eller kanske mer en tillfrisknarsäng.
Dagens besök hos madamen i Hässleholm var riktigt trevlig.
Hon var mycket piggare än igår och smärtan från igår kväll och inatt var inte lika plågsam längre.
Humöret var i stigande och det skojades med salsväninnor och personal.
Alla fyra flickorna på salen hade gått igenom samma sak igår, Maggan från Höör hade t o m bytt sitt andra knä för i år. Men nu får det väl ända vara nog, kan en amatör som jag tycka.
Vid samtal med madamen på telefon i morse var hon helt övertygad om att detta tänker hon minsann aldrig göra om, oavsett hur ont vänster knä kommer att göra.
Hon hävdade dessutom bestämt att det var tio gånger värre än tandvärken på väg hem från Samos.
Fan trot, för då var hon ju nära döden...
Men som sagt, piggare idag.
Madamen och salskamraterna skojade om sjukgymnasten som måste varit en väldigt stilig man. När han var där kunde de, alla fyra, utan större problem lyfta upp benet och lägga det mot hans axel.
När jag var där var det ingen som lyckades få det högre än 15 cm över sängens madrass.
Men det är väl skillnad på folk, helt enkelt. Eller kanske sjukgymnasten kröp ner hos dem i sängen...
Maggan berättade om en ko de haft på sin gård, som fått nån förlamning i samband med kalvning. Veterinären var där och gav en spruta men kon kom inte upp ändå.
Nästa dag ringde man efter veterinären igen, och då minsann. Bara kon hörde veterinärens röst på avstånd, ja då reste hon på sig.
Samma här alltså, kommer sjukgymnasten i korridoren, ja då far benen i vädret.
Snacka om betingade reflexer.
Ja sedan fick man minsann lämna flickorna på sal 13 och köra hem genom en regnig och stormig novemberkväll.
Allt är väldigt intressant att höra;-) och skönt också att Elisabet inte har så ont längre.
SvaraRaderaHaha! Dagens bästa skratt fick man här. :-)
SvaraRaderaUnderbart skrivet Pv, man riktigt ser det framför sig. Vare sig man vill eller inte. :-D
Instämmer. PV, du skriver lika roligt och underfundigt som någonsin bloggmadamen själv.
SvaraRaderaMycket kul med sjukgymnasten som vill att kvinnorna ska lägga benet på hans axel. Hjälpte han inte till lite tro?
När det gäller liknelsen med kon och veterinären (undrar vad Elisabet tycker om den?) tror jag att kon reste på sig för att den inte ville ha en smärtsam spruta till. Så det kan visst vara en betingad reflex:-)Omvänd Maslov, typ.
Ge Elisabet en smärtstillande kram och en hälsning från en annan patient i Provence. Jag har sympatilegat i sängen i två dagar men av andra orsaker.
Haha, ett gott skratt före läggdags :)
SvaraRaderaSkönt att bloggmadamen mår bättre idag. Att det pratas och skojas med såväl sänggrannar som personal förvånar förstås inte det minsta...
Hoppas nu att återhämtningen går riktigt raskt!
haha... efter bara ett par rader kände jag att nån annan knackade på bloggmadamens tangenter. Men det var trevligt knackat! Hälsa henne!
SvaraRaderaDu har det inte lätt du PV. Otacksamt att de inte ser din potential utan lägger all sin energi på sjukgymnastens ;) Hälsa Elisabet så gott! Det låter som om hon har piggnat till.
SvaraRaderaHaha! Snygg sjukgymnast. Det kan man kalla placeboeffekt.
SvaraRaderaMånga kramar från oss!
SvaraRaderaOch se till att knapra "strong pills" så att du håller dig på en jämn nivå :)
Vi skickar många kramar och hälsningar till madamen på sal 13! Gerd och Kjell
SvaraRaderaPV jag tror det låter som det kan dröja innan hon kommer hem till Pensionatet.
SvaraRaderaJag menar att hon tycker sig nog behöva en låååång rehabilitering med en viss sjukgymnast.
Å det låter ju trevligt där på salen.
Hoppas resan gick bra hem i stormen. Det är några mil från Dig att köra till Bloggmadamens sjukhus.
Hälsa så varmt att mat & ett gott skratt påskyndar läkningen.
Härligt att du är på gång..även om du haltar;):)
SvaraRaderaI morgon är det namnsdag så jag passar på att gratulera med en KRAM.
Obs! PV det är väldigt trevligt att läsa dina rader.
SvaraRaderaLer stort - vilken bloggartalang du har Pv!
SvaraRaderaSkönt att höra att bloggmadamen är vid relativt god hälsa.
Jag är lite sen att kommentera så jag passar på, även jag, att säga grattis på namnsdagen Elisabet.
SvaraRaderaSkönt att veta att du är så mycket piggare redan.
Snart är du i Halland!
Förstår att du och bloggmadamen passar varandra när man läser ditt inlägg.Hälsa så gott och hoppas hon snart kan komma hem till dig/Babsan
SvaraRaderaSer fram emot din egen blogg PV! Du har en ådra som bör komma oss andra till godo!
SvaraRaderamvh R
Tack för bra och humoristisk rapportering om den nyopererades tillstånd. :)
SvaraRaderaDet låter som det varit riktigt jobbigt, men som tur är så bleknar sådana upplevelser med tiden.
Jag har för mig att man sa likadant när man hade fött barn första gången. Ändå gjorde man det igen.
Fast det är klart, när man gjort en knäoperation så belönas man inte med ett nyfött barn efteråt förstås. Vad jag vet... ;)
(Om man nu inte råkar ut för någon helt oemotståndlig sjukhusanställd).
Varma hälsningar och tillönskan om smärtfria tider!
Kommer att tänka på iksugympaledaren på Mariehems skolas gympasal. För att det var han som sade det så gick man med på att försöka pressa sig igenom ytterligare några armhävningar eller situps eller vad det var.
SvaraRaderaVäldigt roligt och fyndigt skrivet!
SvaraRaderaJag gjorde som de flesta andra förundrades över hur lika ni skriver, Tomas. Utan h eller hur? Känner igen alltihop som du skriver om. Allt kul på salen t.ex. Men vilken underbar placeboeffekt och billig rehab att bara visa upp sig och så blir alla mycket bättre. inga värktabletter som man både får ont i magen och beroende av. Krama nu om madamen och hälsa. Det var kul att du höll alla "fans" underrättade om tillståndet.
SvaraRadera