Elisabet

Inte precis som vanligt ....

Ägnar en stor del av förmiddagen till förberedelser. Det ska bli skink,- och broccolipaj till lunch, ja,  tillsammans med Ecke, Britt och Birgitta. Allt är i ordning; olika byttor med olika ingredienser ., där är riven ost, Kvibille ädelost, rökt bog i bitar, lättkokt broccoli och äggstanningen. 

Pv bistår med annat. Dukar bordet, fixar parasollet som blåst sönder, tar Harry på promenad. 

I nästan tre timmar blir vi sittande där ute. 

Två pajer har jag gjort och till efterrätt blir det jordgubbar med glass från Slöinge. 

Men vad pratar vi om?

Jo, bland annat om släktforskning och det visar sig att Eckes morföräldrar bodde i Hälsingland; han är alltså hälften ystadbo och hälften hälsing.

Glömska får vi också med .., (jag berättar att jag ibland glömmer mest på morgnarna; att hjärnan liksom inte hänger med då, särskilt om jag har sovit hårt), liksom stjärntecken (runt bordet sitter då en Vädur, en Skytt, en Skorpion, en Jungfru och en Stenbock).

Lagom till jordgubbarna blir det surr om resor utomlands ..., om glädjen i att bada i en stor swimmingpool .., och SR:s Radioföljetongen tas upp och Ecke säger att något bättre än Rolf Lassgård som läste Kerstin Ekmans "Löpa Varg", det vet han nästan inte att han hört . 

Britt tipsar om Marie Hermanssons böcker.

Solceller är även det ett ämne som tas upp .., samt milkostnad med elbilar. 

Något som - åtminstone jag själv - finner oerhört intressant, är det här med hur minnet fungerar. Hur det sållar ut det man kanske t r o r  ska fastna för evigt, men behåller sådant som kan tyckas vara rena oväsentligheter. Alla är eniga om att dofter sätter spår. Eller har SATT spår.

Barndomsdofter. 

Keratin hårvatten, parfymen 4711 (den stod på fönsterbrädan uppe i hallen i Malå), Tabac rakvatten, liksom Old Spice. 

Och doften hos ens lekkamrater. 

Cigarrök.

Bill cigaretter utan filter och den där snurr-askkoppen där kamratens mamma askade och så snurrade askan ner under "locket". Doften av tobaksrök som fastnade i mina hemstickade yllekoftor och mamma kunde av doften veta precis vem jag varit hos.

Och den lite sötaktiga doften i den pyttelilla toaletten hos närmaste grannarna. 

Det var alltid så varmt där inne.

Nyslaget hö - förknippas med mormor.

Och det förunderliga att man - inom sig - faktiskt  k a n  framkalla såna dofter sextio år senare, ja, mer än så. 

Bilden: från filmen som handlade om Watergateskandalen.

Jo, det blir trivsamma timmar.

Efteråt däckar vi på soffan Ektorp. 

Pv, som natten mot idag först lyssnat till USA-podden och därefter laddat ner filmen "Alla presidentens män", slocknar först. (Första gången ever han laddar ner/hyr en film och ser den på paddan!) 

Harry ligger vid hans fötter. 

Och tänk, i morgon får vi besök från Malmö!

Ännu mera glädje!