torsdag 14 januari 2010

Älsklingsmat ...

Sjutton kronor för sjuhundra gram ungnötslever .., inhandlat i "kort-datum-disken" på Ica Maxi, ååå, vilket fynd!

Så nu steker jag upp köttet och så blir det underbart god lunch eller middag vad det lider!

Kanske finns det småländska gener även hos bloggmadamen?

9 kommentarer:

  1. Jag älskar lever!
    När jag och lillebror var små så fick vi alltid önska mat på våra respektive födelsedagar. Vi valde alltid mammas levergryta med grädde, bacon och ärter/majs/paprika. Å så gott det är.

    SvaraRadera
  2. Mian: ,-)
    Ja, jag med .. jag älskar lever, menar jag! Men utan bacon och majs .-)

    SvaraRadera
  3. Nu måste jag besöka dig igen!
    Lever säger jag bara, en del brukar ha paltkoma, (Sigge nilsson kokt-fisk-koma) jag får leverkoma när det äts här hemma, såå gott. Vad har du till levern? Ris, potatis....
    /Kram Mimmi

    SvaraRadera
  4. Åh, Gud Elisabet. Här kommer en som bara inte ens kan TÄNKA sig att äta lever. Tänk hur barndomsmaten kan förstöra det för vissa, typ mig för resten av livet.

    Min mamma var en duktig matlagerska och lagade god husmans-/efterkrigstidskost. Men för alltid sedan dess kan jag inte äta tunga, palt, lever, njure, kalvbräss, skinktimbal, bruna bönor med TJOCKT fläsk med brosk i, ärtsoppa, raggmunk, spenatsoppa, blodpudding, fiskpinnar eller kokt torsk. Lutfisk, risgrynsgröt och grisfötter apropå jul ska vi bara inte tala om.

    Det är lite synd om min man som älskar allt av ovanstående. Men han brukar beställa det när det är Dagens i Sverige. Det låter ju som om jag var otroligt bortskämd men den här sortens mat är så förknippad med den "matdrill" som rådde hemma - det skulle bara ätas upp, ingenting fick lämnas kvar och sen satt man där ensam vid bordet - så det har spillt över på själva maten också.

    Men njut av din lever!!

    SvaraRadera
  5. Mimmi: jag brukar ha lite hackad lök tillsammans med lever och så grädde .., ev. reder jag av det hela också.

    Kokt eller pressad potatis till och lingonsylt, förstås .-)

    Monet: jo, jag vet.
    Pappa tvingade oss att äta all mat, tills mamma vägrade och sa att .."det går väl an för dig Ivar, du som alltid får det du tycker om ..!" och så var det ju.

    ALDRIG skulle hon ha lagat till mat som inte pappa tyckte om.

    Bruna Bönor är det värsta jag vet och ingen människa i världen får mig att ens nudda vid den maträtten!

    Men det är nästan det enda också .-)

    SvaraRadera
  6. Ja,jag tycker i alla fall att du äter bra.
    Och bruna böner äter jag inte heller.

    PV

    SvaraRadera
  7. Lever är en av de få maträtter jag bara inte kan äta. Inte ens känna doften av. Jag känner igen det där med att vara tvingad att äta upp, tuggorna som växer i munnen. När man sen blir vuxen finns en avsky inför de maträtter man var tvungen att äta.

    SvaraRadera
  8. När "min" lunchrestaurang i Östersund serverar lever, så tar det tyvärr slut på en gång - jättegott...
    Bruna bönor med knaperstekt fläsk är också en omtyckt lunchrätt - mums...

    SvaraRadera
  9. åh, den hyllan har jag också börjat titta i. inte hittat nåt fynd än, men det är ju en bra tanke!

    SvaraRadera