tisdag 27 januari 2009

Kväller ..



Biblioteket.

Träffar rar och för mig ny kvinna som läser in fyra cd-skivor som jag har lånat.

Antonio Carlos Jobim är en av dem.

Jan Johansson är en annan.

Min efternamnsnamne en tredje.

På hemvägen köper jag en Milanokaka.

Kollar mobilen.

Där är ett sms från någon som frågar vilken sorts vin jag tycker om?

Och ett missat samtal.

Och nu hemma.

Patricia Cornwell blir mitt kvällssällskap i soffan.

Det hade kunnat vara sämre.

Och bättre.

4 kommentarer:

  1. En milanokaka sitter väl aldrig fel, eller..? :-)

    Och så är vi ju lediga i morgon!

    SvaraRadera
  2. Jag tassar in en stund och bara sitter, det går väl bra?

    jag kan ta med mig lite rött. :-)

    Vi kan vicka på tårna och inte göra så mycket mer.

    Jag. Är. Helt. Slut.

    SvaraRadera
  3. qi: nej, det är sant! Just nu en macka .. jag låter brödet ligga framme minst tre, fyra dagar - utan platpåse om - och då bir det så hårt och seeegt och så ost till.
    Och kaffe ..-)

    Tänk, att vi är lediga samma dag ..-)

    ellis: perfekt!

    Vi kan ta var sin hörna av soffan, för Pelle sover i fåtöljen.

    Gärna ett glas rött.

    Och inget mera.

    Vi kan bara vara tysta .., jag är också så slut på.

    SvaraRadera
  4. Nu får vi rycka upp oss flickor, det duger inte att sitta där o såsa i soffan. Världen är full av handtag att räcka.

    PV

    SvaraRadera