måndag 4 mars 2013

Ännu flera bilder ...

12826 är pv:s rare brorson Emil Göransson.

Gårdagen blev en härlig dag i flödande solsken! 
Upptstigning klockan kvart i fyra på morgonen .., då husets tre herrar skulle göra sig klara för avfärd till starten i Berga By en timme senare.
AP var - som vanligt - chaufför.

Vid niotiden hade vi städat klart i stugan och begav oss i två bilar längs Vasaloppsvägen.
Hysteriskt med trafik förstås .., evighetslånga bilköer, men härligt ändå, då man från många platser längs vägen ser skidåkarleden ute på myrarna.

I Evertsberg stannade vi till och drack kaffe och inväntade åkarna.
Först kom Emil och Kajsa .., därefter en pigg Micke .., och efter en stunds orolig väntan: även sonen.
Åååå, så slut på han var och så ont i ryggen han hade! 
Nej, se Vasaloppet, det var inget han tänkte ägna sig åt framledes, det meddelade han raskt.


Utsikt från bilen.
Tänk, jag har nästan glömt hur vackert det är med riktig vinter.
Flera gånger under resans gång har jag sagt ..."men jag skulle nog kunna bo här .., det är ju tidigare vår i Dalarna än i Västerbotten och här finns fruktträd och ....".
Men så är det väl det där med havet, förstås.


Oxberg ..., där ligger kontrollen på en höjd, ja, kanske rent av ett berg.
Utsikten är hänförande! 
Vid det här laget hade vi delat på oss igen .., AP åkte till Hökberg för att ta emot Micke och pv, själv stod jag här och väntade aningen oroligt på Anders .., å, hur skulle hans rygg nu vara?

Intill mig stod en norsk lagledare och looog åt mitt eviga hejande på alla åkarna; främst på  kvinnor, men även övriga.

Vi kommer att prata om Marit Björgen och de övriga norska medaljörerna.

"Men jag kan glädja dig med att en svensk vann 5-milen ...", säger norrmannen leende, ja, när jag beklagat mig över broderfolkets eviga segrar i skidåkning.

Å, så roligt, heja Sverige!
 
Och jag hejar vidare. 
Det är roligt att se hur glada somliga blir .., många ler lite trött och säger .."tack, det behövs all hjälp!", andra stirrar rakt fram och tycks nästan se döden i vitögat. 
Somliga önskar nog att man höll tyst eller åtminstone åkte själv.
Halva sträckan kvar! 
 
   

Så här lät det i vid kontrollen i Oxbert.
Evert Sandin som sjunger, tror jag .., och tänk, en gång i världen hade jag en LP-skiva med den mannen .., jag minns tydligt hur fodralet såg ut och jag tror att den hade titeln "Helkul i Dalom".

I Oxberg köper jag varm korv till mig själv och Dextrosol till sonen (som senare ska dela med sig av detta till en tysk - och lika trött - skidåkarkollega.., och när den tyske mannen glatt ska ta sig en tablett, då dråsar han i backen .., men sen, efter en kvart kanske, var han ifatt och fick sig det där energitillskottet ..) och människor hejar och hojtar.

Först i mål av Göransson-Eikedahl-Widnergänget är energiknippet - tillika svärsonen - Micke.

Han åker som ett spjut och hinner ikapp såväl Anja Pärson (heja Anja, heja Anja!) som Kajsa.
Oförskämt pigg ser han ut efteråt också .., men säger ändå att aldrig i livet, aldrig en endaste gång att han ska åka Vasaloppet, nej, nu vet vi det! 
Grattis Micke till din fina tid  på sju timmar och fyrtiotvå minuter!

Tio minuter senare kommer Kajsa skidande .., och sjutton minuter efter Micke är det pv:s tur och 
han påminner mest av allt om en liten tomtegubbe när han åker och han ser pigg ut och åker iväg och hämtar sina kläder och äter mat (sitter mitt emot en fransyska som är så dålig och pv hämtar en funktionär som kallar på läkare .., den arma kvinnan är totalt slut på!) och återvänder sedan till stadion och oss övriga.

Just här står vi och inte förrän efteråt upptäcker vi skylten!

Vid halvsextiden, när det börjat skymma lite (det kommer inte Anders att gilla att jag skriver .., det där med skymningen ...,-) , får vi förvarning i mobilen om att Anders har 650 meter kvar till målet i Mora.

Nu åker flaggan upp och vi  sträääcker oss över planket för att möjligen kunna se honom och jag har - redan innan - sagt att vi står på den vänstra sidan (sett från åkarna), ja, jag har ju minsann köpt en stor krans till sonen som ska hängas runt halsen (ja, här räds vi inga överord .., mammor får vara omåttligt stolta över sina barn!)



Annas hejarop på lillebrorsan ekar över målområdet och Hilda hörs hojta "ja, kom igen!"

Och se ..., där kommer han .., trött och sliten, men orkar ändå ta flaggan och åka mot det hett efterlängtade målet och speakern säger att ..."där kommer en med en flagga, ja, jag ser inte vad där står för namn, men det är i alla fall en häst på flaggan och åkaren heter Anders Eikedahl!"

Då ler vi alla.

Tiden blir nio timmar och tjugofem minuter.

Efteråt får vi av sonen veta att detta var första och sista gången han ställer upp något så galet ..,("ja, ja, men det säger många efteråt ..." säger pv:s storebror Tommy som skidar in ytterligare en dryg timme senare ...) och nej, han ska minsann hålla sig till det han är bra på och gärna - ja, till och med jättegärna ! - stafettvasan, men att göra om detta - nä, aldrig -!

På hallgolvet i morse.
Orkar ni mera?

Efteråt ... när sonen hämtat sin utrustning, åker vi till Orsa Grönklitt och lämnar skidorna .., jag kör dom första tre timmarna, sen tar Patrik över .., och från Göteborg är det pv som kör.

Halv tre natten mot idag är vi hemma.
Det är iskallt ute - kyligare än i Sälen - eller så är det närheten till havet som gör det ..?

Sigge möter oss jaaaaamande .., och nu är det måndag och jag ska köra till Ystad och hämta Harry och lämna sonen i Malmö, fast i omvänd ordning.

Tur att man är ledig idag!

Det är däremot inte pv som efter en och en halv timmes sömn, tog bussen till Halmstad.

Sist av allt: vasaloppspojkarna vid femtiden igårmorse.
Fr.v. Anders, pv och Micke.

Grattis till er alla tre!
Ni gjorde det sååå bra!

Och till er som orkade läsa ända hit ner:  grattis till er också!
Nu ska jag befria er från mer skidåkningsprat.




13 kommentarer:

  1. Heja, heja till er alla på och bredvid skidspåren.
    Jag skulle inte ens drömma om att komma på tanken på att åka vasaloppet.
    Jag siktar in mig på "Skutskjutet" utför Åreskutan i slutet på april...!

    SvaraRadera
  2. Så troligt bra jobbat, allihop!!
    Jag hejade och hejade jag med, även om det inte hördes upp till Dalarna. :-)

    Och det är jätteroligt med alla bilder och allt, Elisabet. Man läser och ler och trivs, oavsett om man är intresserad av skidåkning eller ej!

    SvaraRadera
  3. Jättebra jobbat!! Tänk att kliva upp så tidigt för att ge sig ut i ett skidspår under massor av timmar bland massor av folk. Det är en stor bedrift!

    SvaraRadera
  4. Undrar hur lång tid det komer att ta att hämta in det här energi-ubrottet.
    Det kommer att ta tid . Undras hur lektionerna i matte ser ut på måndagen ?
    Men ni har varit med om ett stort äventyr.
    Kraam

    SvaraRadera
  5. Vilka prestationer!!

    Jag blir trött bara av att läsa om dem... ;)

    Heja Er!!

    SvaraRadera
  6. Heja på dom tappra bör man göra , och jag är stolt att få in så sportiga personer i släkten, och du ska veta att vi följde pv i spåret på nätet.

    Ha en bra dag

    Kram från kusinen

    SvaraRadera
  7. Men var Tommy med?
    Enligt datorn hade han inte kommit till start? (Eller var det så att han stod så långt bak i ledet att han inte hunnit fram till startpipet än kanske när jag kollade ...)

    Micke hade jag ingen koll på för hans efternamn är okänt för mig.

    Oavsett så är det en himla stark prestation att fullfölja!
    (Ja det är faktiskt en prestation att ta sig till Evertsberg! Det hävdar jag bestämt!)

    SvaraRadera
  8. Stort grattis till er alla som kämpade så bra! Och alldeles extra till Anders! Jag blev tårögd när jag såg den lilla filmen och hörde alla hejarop. ellem

    SvaraRadera
  9. till er alla: otroligt nog tycks hela surven otroligt pigga och alerta så här dagen efteråt!

    I bilen till Malmö sa Anders att "jaaaaa ...., kanske ändå ...?", men så ångrade han sig och beslöt att i stället bli en helhjärtad supporter till storasystern som ska anmäla sig till riktiga Vasaloppet nästa år.
    Det här är rena epedemin!

    ellem: ,-)
    Det blir jag med, det ska erkännas. Och man hör storasysterns glädje över att lillebror orkade och kämpade sig igenom det hela, för - för honom - var det en ständig kamp.

    Cecilia N: jag menade Tommy Göransson, pv:s bror .., som åker för Lagan.

    SvaraRadera
  10. Jag är FULL beundran över ALLA som åker Vasaloppet oavsett tid!

    STORT GRATTIS till alla i gänget inklusive hejarklacken såklart.

    Men hur trött var PV imorse? Finns det inet Vasaloppssovmorgonflex att ta ut en sån här dag ;-))

    Gissar att Ni somnar tidigt ikväll!

    Gokväller!

    SvaraRadera
  11. Turtlan: jo, han var trött i morse efter två timmars sömn och trött ikväll - han har sedan någon timme gått i säng - och vilade när han kom hem ,-)

    SvaraRadera
  12. Tack för en härlig Vasaloppsvecka :) och grattis till hela teamet - vilka prestationer...

    SvaraRadera
  13. Ja det var han jag tittade efter. Antagligen för tidigt då.

    SvaraRadera