onsdag 21 oktober 2020

Vakentid ...


Tid hos tandläkaren klockan halv nio på morgonen, men jag är vaken redan vid tretiden och kan omöjligen somna om. Fortsätter lyssnandet av radioföljetongen och anar att mycket av det här att jag faller handlöst - huvudstupa handlöst - för hans sätt att skriva/berätta, säkerligen har med igenkänning att göra. 

Inte bara dialekten som påminner om min pappas (när författaren använder sig av "bondska"), men också mycket annat. Hans frireligiösa mamma .., rävfarmen .., mammans dåliga tänder ..,, ja, jag lyssnade tre avsnitt rakt av och kände mig så tacksam. Och detaljer som han kommer ihåg. När läraren bjöd eleverna på syltlök (hade vi alltid i skafferiet hemma .., det var en härlig känsla att i smyg norpa sig en lök och liksom skala den i munnen!) och samme lärare som var den förste i byn att använda sig av ketchup. 
Sånt. 

Är förstås seg när vi kör iväg - pv gör mig sällskap - men får vänta utanför.
Jag är ensam i väntrummet. 
Väggklockan tickar fram sekunderna.
Tick. 
Tick.


Så kommer en lång kvinna med sin son. Kanske är han nio år? 
Hans mamma förhör honom på årets månader och veckodagarna; det är tydligen läxan som han kanske inte ägnat sig åt. 
Nu är det bråttom.
Länge tvekar han på månaden maj. 
"Men det är ju den viktigaste månaden av alla för dig .., det är ju då du fyller år!" säger mamman. 
Det är enklare med veckodagarna.

Och så är det min tur. 
Tandläkaren heter Dag och tandsköterskans namn såg jag inte, men båda är såå vänliga. 
En flisa har lossnat från en framtand - eller egentligen en gammal fyllning - och han borrar och har sig och mellan honom och tandsköterskan flyter som en liten bäck av småprat. 
I bakgrunden hör jag P4 Halland. 
För första gången på evigheter får jag höra nånting  positivt om mina tänder.
"Nu ska vi se vilken kulör vi ska ha på fyllningen ..., du har ganska vita tänder ..", säger tandsköterskan och i och med dessa ord är dagen räddad. 


Efteråt kör vi hemåt, men stannar till i affären. 
Pv handlar. 
I eftermiddag får vi besök av två instagramvänner vilka jag aldrig har träffat. 
"Skulle vi kunna ses ..?" skrev mannen och jag svarade att "självklart!"

Det blir spännande!

2 kommentarer:

  1. Väntar kallelse från årskollen hos tandläkaren. Det blir en ny sådan, eftersom min vanliga gått i pension. Det känns lite pirrigt att byta.

    SvaraRadera
  2. Bert Bodin: Dag är ny för mig, ja, jag fick honom förra gången när jag om akut. När det var dags att betala, frågade jag om det var möjligt att få boka sig hos honom? Nackdelen är att han är inte så långt från jämnårig med mig, så risken är att han inte blir kvar i många år. Helt underbar. Precis som hans tandsköterska.

    SvaraRadera