förutom helgen, hade det blivit elva dagar på raken och det tycker jag är tillräckligt förfärligt, men det är klart att det går .., ALLT GÅR JU .., och jag får tänka på lönen.

    Men jag t r o r inte att man, enligt facket, får arbeta så många dagar i sträck.

    Nu går jag inte till facket för en sån sak .., men gnälla kan man ju göra ..-)

    SvaraRadera
  3. Bloggblad: nej, hade jag inte arbetat den här helgen, hade det blivit nio dagar i sträck. Hela nästa vecka och måndag, tisdag där nästa.

    SvaraRadera
  4. Ta en dag i taget du. Att tänka framåt, på allt man har framför sig, brukar ta så mkt energi. Och den energin behöver du till att arbeta just nu. Kram i sena kvällen!

    SvaraRadera
  5. Eva: just vad jag tänker göra! Tack för kramen ..-)

    SvaraRadera
  6. Och så får du nog besök nästa helg, då slipper du tänka på mat och annat.
    PV

    SvaraRadera