tisdag 23 mars 2010

Och med posten ....



... kommer ett litet brev från ingen mindre än sigge nilsson!



Blir man lycklig?

Svar: absolut!

Och jag undrar jag om inte sigges sekreterare bor i Norrbotten ...?

Jominsann.

Nehepp, inte det nej.



Men har man varit gift med en polis i tjugosju år, blir man lite av en detektiv.

Hmmmm.

Känns inte handstilen igen ...?

Lite bekant från ett annat vykort ..?

Och så börjar Jakten på det Försvunna Vykortet ...

Ahaaaa .., då vet jag nog vem det är.

Solbritt!

Denna rara kund i affären som jag mötte igår!

Å, har sigge anställt dig som sekreterare ...,-)

10 kommentarer:

  1. man blir glad av det även så här på avstånd...

    SvaraRadera
  2. Åh, så underbart omtänksamt av sekreteraren och katterna!!

    SvaraRadera
  3. pralinen och Ruta Ett: ja, visst blir man! Nu sitter kortet så fint i fönstret, med sigge nilsson mot utsidan, så alla förbipasserande kan se så tjusig han är ,-)

    Och AP: var lugn, pElle är också fin .-)

    SvaraRadera
  4. Åh, så kul.
    Föreställer mig hur pElle berättar för Sigge "i förtroende" :-)
    Vilken rar sekreterare Sigge har.

    SvaraRadera
  5. Tuvstarr: ja, det har han verkligen .., en rar sekreterare!

    SvaraRadera
  6. Tack du, men nej, det gör hon inte. :-)

    SvaraRadera
  7. ellis: va?

    Men visst är det från dig ...?

    SvaraRadera
  8. Då gissar jag att det är Solgerd eller Solbritt ...-)

    SvaraRadera
  9. Fniss, han kanske kan skriva och läsa trots allt?

    SvaraRadera
  10. Ja här saknas i alla fall ett frimärke...

    PV

    SvaraRadera