Söndagmorgon ...

Natten blir orolig.

Vinden viiiiner utanför pensionatet .., det rister i huset och på fönsterrutorna syns regndroppar.

Och jag drömmer att min mamma har återuppstått från det döda och nu befinner sig på ett gruppboende i Norsjö - bara några mil från Malå - och personalen ringer och säger att jag måste komma dit med hennes protes och jag får inte glömma varma kläder .., men jag har ingen bil och blir orolig och ringer mannen som är far till mina barn och frågar om jag får låna Saaben och han säger att det är helt okej och han lägger bensinkortet på trappan och så åker jag iväg, men då är bilen förvandlad till en gammal PV, den som vi hade i min barndom!

När jag vaknar är händerna avdomnade, så där som hade en sjuksköterska stasat av all blodtillförsel och jag är inutiorolig.

Pensionatsvärden som ligger intill mig, är kallsvettig.

Han har också haft mardrömmar, ja, den värsta av dem alla .., han har i drömmen åkt Vasaloppet (den som läser här ofta vet att detta är Målet i hans liv .., han cyklar nästan fem mil dagligen och åker rullskidor, ibland både-och .., allt för att det här året göra ännu bättre ifrån sig i ovan nämnda skidtävling, den som nu blir den sjätte på raken .., och på så sätt komma i en ännu bättre startgrupp nästkommande år, år 2010!) och i drömmen har ingenting fungerat .., bindningen har lossnat och det är dåligt vallat och så kommer crescendot .., skräckens skräck .., han blir förbiåkt av sin storebror Tommy och det är förmodligen just då pensionatsvärden vaknar och tackar sin lyckliga stjärna att detta bara var en dröm!!

Och nu är det morgon.

Pensionatsvärden, ännu sargad av den hemska drömmen, ligger kvar i sängen.
Inte långt därifrån sitter bloggmadamen och .., ja, tittar på en datorskärm.

"Ska du inte komma hit till BB-avdelningen och titta på den nya, lilla bloggen ...?" frågar jag med snällaste rösten.

Jo, det gör han.
Kan han väl.

"Ja, den är fin ...,. jodå ..", säger han, men så där våldsamt övertygad låter han inte.

"Och titta här, man kan se vilka som har uppdaterat ..., kolla, milda matilda i Australien har varit i farten .., nej, men titta nu så finurligt ... !" säger jag.

Ungefär så där är vår morgon.

Och nu är ellis också uppstigen och från pensionatets kök hörs slammer .., det vankas nog frukost och om några timmar ska vi åka hemåt igen .., ellis till Västmanland (såååå trevligt vi har haft det!!) och jag till Ystad och i morgon vankas arbete i endast fyra timmar och sedan vänder jag kosan mot Halland och så ..., IRLAND!

Så har vi det.