torsdag 29 juni 2023

Ven, torsdag dag 8 ....

Igårkväll tack och hej från Anders, Maja och småpojkarna och så övernattning i båten. Fick oväntat besök av en ungdomskompis till pv som för inte så länge sedan blivit pensionär. Den mannen vittnade om hur tomt det nu kändes, utan det här sammanhanget med arbetet. Han hade dessutom varit i en slags chefsposition - "men det var inget jag sökte, det bara blev så" - och  jag sade som jag har sagt tidigare, detta ., att jag tror att fallet blir högre om man har haft ett sånt yrke. 

Har man - som jag själv - arbetat som kassörska/affärsbiträde i hela sitt vuxna liv, blir det på ett sätt enklare. Inte på alla, men på många sätt. Det handlar, tror jag, om status. Och kompisen sade att han liksom inte visste vem han var längre. 

Om detta pratade vi länge, men även om annat. En del av pratet handlade om sorgligheter. Jag föreslog att pv skulle bjuda honom på en Martini och så satt vi där, tre personer vilka snart närmar sig sjuttio, ja, i alla fall jag, de övriga är året yngre.

Idag på morgonen avfärd från Limhamn. Mulet och grått. Tre knop, ibland fyra. 

Vi tog enklast möjliga lunch i Barsebäck (tömde nästan kylskåpet) och Harry rastades. Jag hade gärna  stannat, men pv ville passa på medan det var bra vindar och han är ju kapten på skutan, så .., ja, så blev det.

Så iväg igen. 

Lyssnade till dagens Sommarpratare, en för mig ny bekantskap - Bo Landin -.

Det handlade om vår och andras miljö och om vattentillgång och annat. 

Oerhört intressant och lika skrämmande. Jag ger det betyget  4+.

Gårdagens sommarpratare - Jessie Sommarström - berättade om resan från ett barnhem i Indien, till ett nytt liv i Sverige och framgången som Årets Kock. 

Ett på många sätt gripande och tankeväckande program, ändå kom jag på mig själv med att tänka på annat. Det programmet får 3+ av mig.

Vi är nu på paradisiska ön Ven, mitt emot Landskrona. Kom hit vid halvfyra-tiden .., fick plats långsides och strax efteråt kom en dansk båt (med målade pinuppor i fören) - med tre herrar i vår ålder. De hade seglat från någonstans på Själland och var pratglada värre. Strax därpå anlände en tysk segelbåt, där mannen och kvinnan bara exakt likadana regnkläder - illgula -.

Herr och Fru svan med fyra småttingar simmar fram och åter i hamnen .., svalor pilar fram i luften eller nära vattenytan på jakt efter mygg till kvällsmat .., och  oj, vilka vackra rosor här är ! Krångel med wifi och uppladdning av bilder, ja, ja, det får bli som det blir.

18 kommentarer:

  1. Lycka till på hemfärden.
    Kul att du betygsätter sommarpratarna. De med höga betyg kanske jag kommer att lyssna på.

    Kram/Barbro D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Walkaboutsweden: lycka till med lyssnandet! Jag har hittills aldrig lyckats lyssna på ens hälften av Sommarpratarna, men så här i båten är det inte så mkt annat att göra. ❤️ /Elisabet

      Radera
  2. Jag har ännu inte hört någon sommarpratare i år.
    Intressant tanke, det där med statusen. Jag har aldrig tidigare funderat på det, men kände bums att den teorin går att applicera på flera runt oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Minns att en mig närstående som i hela sitt liv arbetat som polis (även i chefsbefattning), ja, när han slutade, så kunde han inte ens som vanligt titta in till forna kollegor på jobbet. Det kan ju iaf jag göra. /Elisabet

      Radera
    2. Det var en artikel i Ystads Allehanda tror jag om någon av de civilanställda på Polisen i Ystad som hade tänkt sig bjuda kollegorna på tårta några veckor efter sin pensionering. Hon fick gå hem igen med sin tårta för det gick inte att släppa in henne…

      Radera
    3. Berättar Annannan

      Radera
    4. annannan: ungefär likadant för den jag berättade om! / Elisabet

      Radera
  3. Bo Landin känner jag till. Han har bott här i Karlstad och haft ett filmproduktionsföretag här. Han har gjort en hel del naturfilmer både åt SVT och tv4 om jag minns rätt. Flyttade till Kanada för ett visst antal år sedan.

    Har ett gäng prat att lyssna ikapp. Blir bra ha framöver.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Turtlan: Könde igen namnet, men inte mera. Väldigt tankeväckande program
      . /Elisabet

      Radera
  4. På tal om gå i pension. Jag skulle sakna till viss del det sociala sammanhanget ett jobb ger men inte ngn ev slags status. Känner mer pressen att om jag skulle sluta nu, byta jobb eller dylikt vad det innebär på mitt jobb eftersom jag är i stort sett den enda som gör vad jag gör och följden för de patienter jag stöttar och träffar. Jag skulle gärna börja avrunda angående jobbet men lönen behövs ju. Funderar….

    SvaraRadera
    Svar
    1. Turtlan: Som kassörska har du noll status, så för oss blir fallet inte stort. Tvärtom! Som sjuksköterska - oavsett om du är chef - ligger du betydligt högre statusmässigt. Nu vill jag verkligen meddela att jag aldrig brytt mig i om mitt yrkes eventuella rang, jag har ju älskat mitt arbete och tycker att det fyller en funktion i samhället. Men nu, som pensionär, befinner man sig ju mer som på en stor, grön äng tillsammans med andra i samma sits! Då spelar det ingen roll om du har varit statsminister eller innehaft en aldrig så hög befattning. Inombords kanske hen bär med sig chefskänslan, men för många är hen nu bara en i mängden av andra som inte längre yrkesarbetar. Så tror jag att det är. För övrigt: Tänk om du finge/kunde gå ner i arbetstid! Så mycket bättre jag tror att du skulle må, kära Madame Turtla! /Elisabet

      Radera
  5. 9 rätt sportfrågan gick jag bet på

    SvaraRadera
    Svar
    1. Likadant här! Gissade på djurfrågor! Ett mirakel att det gick så bra! //Elisabet

      Radera
  6. 7 av 10 på nutids.
    0 av 12 på ord (och ja, jag skäms lite...)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, såg just att jag missat en 1'a! 10 av 12 ska det stå.

      Radera
  7. ...och 8 av 10 på quizet om Harrison Ford... :-)

    SvaraRadera
  8. Rexxie: då vågar jag knappt ta mig an orddelen! Men jo, nu ska jag testa! /Elisabet

    SvaraRadera