"Hej Elisabet! Skickar ett bild på klockan som fanns i mitt barndomshem.
Den är efter min farmor, så den är gammal", skriver Barbro.
Och jag nästan dånar.
Barbros klocka är ju en exakt likadan som den vi lämnat in för reparation i Falkenberg;
den klocka som jag köpte på auktion och som inte har ett fungerande urverk, ingen nyckel och bara en visare!
Jag har letat på nätet och kollat hundratals bilder på så kallade "amerikaklockor", som urmakaren sa att det här var, och jag har inte hittat e n e n d a som ser ut som min!! Fram tills nu, då Barbro visar sig ha en likadan!
Otroligt!
Tack Barbro!!
Ett skåp följde också med från Barbro.
Och hon skriver att såväl klockan som skåpet har tillhört hennes farmor.
Ja, sånt betyder mycket, i alla fall om man har tyckt om den som en gång hade skåpet eller vad det än må handla om.
Ps. Om någon tror att vi har täcken på väggen, så är det inte så. Bilden togs när klockan skulle ligga tryggt i bagageluckan på väg till urmakaren Glamheden. Ds.
SvaraRaderaÅh så kul att du har en likadan.Min fungerar då pappa lät laga den
SvaraRadera