onsdag 14 augusti 2024

Onsdag i landet Halland ...


Klipptid hos frisören klockan 11. Pv på väg att ta sig ett morgondopp här nere hos oss.

Själv läser jag DN från i söndags; bland annat en lång artikel skriven av Martin Gelin. Det handlar om hans kärlek till USA i allmänhet, kanske New York i synnerhet, men också hur han - när familjen får sitt barn - väljer att återvända till Europa, i det här fallet till Frankrike. 

Han förklarar varför.

Att betala tjugotusen kronor i månaden för  barnomsorg och då är det långt ifrån det dyraste alternativet, var kanske en bidragande orsak.. 

"USA är den enda rika demokratin utan garanterad betald föräldraledighet. Vissa mammor tvingas tillbaka till jobbet tre, fyra dagar efter barnets födsel. Barnomsorgen är dyrast i världen."  Dessutom: hetsen/stressen hos föräldrarna att få in sitt barn på rätt universitet - läs: Harward - tog han också upp. Intressant läsning var det i alla fall. 

På sidan med dödsannonser finns den här söndagen en stor ruta med ett foto av en äldre herre och jag tänkte först att han avlidit, men så var det inte alls; mannen - som visade sig heta Björn Jakobson (ja, med ett s) gratulerades på 90-årsdagen. 

Denne för mig - i alla fall dittills - helt okände man, visade sig vara skaparen av Baby-Björn, ni vet, den där selen som så många bär sina småttingar i. Läser och ler. Så här står det, t.ex: "En direktörslunch innebär havregrynsgröt vilket nästan skrämde livet av en fransk distributör en gång. Björn avskyr statussymboler och är en praktisk och jordnära person som anser att lagledarskapet för fotbollstonåringar varit den bästa VD-ubildningen."

Bland alla dödsannonser finns också en liten ruta där herr Walter Frankenstein tackar för de fina presenterna och för en minnesvärd dag, ja, han har nämligen fyllt 100 år. Grattis Walter! säger även jag.

Bilden här ovanför visar alla stenar vilka jag förärats av Elliot. Den senaste, den som ligger längst nere lite till vänster, hittade han på stranden i Torekov. Jag tycker att den ser ut som en säl .., eller en snigel .., eller som en sur godisbit. Dom små, små vita prickarna ovanpå stenen, (påminner om salt) syns inte riktigt, men finns där.

6 kommentarer:

  1. Jättefina stenar du fått av Elliot. Han vet att de uppskattas av den som får dem.

    SvaraRadera
  2. Gunnel: Och är så generös och låter farmor få välja en .., sånt värmer hjärtat!

    SvaraRadera
  3. Läste också den där skildringen av USA, och blir som vanligt förvåad över många som ser det som ett drömland.

    SvaraRadera
  4. Läste artikeln också. Så intressant! Mycket stämmer så som min kusins son med fru berättade förra sommaren om tex dagisavgifter och liknande. De bor 1 timma från New york. De berättade tex om hyror i New york. Studielån likaså. Ett intressant land resa i men inte att bo i tänker jag.

    SvaraRadera
  5. Turtlan: Ja, säkert är det så (tänker på slutklämmen in din kommentar, ja, det övriga också)!

    SvaraRadera