onsdag 24 november 2010

På vift ....



Ibland har man tur.

Igårkväll bestämde jag mig för att ta ett tidigare tåg än vad som var bestämt, jag tänkte på alla förseningar som varit och struntade i att sträckan Halmstad - Göteborg redan var betald, det fick bära eller brista.

Det visar sig att tåget från Köpenhamn är 20 minuter försenat och hade jag inte bytt, så hade jag missat tåget till Stockholm.

Lugnt och skönt blir det.

Jag har fönsterplats och mitt emot mig sitter en man i min ålder och han somnar nästa genast .., i Skövde går han av och i hans ställe slår sig en ung flicka ner och hon ser så rar ut och ringer till sin pappa och påminner honom om att utfodra hästarna.

"Lunchpåsen står utanför boxen ..", säger hon.

Och till höger om mig sitter ett ungt par från Göteborg (men ursprungligen från Sundsvall) med sitt första barn; en pojke som heter Karl Bastian och är åtta veckor ung.

Någonstans i trakten av Katrineholm somnar hela familjen .., lille pojken vilar sitt huvud mot sin pappas axel och allt andas ..., nån slags frid.



Väl framme i Stockholm baxar jag in bagaget i en förvaringsbox och ger mig ut på vift.

Vilken outsäglig lycka!

Så många människor att titta på .., så mycken vänlighet .., och så vackert det är med all snön och allt som glimmar och glittrar!

I en liten, liten, liten (men av varor sprängfylld ...) butik på Västerlånggatan upptäcker jag en inramad affisch med åttionio drag och en fisk som får mig att le.

Å, den skulle jag gärna ha!



Och jag tittar in i en alldeles ljuvlig liten affär på Österlånggatan och fångar ägarens vänsterhand och får höra historien om hur hon som väverska åker till Tyskland på en mässa och där träffar en kvinna från Japan som faller pladask för allt det så annorlunda vävda (handdukar i linne .., kuddar, allt!) och kvinnan frågar om hon får bli agent för den japanska marknaden och så blir det.

Och jag fångar butikinnehavarens (tillika väverskan)vänsterhand (hon har höger tumme upp!) och får veta att hon är storasyster, Oxe, äldst av fyra och har vävda alster i Särdals kvarn, inte långt från Stensjö i landet Halland.

Sååå trevligt!

När jag sen vandrar hemåt - totalt slut på - känner jag mig återigen som den lyckligaste människan på jorden.

9 kommentarer:

  1. Åååå vilken underbar affisch - jag är ju helt galen i fiskprylar/fiskedrag.
    Atom! Droppen!

    SvaraRadera
  2. Vilken underbar dag du verkar ha haft :)

    SvaraRadera
  3. Lycka kan också vara att hitta ett jättefint paket i postlådan. Tack gulliga DU!! KRAM!!

    SvaraRadera
  4. Vilken härlig dag. Är du hos dotra nu? Åker ni i morgon?

    SvaraRadera
  5. Mian: ska jag köpa en åt dig när jag återvänt från London? Den kostar 200 och är totalt underbar!

    Fourmum: jag är nog svältfödd på impulser utifrån .., SOM jag njöt av alla människor!

    bettankax: så bra då .-)

    SvaraRadera
  6. Eva: jo, vi flyger iväg ikväll vid sextiden (torsdag) .., dr Böhlander som har arbetat fyra nätter på raken + sitt ordinarie arbete, sover ännu och klockan är kvart i tio. Två ska vi vara på Arlanda och möta Emma.

    Nåja. Jag dricker kaffe och sitter här vid köksfönstret och ser snön falla ner. Det är sååå vackert!

    SvaraRadera
  7. Elisabet: varmt tack för din omtänksamhet och telefonsamtalet.
    När jag kommer hem skall jag leta upp några bra torskdrag till PV :)
    Kram kram på dig!

    SvaraRadera
  8. Å vad jag har saknat dina tågbeskrivningar. Nu fick jag äntligen en minsann! :)

    ps ser fram emot flygplansbeskrivning...;)

    SvaraRadera
  9. Ulrika: ,-)
    Ja, det kanske kommer .., man vet ju aldrig om det dyker upp något internetcafé i London .-)

    SvaraRadera