måndag 20 juni 2022

Spridda skurar från ett rött hus i Skåne ...

Att komma till sin storasyster och sin systerdotter, det är som att komma hem. Helt bekväm känner jag mig. Men allt är inte som tidigare. Någon har tappat lite styrfart och har ont i en höft och i en svullen fot, men vägrar läkarbesök. Denna någon är också så trött, så trött och jag översköljs av sån ömhet för henne. Skulle vilja bädda om och hjälpa till mycket mer än man kan. 

Systerdottern är glad och sprallig efter några veckors vistelse i Brighton. 

Hon är femtiofem år och har varit på språkresa via en folkhögskola någonstans i vårt land och när jag frågar hur hon hade det där borta, får vi veta dag för dag vad som hände. Allt tycks hon komma ihåg! Det är för mig fullständigt obegripligt hur hennes minne fungerar! Och jag vet ingen människa på jorden som snubblar över orden som hon .., som blir så entusiastisk .., jo, kanske lite känner jag igen mig själv. 

I hallen står fyra eller fem paraplyer. 

"Vänta ska du  få se det allra vackraste ..!" säger systerdottern och så går vi på altanen och hon vecklar ut paraplyet. 

Det visar sig vara taket på Universitetshuset i Lund och det är på universitet hon arbetar.

Pv hittar förstås nånting att syssla med. Nu är det till att fixa dörrar som legat på vinden och vilka nu kommer på plats och mest hela tiden är han accompanjerad av en prickig dalmatinertik på nio år och som heter Samba. Här är dörr nummer 2 på plats och det tog tid, för den var lite för hög. 

Och här är nummer 1. 


Och om inte alla - så nästan alla - som är uppvuxna i norra Norrlands inland och fjälltrakter, känner nog till mormorssaften. Man köper essens och kokar och godare saft finns väl inte på jorden! (Obs. dock inte apelsinvarianten, den tycker ingen av oss om). 

För pv var detta en helt ny bekantskap och han blev positivt överraskad. 

Nu sitter vi här vid matsalsbordet och pratar pensioner och dörrhandtag. 

Ajöken, sa fröken. 

12 kommentarer:

  1. Håll hårt i flaskan, kan komma att bli tämligen unik eftersom de har svårt att få fram nya flaskor från Polen pga gasbrist...

    https://www.konditoriopalen.se/produkt/mormorssaft/

    SvaraRadera
  2. Jaså - är essenssaft en nordsvensk delikatess. Det trodde jag inte.
    🧐😊

    SvaraRadera
  3. Jessica Haglund20 juni 2022 kl. 14:59

    Åh den saften! 🥹

    SvaraRadera
  4. Aldrig hört talas om! Saften alltså.
    Ljuvligt vackert paraply ☂️

    SvaraRadera
  5. Minns den saften som den godaste. Den fick vi när vi gick simskola, med en slät bulle därtill.

    SvaraRadera
  6. Sån gjorde min moster. När jag sa till mamma att den inte var god, sa hon att moster som ju bodde i lägenhet, inte hade några vinbärsbuskar och ju inte kunde koka riktig saft. Vi bodde alla i Svealand. ellem

    SvaraRadera
  7. Jag har inte heller hört talas om sån saft. Minns bara mögelfläckarna på mormors vinbärssaft ... som jag fick hämta själv i den mörka otäcka källaren. Det gick snabbt för mig att lära mig tycka om kaffe som 6-7-åring. Med mjölk och socker och en bulle nerknölad i koppen var det gott. Det hette nåt ... som jag glömt, Minnet är det första som försvinner när man blir gammal. Vad det andra är, har jag glömt.

    SvaraRadera
  8. Åh sån saft hade vi och Mariekex åtvi alltid

    SvaraRadera
  9. Den saften var supergod. Finns den inte numera? Kanske inte så nyttig.

    SvaraRadera
  10. Rexxie: och VEM annars i hela världen hade googlat fram detta på sekunden?! Ingen!

    SvaraRadera
  11. Bert Bodin: jo, det har jag fått för mig att det är. Har åtminstone inte sett flaskorna här söderöver.

    SvaraRadera
  12. Jessica Haglund, Gunnel, ellem och Babsan: då vet vi att den i alla fall fanns lite söderöver och att vi alla tyckte om den!

    SvaraRadera