tisdag 6 januari 2009

Pensionatsvärden berättar ...

"Som förstahandsvittne kan jag väl egentligen bara bekräfta bloggmadamens rapport om tillbudet.

När hon fått stopp på vår färd i fientligt territorium ropade jag att hon måste backa ut; jag kände mig lite som Carl-Gustaf Lindstedt som körskolläraren när han ber sin elev att backa ut ur butiken.

"Jag kan inte backa!" svarar madamen och skyndar sig ut ur bilen och jag får kasta mig över växelspaken för att komma åt pedalerna.

På med varningsblinkers, helljusblinka åt mötande bilar och backa så nära vajerräcket det går. Madamen går före (eller efter) och vinkar glatt mot alla och envar.

Visst är det skönt med människor som har en positiv attityd.

Och så kom vi då äntligen ut, kan köra av vägen och puuuuuusta uuuuut.

Ja, käre tid som det kan bli.

Men så här med distans blir det en oförglömlig historia.

PV".

// Jag kan visst backa, men jag såg ju inget för den helt igengrodda bakluckerutan och dessutomvar jag ju i det närmaste i chocktillstånd och det där med att vinka glatt .. jo, jo .., jag mer som vinkade och bad om förlåtelse ..-))

12 kommentarer:

  1. Jag förstår bara inte hur man kan komma över i fel körfält.... När det finns mitträcke! ???

    Är det någon slags Elisabetansk specialförmåga, eller är det något som jag inte förstår av denna hemska incident.

    (Å du, PV... Angående palt och grönsaker..... potatis är grönsaker. ) :-)

    Sköt om er!

    SvaraRadera
  2. Funderar jag också. Tog det slut på 2-1 vägen ocg blev en 1-1 väg (heter det så?)

    Elisabet: Jag förstår Dig! Man blir väl så rädd och allt låser sig! Skönt ha en PV med sig då!

    Skönt att det gick bra! Mer än skönt!!!!

    En PUH kram från mig!

    SvaraRadera
  3. Puh jag får nästan ont i magen när jag läser ....himla tur att det gick bra...tacka den stora makten för det.
    Men hur kan man komma på fel sida om mitträcket??eller fanns det inget mitträcke?

    //Ulla Mona

    SvaraRadera
  4. Tur att det gick bra!

    SvaraRadera
  5. Jo, det går till så här, mitträcket slutar just där, för man kan svänga över till vänster ...., och jag såg inga bilar längre fram och tänkte väl i panik att jag tar den filen!

    SvaraRadera
  6. Turtlegirl: jo, omkörningsfilen försvann .., jag hade heller aldrig sett skylten som visade att den blev till en en-väg .. (längre fram blev det förstås ny dubbelfil ...)

    SvaraRadera
  7. Ojojoj, tur att allt gick bra. Jag förstår att man bli väldigt chokerad. Men såna saker händer bara. Skönt att det kom till ett gott slut.

    SvaraRadera
  8. Det måste ha varit en hemsk upplevelse, skönt att ni är hela fysiskt! Kan nog ta tid att återhämta sig.
    Kram Anna-Karin

    SvaraRadera
  9. Skönt att det gick bra, det lät riktigt otäckt.

    SvaraRadera
  10. Inser att jag kunnat göra precis samma sak - har gjort liknande inne i Stockholm. Men där är ju inte hastigheterna så höga, även om det var otäckt ändå.

    Det är nog dröja innan du glömmer det här - och varje gång du åker på en sån där räcke-väg kommer du att titta extra noga på skyltarna.

    SvaraRadera
  11. Oj, oj, sånt är otäckt, tur att ni var två! Lugnast kör... :-)

    Antar att du är ledig idag Elisabet, det är ju onsdag?

    SvaraRadera
  12. till elr alla: ja, det gick ju bra .. men fy, så rädd man blir!

    Och vilken TUR att inga bilar kom från andra hållet .. det var nog därför jag svängde/girade in .., ja fattade liksom inte att det var på mötande väg .., åååå, så rädda vi blev när vi upptäckte det hela!

    qi: jepp .., jag är hemma nu och ska promenera till banken och affären.

    Strålande sol!
    Småfågelkvitter.

    SvaraRadera