tisdag 27 augusti 2013

En dag i augusti ...


Morgonprat vid fikabordet på jobbet.
Bodil berättar om sina föräldrar .., hur kramiga och snälla dom alltid har varit, ja, hur mycket kärlek det alltid funnits inom familjen.
På min första arbetsdag i affären, då var det Bodils pappa som öppnade dörren till lagret.
Och där stod han - en för mig helt främmande fågel - med utbredda armar och sa "välkommen Bettan!"
Jag glömmer det aldrig.


Åker hemåt vid halv två, efter att ha blivit försenad med ett postärende.
Två stoooora paket med destination New York.
Detta är vad jag ser.


Och lite längre bort: detta.
Stannar till och småpratar lite med kossorna .., ett tiotal är dom.
Får inte särskilt mycket till svar.


Så här såg det ut när jag åkte hemifrån i morse, likadant ser det ut nu.
Varmt och skönt.


Tar bilen till Steninge för att bada.
Där finns pir och stege och allt är enklare.
Två damer går i före mig .., sen är det min tur och sen kommer en äldre man från Smålandsstenar; han dyker inte (det gör inte damerna heller), utan står stilla en stund och kupar händerna och blaskar sig i ansiktet .., mannen är fyrkantig i kroppen .., och kanske i åttioårsåldern.
Efteråt, när vi båda klivit upp och står där på piren, ska vi komma att prata länge om allt möjligt. 
En fin man är det, jag tycker om honom.


Sen badar jag igen.
Farbrorn från Smålandsstenra sitter med sin bara rumpa på en blå handduk och tittar ut över världen.
Ett danskt par kommer ut på piren .., mannen tittar på mig och säger .."jaha, är du fri nu ...?"; han säger det på danska och jag känner igen honom, jo, jag hade honom i kassan igår och även idag.
Småprat igen.
Han och frun bor i Köpenhamn och hon har tillbringat somrarna i Steninge, nu ska dom vara här i två veckor - ja - hon är svenska.
Trivsamt prat.
Och jag tänker så här .., här sitter jag med magar åt alla håll och kanter och håret är hullerombullerrufsigt efter allt dykande och man tror att man ska måsta vara så perfekt för att allt ska bli bra, men så är det ju inte alls .., den där värmen från människor, den kommer fast man har knän som ibland är groteska och midjan sedan länge har tackat för sig.
Det har liksom inte med det att göra.

Det är vad jag tänker på.

När jag en stund senare åker hemåt, känns det som om jag vill börja gråta.
Men av nån slags tacksamhet.

10 kommentarer:

  1. åh....
    så himla rätt och mitt i prick.
    så jag oxå vill gråta. av tacksamhet.
    vad gör väl några magar åt olika håll liksom...
    varm kram!!

    SvaraRadera
  2. Med den utstrålningen du har och din inneboende värme och ditt genuina intresse för andra människor,är det nog ingen som tänker på några magar eller någon försvunnen midja. (vilken himla lång mening)
    Så tycker jag!
    Kram/Solbritt i Ystad

    SvaraRadera
  3. Så härligt att läsa!
    Och jag blev riktigt badsugen... än om jag tror att för egen del är nog årets sista dopp redan taget.

    SvaraRadera
  4. Sååå underbart!


    Kram på Dig goa människa!
    Har sagt det förut, men t a c k för
    att du delar med dig!

    SvaraRadera
  5. Är det ok att lägga ut bilder på dessa damer ,är de tillfrågade?

    SvaraRadera
  6. Till er alla: sensommardopp är det bästa som finns, alldeles oavsett kurvor eller brist på dylika ,-)

    Solbritt: jag tänkte på dig alldeles häromdagen och så ser jag ditt namn här nu! Har du/ni aldrig vägarna förbi? I så fall vet du ..., här finns Zoegas ,-)

    Anonym: nej, jag frågade inte, utan tog bilden rakt av. Det kanske är förbjudet att fotografera människor på en badstrand, det får man nog kolla upp. Eller jag.

    SvaraRadera
  7. Till Anonym: såja, nu är det ordnat. Jag ska till Steninge idag och bada; ser jag damerna där ska jag fråga dem om lov.

    SvaraRadera
  8. Nu tror du väl att jag utnämnt mig till jourhavande språkpolis men ag hittade ett nytt uttryck i din text som jag undrar om detockså kommer från Norrland. Du skriver:"ska måsta" där jag med min uppsvenska skulle ha skrivit (och sagt) "måste".

    Jag håller med alla som säger att du skriver så bra, lättsamt och inkännande så det är ingenting annat än en en nyfiken fråga.

    Sen tycker jag det var bra att du beskar bilden av de badande damerna. I den åldern tror jag inte att man är så road av att hamna lättklädd på nätet. Jag skulle inte fråga dem heller, nu går det ju inte att identifiera dem längre.

    SvaraRadera
  9. Monet: ,-)

    Jo, det är nog dialektalt, tror jag. "Man ska måsta vara ...", jo, så säger man nog hemma?
    Och jag tänkte på det när jag skrev .., kanske håller jag på att bli gammal och går tillbaka till barndomsstadiet ,-)

    Apropå damerna, så tycker jag att dom var så otroligt vackra och hade jag varit i deras baddräkter, skulle jag sannerligen inte ha haft något emot att synas på nätet.
    Men otänkt var det.
    Träffar jag dem idag, ska jag fråga dem hur dom ser på det hela.

    Nu har ju den här diskussionen varit uppe tidigare - om vad man får visa eller inte - och jag tror nog att jag fortsättningsvis kommer att visa bilder från t.ex. torget i Varberg, utan att gå och fråga alla om lov, ja, som råkar komma på bild.

    Till sist blir ju dom enda som får synas maskerade demonstranter eller huliganer ,-)

    (Jag jämför med Rapport eller Aktuellt som visar bilder av människor som promenerar på gator i t.ex. Sthlm ..., när det passar till vissa reportage.)

    SvaraRadera
  10. Jag vet att det diskuterats förr. Och jag fick kritik för att jag lade ut bilder från restauranger. Men det som framkom då var att det är ok att fota olika milöer och finns det folk där då får man finna sig stt fastna där. Se på Stationsvakt, han har ju satt det i system.

    Däremot minns jag att det var på gång en utvidgning av lagen så att man inte får fota i t.ex omklädningsrum, just för att man inte ska könna sig besvärad i såna situationer. Hur det är med badstränder vet jag inte men som sagt, personligen hade jag aldrig velat att någon la ut bild på mig i baddräkt. Jag tror man får utgå lite ifrån hur man själv skulle ha känt. Och sen får man väl läsa på reglerna igen lite då och då.

    SvaraRadera