Amelie Poulain.
Om film tycker jag mycket.
Vad som är bra eller dålig film tycker jag är helt lönlöst att ens diskutera, för som med så mycket annat, - konst eller litteratur -, så blir det hela ändå helt subjektivt.
Men nu har jag i alla fall köpt fyra filmer som ska få följa med till Stockholm, till Emil och Emma och så ska vi ha Upplands-Väsby-Filmfestival ..., biokvällar med låtsasbiljetter och såklart popcorn och godis i foajén, som väl är köket?
Vilka filmer som biografmaskinisten (mormor) ska visa?
Jo, dessa.
Den här.
Lätt en av de bästa svenska filmerna, tycker jag.
En underfundig och filurig film som man blir varm och glad av.
Och den här.
Fullständigt suveräna skådespelare .., inte minst från de två barnens sida!
En annorlunda film.
Italiensk, som jag ofta tycker om.
Lite vemodig och med ett slut som man kanske inte förväntar sig.
Hur många gånger såg jag den här filmen när jag var väldigt ung?
I församlingshemmet och i missionskyrkan och hemma i tv:n?
När mina egna flickor, som då var vana vid betydligt mer hårdkokta filmer, fick följa de arma barnens öde och äventyr, för att inte tala om geten Gullspiras .., då sprang dom ut och in från vardagsrummet och vågade knappt titta till slutet!
Och slutligen denna.
Kanske inte nånting för kapten Lintott, men måhända för hans storasyster?
Annars får väl mormor se filmen själv.
Igen. Och igen.
Hela den här filmen gör mig glad .., och vet man det inte innan, upptäcker man så småningom att hela filmen går i rött och grönt .., (titta på trailern och lägg märke till allt det röda och gröna som finns med ...!! ... en kvinna i en röd klänning som passerar .., något grönt på en hylla .. ja, titta noga ska ni få se!) det är kanske en orsak till att den är så .. varm?
De stackars frusna barnen på fjället... är bland det sämsta jag vet. :) Men smaken är ju, tack o lov, olika.
SvaraRaderaAmelie däremot, det är min älsklingsfilm nummer ETT.
Och min 11-årige son tycker också om den!
Härom dagen kände jag att jag snart måste se om "Chocolat" - den tycker jag mycket om!
SvaraRaderaAmelie är en underbar film! Frostmofjällsbarnen såg jag som sexåring på barnens filmklubb i stan. Ingen mamma att hålla i handen och jag var livrädd. Borde nog se om den.
SvaraRaderaHej
SvaraRaderaDårlig med kommentarer herfra i dag,internett hopper inn og ut som surmjølk i en kattunge.
Håper du har hatt en fin fridag
-B-
När jag läste att du skulle vis film för Emil och Emma så var min första tanke - Åh glöm inte "mitt liv som hund"!
SvaraRaderaSå lycklig jag blev när den dök upp allra först :)
Tror att det kommer att bli härliga biokvällar!
Jag har sett tre av dina fyra filmförslag och etta på min lista (om jag ska gradera dem) kommer "Mitt liv som hund".
SvaraRaderaEn underbar film.
Åh, Amélie. Jag vet inte hur många gånger jag sett den på dvd. Säkert mer än tio gånger. Då, i huset i Paradiset Yxlan hade vi hemmabio. Högtalare i varenda hörn.
SvaraRaderaJust Améliefilmen är inspelad så att det regnade borta i kökshörnet, det var hundskall i hallen och hela huset vibrerade av denn så superfranska film.
Äldste sonen kom med en intressant iakttagelse. Franska filmer har en speaker, en berättare, som då och då går in och visar en tillrätta, lägger till och drar ifrån och får en att verkligen förstå hur Amélie och de andra har det.
Aldrig att svenska filmer är upplagda så. Nåt att fundera på, på samma sätt som din iakttagelse kring det det röd/gröna. Är det medvetet gjort är det stort artisteri. Rött är det grönas kontrastfärg, det vet varje konstnär och utnyttjar också i sina bilder!
Min unga systerdotter som är en frankofil (precis som du har jag upptäckt) har sett Amélie säkert tjugo gånger. I somras kröp vi ihop i Paradiset och njöt av trädgårdstomtar och franska toaletter, alldeles ensamma!
till er alla: Amelie är nog en av de filmer som har gjort mig mest GLAD och upprymd och LYCKLIG, rent av!
SvaraRaderaMitt liv som hund .., den har också allt. Den är så genuint svensk eller kanske nordisk, tycker jag och Lasse Hallström när han är som bäst.
(Jag tyckte däremot inte alls om Chocolat .., det var det där diset i filmen som gjorde mig så irriterad ..-).
Barnen från Frostmofjället är ju så dramatisk och hemsk och allt .,. men jag vill ha med den också.
Och Barntjuven .., lågmäld och vemodig .., med hopp och elände om vartannat.
Oj då, det där diset i Chocolat såg jag aldrig. Johnny Depp var nog i vägen :-)
SvaraRaderaHaha, jag håller med Mian, jag såg inte heller något dis :)
SvaraRaderalindalotta: hela den där filmen är som inspelad i dimma.
SvaraRaderaEller så hade jag kanske glömt glasögonen hemma ?
Jag älskar också Amelie, och jag gillar Jean-Pierre Jeunet skarpt. Några andra filmer som han har gjort och som jag tycker mycket om är:
SvaraRadera"De förlorade barnens stad "(La Cité des enfants perdus) och "Delicatessen".
Han har en fenomenalt bildspråk!
Vill du låna dessa filmer Elisabet, så kan jag skicka!?
Amelie Poulain är så himla charmig tycker jag!
SvaraRadera