söndag 19 maj 2013

Gårdagen ...

Målning av Eva på Frösön som visar en cyklande bloggmadame utanför lägenheten i Ystad. pElle syns också.

... blev en vanvettigt hektisk dag på jobbet!

Låååånga köer, spel och dobbel och suckande arbetskamrater och skriv-i-blocket att det hade varit önskvärt med mer personal en sån där subtropisk värmedag när alla människor vallfärdar till sina sommarhus och sedan kommer in och handlar lunch eller middag.

Och så den där känslan av att vara otillräcklig.
Känslan - eller vetskapen - att nu rasar fruktdisken och mejerikylen och vi hinner inte fylla på och inte hinner vi grädda bröd som man önskar heller!
Det är hemskt.
F r u s t r e r a n d e, helt enkelt.
Å andra sidan är väl dom här känslorna lätt igenkännbara för snart sagt alla yrkesgrupper.
Färre personal .., mer att göra.
Men var tar själva arbetsglädjen vägen ...?
Känslan av att göra ett Bra Jobb.

Man får trösta sig med annat.

Rara människor till exempel ..., på väg till dansfest i Västerhagen (typ Folkets Park bara några hundra meter från affären .., rakt in i bokskogen!) .., glada, uppspelta och finklädda .., andra som hämtar bufféer, räkbomber eller underbara smörgåstårtor .., allt förfärdigat av A-M i charken!
A-M, vars kinder blir allt mer rödblommiga under dagens gång.

Själv står jag i kassan.
En ung man säger "men vilken fin dialekt du har!" och jag själv som tänker om en kvinna i 40-årsåldern att ..."å, vilken härlig skånska hon pratar!" och när kvinnan har packat i sina varor säger hon ..."vet du, jag känner igen dig från Fridhems Livs i Ystad och från Supermarket ....." och så blir det prat om Ystad förstås och flytten hit och jag blir så innerligt glad av att träffa en före detta kund därifrån, ja, så där så hjärtat tar extraskutt! 

Och så moppeturen hem och värmen som ännu är kvar .., pv som kommer hem från Göteborg och är glad och lycklig och säger att det har gått över förväntan .., Eurovisionsfinalen med suveräna Petra Mede som är så vacker i sin rosa klänning ...., Islands bidrag som inte vinner och Robin som ser ut som en liten pojke och hamnar i mitten.

På familjechatten sms:as det friskt!
Jag är den ende som håller på islänningen och Äldsta Dottern tror att Robin ska vinna och hon som trivs i Kiev tycker att Ukrainas bidrag är ganska bra ...., och från sonen kommer ett meddelande att han arbetar och har klappat två fina hundar tillhörande en mindre-lyckligt-lottad-medmänniska och då skickar vi hjärtan till honom och en av systrarna skriver att "näst efter pappa är du nog världens snällaste polis" och då förstår ni ju hur det känns i mammahjärtat.

Och nu är det är morgon.
Göteborgsvarvetmannen sover ännu .., det gör även harry.
Ett fönster står på glänt.

Jag hör näktergalen.

4 kommentarer:

  1. Bidrar inte sådana dagar till att de andra dagarna känns så mycket bättre?!

    SvaraRadera
  2. Jo, det gör det förstås, men under någon månads tid är det så här .., innan alla sommarjobbarna är på plats.
    Nu kan det vara evighetslånga köer och kunder som står och tittar och undrar varför vi inte öppnar fler kassor ..., och ytterligare en kassa finns, men ingen som kan sitta där.
    Öht är det alltid fullt upp, men det gör ju inget.
    Jag försökte en dag att få tid över att visa en av dom yngre hur man gör med ett postärende; det tog flera timmar innan vi fick fem minuter för oss själva - och då hann vi bara stå vid datorn en halv minut - sen var det färdig igen ,-)
    Jag vill absolut inte ha ett arbete där inget händer, tvärtom, men jag vill arbeta i en butik där man känner stolthet och har fyllda hyllor.

    SvaraRadera
  3. Det är bara den isländska refrängen som satt sig i huvudet.

    Petra var jättecool och jättevacker!

    Och vilka härliga mellanakter. Gillade sketchen att Fredrik inte ställt in koppen i diskmaskinen!

    SvaraRadera
  4. Den där frustrationen känner jag så väl igen. Jag tror att jag upplever den i stort sett varje dag, året om. Just det där att inte räcka till, och att inte få tiden att göra ett riktigt bra jobb eller kunna visa upp en verksamhet att vara riktigt stolt över.

    Petra var grymt imponerande. Så proffisionell -jag var rädd att det skulle bli lite flamsigt, men så var det inte alls.
    En av mina favoriter var Estland, men av röstningen att döma var det bara jag som tyckte att det var ett bra bidrag :)

    SvaraRadera