söndag 30 november 2008

Mamma går igen ...


Blir jag glad av detta?
Svar: ja!

Sjunger jag med?

Svar: hela tiden!

Och allra bäst tycker jag om den här sången .., men det här är inte från det programmet.

(Ännu härligare version här ...)

(För pensionatsvärden har jag berättat om min mamma Ann-Gerd, hur hon brukade stå och diska och samtidigt sjunga andliga sånger och hon svävade iväg så högt i tonregistret så hon lät som värsta sopranen ... och jag, som inte har nån särskilt bra sångröst - det finns nog människor som skulle vilja dra till med nåt ännu värre - jag är lika högt uppe himlen och sjunger och när jag gör det .., då brukar pensionatvärden leende säga ..."jaha, är Ann-Gerd här ...? Han kan vara lycklig att han är hemma i landet Halland just nu.)

6 kommentarer:

  1. Hej!
    Din första länk leder till: Bodil Malmsten: "Sista boken från Finistère"

    Jag känner mig litet förvirrad.

    SvaraRadera
  2. Jom: haha .. men jag har ändrat!

    SvaraRadera
  3. Jag växte upp med Frälsningsarméns sånger, min far var med där. Och de sitter djupt i själen, och särskilt nu i advent. Det är härligt med dessa andliga sånger, särskilt när de är så starkt kopplade till ens föräldrar och barndomsupplevelser.

    SvaraRadera
  4. Jag har också ingen sångröst, sjunger oftast i bilen. Hoppas motorljudet övertoner mig ;-)
    Jag har en Award för dig.
    Ha en fin adventskväll.

    SvaraRadera
  5. sven: ja, det är ju så .., för mig är just såna sånger en del av min uppväxt, även om jag DÅ inte tyckte att det var nåt att hänga i julgranen.
    Mamma var pingstvän, pappa gick på gammaldans ..-)
    Det var perfekt .., man fick en väldigt bra blanding av det hela.
    När jag känner mig trött eller väldigt glad, då sjunger jag gärna sånt här ..-)

    tuvstarr: oj, jag ska genast kolla!

    SvaraRadera
  6. Då ska jag ta till min lilla bärbara - den har ljud, det har inte Rolls Roycen...
    Och så måste jag in och läsa hos Sven, vi har tydligen gemensamma rötter...

    SvaraRadera