fredag 20 oktober 2017

Den tredje lediga dagen ...


... är en fredag, om ni inte visste det.

Pv tar bilen och kör till Unnaryd där det idag är begravning av en granne från sommarstugetiden i Steninge. Det är Stig som begravs, en man som jag bara träffat några få gånger, men för pv och hans syskon är det förstås annorlunda.

Jag ägnar mig i stället åt linneskåpet.
Oj, så många handdukar (såväl disk, - som vanliga frotté) här finns!
Och man ser tydligt vem som köpt vad när det gäller påslakan .., pv:s är ofta betydligt mer färgglada och mönstrade, mina är blommiga och ofta vit-rosa.


Sen går jag ut och klipper gräsmattan; den på gavelsidan.
Slänten klarar jag inte av; det blir för tungt, men det andra går bra.
Överallt växer brännässlor .., stoooora bestånd av meterhöga nässlor och eftersom jag är barfota i sandalerna lyckas jag komma för nära och det svider rejält innan klippningen är överstökad.

Det lilla röda huset till vänster på bilden, såg även pv:s hus ut när han köpte det, då, innan han byggde ut. Arbetarbostäder till Stora Stensjö och likadant var det med Bengtssons hus där nere till höger. Dom har byggt ut rejält och nåt så vansinnigt stilfullt!

Mitt i bilden syns en av två lönnar.
Jo, jag tycker verkligen om det trädet.


Medan jag härjar med gräsklipparen, ja, då sitter harry i slänten och tittar ut över vad han tror är sitt kungadöme. Inte en enda människa passerar, ingen hund heller, men två bilar.
Harry sitter kvar.
Spanar.
V ä n t a r.

När allt är överstökat går jag in för att dricka vatten .., nelly vill gå ut och jag öppnar dörren och väntar och väntar .., men hon måste liksom alltid ta  s a t s  och verkligen tänka efter OM hon nu möjligen har lust att gå ut .., njaaa, lika ofta vänder hon och går in igen,.
Tänk, om det finns mat på bänken!


6 kommentarer:

  1. Aj, då - man fattar varför de heter Brännässlor. De bränner rejält och läänge.
    I Skåne heter de ju "nällor" och man blir "nällad". Det kan också betyda att man är otålig när man ska göra nåt.
    T.ex. Han var så nällad på att komma sig iväg.

    Nelly är lite som en katt. Shiva står ibland och bara glor ut, så man vet inte om hon ska gå ut eller inte. Allt medan man står och fryser om fötterna!

    SvaraRadera
  2. Ruta Ett: tack Ann, det hade jag ingen aning om att det kunde heta så! Det här med Shiva, vågar ni släppa ut henne på gården, eller är det på balkongen du menar?

    SvaraRadera
  3. Nej, jag menar balkongen. Jag har provat att gå ut med henne i sele en gång i parken, men hon var livrädd och lade sig platt på marken. Sen kom en hund och hon klättrade uppför mitt ben och rygg och satte sig på min axel!

    SvaraRadera
  4. Men vad duktig han är som inte springer på rymmen! Lurvig hade jag ju lös mest överallt och han försvann aldrig. Cosmos däremot skulle jag aldrig lämna ensam i trädgård utan staket.

    SvaraRadera
  5. hehehe... Jag räknar helt annorlunda nu! Jag tycker att det är jättekul med mina vikariat på gymnasiet, torsdag-fredag i några veckor, så jag ser fram emot de dagarna under de andra lediga dagarna. Förr längtade jag till de lediga... Helt underbart att få anstränga sig lite, fika/käka lunch med andra vuxna och småprata. Inte bara hasa omkring hemma i de sjavigaste kläderna.

    Om du har en massa gamla frottéhanddukar över, kan du ju göra som jag. Jag har gjort cementkrukor av allihop... du kanske har sett på Facebook? Dessutom har jag länsat både mitt förråd av gamla virkade småplättar och Rödakorsboden och Återvinningen på virkade bomullsdukar och gjort fina små ljuslyktor i cement... :)

    Fast nu måste jag lugna mig tills det blir varmt. Det måste ske utomhus eftersom det smutsar ner en del och nu är det för kallt.

    I dag gjorde jag nog nåt dumt, för jag tipsade en dam på Rödakorsboden... hon blev så sugen, så hon kommer nog att ta hand om alla virkade småplättar som kommer in...

    SvaraRadera
  6. Ruta Ett: men då förstår jag! :)

    mossfolk: ja, han har blivit jättebra på det viset, men går Alice och Elsa förbi (hans bästa kompisar, en labbe och en dalmatiner), då är det kört ,-) Annars kan han ligga timmavis och spana ner mot vägen.

    Bloggblad:jo, men jag hoppas på att få hoppa in när det behövs, annars blir jag väl alldeles snurrig! Och jag slutar ju inte för att jag inte trivs på jobbet, men rent fysiskt är det så tufft, med stress och tunga lyft, så jag vill inte slita ut mig alldeles innan det är dags att sluta.

    SvaraRadera