onsdag 17 december 2014

I väntrummet ....


... får vi vänta en kvart eller mera och det är ju inget att beklaga sig över och läkaren som hämtar pv är samma som förra gången, en vänlig och magerlagd herre i vår ålder (det visar sig att han är född 1959, ja, någon frågade och det var inte pv ...) och jag följer med till undersökningsrummet, ungefär som när barnen var små och skulle kontrolleras på Barnavårdscentralen, men nu är det ju så att herr pv inte kan prata och jag tänker tala om hur energisk och fylld av energi den mannen är i vanliga fall, så där så läkaren verkligen får veta att det är så väldigt mycket annorlunda nu.

Så det gör jag.
Berättar.

Pv väser mest fram ja eller nej och det lyssnas på hjärta och lungor, tittas i munnen och tas EKG och tidigare har en rad prover tagits, nu utökas det hela och innan vi går därifrån, har den sjuke fått ett recept - eller flera - på bland annat antibiotika.

Känner han sig inte bättre, får han höra av sig igen.

"Å, I love You!" säger jag till läkaren som mest av allt ser ut som en kontrollant på en fabrik som gör yllesockar.


I väntrummet (där jag läser en intressant artikel om antikhandlare i Dalarna ...) träffar vi vännen Anna-Karin ... AKiH (Anna-Karin i Halmstad) och det blir ett mindre kramkalas och prat om hur och var och när och jaha, hennes hund har blivit sjuk och nu ska hon hämta ut medicin på apoteket, det som ligger vägg i vägg med vårdcentralen.

Det är nog två år sedan vi senast sågs, men Anna-Karin är sig lik.
Och samma varma leende har hon.
Det har för övrigt även kvinnan som expedierar inne i Apoteket.
(Visst känns det dumt att säga "i apoteket" .., man, i alla fall jag, vill säga på apoteket.)



Och ja, jag är barnslig och tycker så alldeles omåttligt om såna här skyltar.
Jag blir helt enkelt glad av dem!

Nu har vi varit hemma i flera timmar, ätit hemlagad (och het) fisksoppa tillsammans med friherrinnan (som nog tycker att jag borde hushålla lite med chilipeppar ...), tittat på handboll .., jag har pratat med äldsta dottern på väg till sitt jobb bland pyttepyttepyttesmå barn .., och Kuba och USA ska bli vänner igen och pv:s brorson Hannes fästmö blev inte mästare i städning, men kämpade väl ändå.

Och i morgon arbetar jag förmiddag.

Så ligger det till.

10 kommentarer:

  1. Skönt nu ska ni se att han blir frisk.Krya kramar

    SvaraRadera
  2. Babsan: ja, läkaren sa att detta är en chansning .., egentligen visar inget på att antibiotika skulle hjälpa, men .., ja, jag blev ändå så glad. Nu håller vi alla tummar här ,-)

    SvaraRadera

  3. Soppan var väldigt god, så farligt var det inte med chilin, magen har inte klagat.


    Friherrinnan

    SvaraRadera
  4. Jag går på Apoteket och handlar på Apoteket, och har nog aldrig ens hört det andra alternativet tidigare.

    Hoppas nu att pv blir kry!

    SvaraRadera
  5. Friherrinnan: skönt!! Här blir det soppa även till lunch :)

    Kattis: inte jag heller, men jag tänkte att skriver jag "på", är det säkert nån som skriver att det heter "i".

    SvaraRadera
  6. Jag går till apoteket men är också på apoteket. I apoteket har jag aldrig varit. Hoppas nu alla nya åtgärder lede fram till bättring!

    SvaraRadera
  7. Jag liksom Monet är nog på Apoteket (efter att jag har gått till det).

    Jag har dock en känsla av att det som skiljer sig är framtida besök där Darling E säger "Jag tror att jag skall gå på Apoteket i morgon" medan jag skulle säga "Jag tror att jag skall gå till Apoteket i morgon".

    :-)

    SvaraRadera
  8. Till er alla: jag säger alltid att jag ska gå på Apoteket, jag handlar även (i presens) på apoteket och på Hemköp. Men när jag skrev, tänkte jag att det blir ju tokigt egentligen .., nån kommenterade detta, hur jag skrev det, förut .., jag tänkte väl att jag hade fel ,-)

    SvaraRadera
  9. Jag säger också på apoteket fast jag vet att det betyder förråd och man går väl inte på ett sådant.Hoppas pv blir bättre,även om läkaren såg ut som en yllesockskontrollant. :-)

    SvaraRadera
  10. På Apoteket såklart :-)

    Det är mer slitsamt för stämbanden att viska än försöka prata då vanligt det går när man är hes lärde jag mig en gång i tiden. Viskning belastar stämbanden mer. Fast det är ku ingen tröst i tillvaron.
    Jag ska läsa på om heshet nu.

    Hoppas att han kryar på sig :-)

    Lite honungsvatten kanske känns skönt.

    SvaraRadera