onsdag 25 februari 2009

Detta .... är Almöke.



Men söderut heter den tydligen nånting helt annat.

När jag var liten brukade jag repa dom lila blommorna av stängeln och så lagade jag mat till dockorna av just detta.

I en gulemaljerad stekgryta blandade jag almökeblommor med maskrosblad och ni må tro att dockorna tyckte att detta var en kulinarisk höjdare!

23 kommentarer:

  1. Tack för förtydligandet!

    SvaraRadera
  2. Og på norsk heter det geitrams.
    Og på min dialekt heter det emørkje.Det tror jeg PV ville få problemer med å uttale.

    Men vakker er den ihvertfall


    -B-

    SvaraRadera
  3. bettankax: så lite så ..-)
    Allt för fortbildningen!

    Bente: alltså tycker nog getterna om den ..? Tack för mailet och såååå roligt för dig, Bente!

    SvaraRadera
  4. Hej, ja mjölkört säger man i Uppland och i folkmun kallas den också rävsvans och rävrumpa där, möjligen rallarros av få. Vackra är de när de står tillsammans så där. Fick torplängtan meddetsamma.

    SvaraRadera
  5. Annas mamma ..., det är ju jag det ..-)

    Hemma i Västerbotten, nere i backen, nära sjön, där kantades stigen av Almöke! Åååå, så fint det är!

    SvaraRadera
  6. Rallaros har jag lärt mig... Fast här omkring kallas de nog vanligast mjölkört annars.

    SvaraRadera
  7. Mjölkört är nog det vanligaste även om rallarros också förekommer här i halland/småland.
    Almöke hade jag aldrig hört.
    PV

    SvaraRadera
  8. här kallas den grisblomma.. för grisarna tycker om att äta dem...

    SvaraRadera
  9. Den bilden känner jag igen :) Svinmålla kallar vi de blommorna här, eller rallarros. Är det i morgon bitti du åker?

    SvaraRadera
  10. Har aldrig hört att den kallas almöke. Men mjölkört och rallarros. När jag var liten tyckte jag jämt att det där rallarros lät så fint.
    Minns precis var min barndoms rallarosor växte....

    SvaraRadera
  11. Till alla raringar: t ä n k, så många olika namn den har och tänk också vad namnen berättar om blomman!

    Geit-rams i Norge .., svinmålla .., grismålla ... hur roligt som helst.

    SvaraRadera
  12. I min hemby, på gränsen mella Ångermanland och Västerbotten, hette rallarrosen nästan som i Målå; almäcke, med tjockt l och metoning på a och ä.

    SvaraRadera
  13. Jom: ja, kanske går gränsen nånstans där .., smulan sa samma sak .., men med mera å i ordet.

    SvaraRadera
  14. Här i trakterna kallas de för rallaros!

    Värmländskan i sällskapet :-))

    SvaraRadera
  15. Turtlegirl: det tackar vi för .., klart att värmländskan ska vara med också ..-)

    SvaraRadera
  16. Men svinmålla och getrams är ju helt andra örter!

    Svinmålla är den där vanliga mållan som kommer upp i trädgårdslandet eller annan "bar" jord.

    Och getrams ser ut som förvuxna liljekonvaljer, själva blomman. bladen minns jag inte just nu.

    Så har jag lärt mig det iaf.

    Rallarrosens decimeterlånga skott på våren kan man äta, även som människa. Det är lite sparris över det.

    Och mållan kan kan man använda som spenat. Det är nåt att tänka på: man skördar istället för rensar landet!

    SvaraRadera
  17. Mjölkört, eller rallarros är namnet här i riktiga norr. Almöke låter sydsvenskt för mig.

    SvaraRadera
  18. Til Cecilia N

    Det er nok svensk getrams du mener,på norsk heter den fortsatt geitrams,og er prikk lik bildet som Elisabet la inn
    -B-

    SvaraRadera
  19. Ps til Cecilia

    Sjekk lenken som Elisabet la ut,der er det bilde av ett norsk flagg,og navnet er GEITRAMS

    -B-

    SvaraRadera
  20. "Åålmåcke" (ett långt å) heter det hos oss i det inre av Ångermanland, som sagt...
    Det här var också grisarnas favoritföda - så när vi var små plockade vi ålmåcke och gav vår gris.

    Rallarros heter den ju också - eftersom den gärna växte efter järnvägens banvallar (rallare- rallarros)

    Rallarrosen växer ju också gärna på sandrika kalhyggen - en vacker syn!

    SvaraRadera
  21. Nää Bert, almöke (kort a, tjockt l) är inte sörländskt.

    SvaraRadera
  22. I Solørbygdene kalles den eldmerkje, fordi den er ofte første plante som vokser der det har vært brann.

    SvaraRadera
  23. Älskade Bente! och det skriver du nu, elva år senare :)

    SvaraRadera