söndag 18 augusti 2019

Brevet från kungen ...


I förrgår när vi var bjudna på lunch hos Ecke och Britt, då blev det prat om forna tider, om än inte så långt tillbaka som på bilden, den från 1895. Ecke frågade om vi hade läst böckerna om Eftra, den församling som vi tillhör och byn som ligger kanske sex, sju kilometer norrut.
Nej, det hade vi inte.

Men nu har vi åtminstone tagit oss en titt i den första av dom tre böckerna.
Sååå intressant!
Bilden här ovanför visar patron Liberg och hans anställda och huset i mitten, längst till höger på bilden - bakom hästarna - det är alltså det hus som vi kallar för "polska ambassaden". Att vi kallar den så, det beror på att på parkeringen står alltid fem, sex polska bilar och där, i det tjusiga huset, bor ett tiotal polacker vilka arbetar på ett närliggande slakteri.
Om jag inte minns fel, så är det ägaren till slakteriet som även är ägare till huset.

Huset till vänster på bilden .., det får vi inte ihop vad det är, kanske brann det en gång ner?
Jag har verkligen suttit med näsan och tittat på den här underbara bilden.
Där är torparpigor med räfsorna i högsta hugg .., där är Store Johan som sitter med rundkullig hatt i den nedre raden - tvåa från vänster - och man förstår ju varför han kallades så.

På Harplinge kyrkogård upptäckte jag en annan Paridon och fastnade för namnet.

Och så är där torpardrängen Paridon och majerskorna Emma, Beata och Emma och så alla andra.

År 1670 skriver landshövdningen Johan Hård af Segerstad till kungen, med en önskan att "låta transportera säteriförmånerna från Skipås (bara 1 km drygt härifrån) till Stensjö. Som friherre var han nämligen berättigad att ha inneha två sätesgådrar och han begärde då att få bruka Stensjö som säteri, jämte två halva gårdar i Ugglarp i gärdeslag med stensjömarkerna och en hel gård i Torp, samt en halv gård i Risarp.



Han fick svar av kungen, Karl den XI:e. Det är han som är på bilden.
Så här skrev han - kungen - och man kan konstatera att det inte bara är jag själv som har svårt att fatta mig kort ......

"Vi Carl med Guds Nåde, Sveriges, Götes och Wendes konung, Storfurste till Finland, Hertig uti Skåne, Estland, Livland, Karelen, Brehmen, Verden, Stettin, Pommern, Cassuben och Wenden, Furste till Rügen, Herre över Ingermanland och Wissmar, så ock Pfalz, Greve vid Rein i Bauyern, till Julich, Cleve och Bergen Hertig, gör veteriligt, att alldenstund General Lieutenanten oss älsklig, ädel och välbördig Johan Hård haver för en tid sedan tillbytt sig under dess lilla köpte säteri Skiepåhs i Halland en gård där hos Stensee Bendh, samt tvenne små fjärdedels hemman också Skiepåhs kallade, alla uti ett byelag belängna, och med dem med våra kommisariers tillåtelse sammanlagt och med stort bekostande uppbyggt, på vilka friheter han nu underdånigt söker.

Vår nådiga konfirmation och fastställelse, varför hava vi härmed  och i kraft av detta Vårt öppna brev av gunst och nåde i anseende till bemälte General Lieutenanten gode och berömlige gjorde tjänster samt i kriget tagit stor skada av fienden, då gården blev alldeles avbränd, efter han om fiendens förehavande vid Halmstad, hade givit oss kunskaper, unnt och beviljat honom samt hans hustru, barn och efterkommande där underlagda hemman. Det alla som vederböra har sig hörsammeligen att efterrätta. Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt kungliga secret bekräfta låtit. Datum Linköping den 10 juni 1684-
C A R O L U S.
L.S."

Mer från den - i mitt tycke - fantastiska boken, kommer vad det lider.
Pv och min rödvitrandiga syster, dom är hejare på historia och kan det här med kungar.
Det kan inte jag. Jag har helt enkelt inte varit intresserad.
Men nu, kanske.
Om det nu skulle finnas någon fler obildad människa som råkar läsa här, så kan man bättra på sina historiekunskaper - då framför allt när det gäller den här kungen - här. Prick här.

3 kommentarer:

  1. Hur vanligt är det att man känner till sin orts historia? Generellt rätt ovanligt, tror jag.

    I skolan fick man bara lära sig om det som hände i historieböckerna. Och de berättar ju inte att det någon kilometer bort i fjärden lär ligga två ryska vrak, militära, från 1809 års krig.

    Och freden i Månsbyn. Hört talas om den?

    SvaraRadera
  2. Bert Bodin: ja, jag håller med dig! Den här boken är verkligen en ögonöppnare för mig! Ute vid fågelholmarna (en bit norr om där vi badar), där gick många fartyg på grund och dom fattiga torparna klarade ofta livhanken genom att ta vara på det som flöt i land! Och "polska ambassaden", ja, men det kunde ju bli en roman om allt som hänt där! Jag har legat på soffan och sträckläst och önskar att det fanns nån verkligt historiekunning person som hade guidade turer här runt Stensjö. Här har bland annat funnit tegelbruk och såklart stenhuggeri och detta skeppades ut från lilla hamnen där pv har sin lilla båt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och härifrån vår by exporterades fältspat till Tyskland, Frankrike och England kring 1900-10. Vi ser spåren när vi går och hämtar tidningen på morgnarna.

      Radera