fredag 10 april 2009

Någon slags rehab ...



I en och en halv timmes tid promenerar vi i solgasset.

Vi tar inte gamla göteborgsvägen, utan en liten grusväg som går intill och efter någon kilometer svänger vi vänster, rakt ner mot havet.

"Jahaaa .., nu kommer vi runt .., tänk, den här vägen har jag aldrig tagit!" säger pensionatsvärden häpet.

Även om alfabetet hade tiofalt fler bokstäver, skulle det inte gå att beskriva hur vackert där är.

Där är små röda stugor med spröjsade fönster och gräsmattor översållade av scilla .., där är lärkor som drillar i skyn och citronfjärilar och tjocka humlor och pensionatsvärden tar av sig sin röda jacka och jag dricker vatten om och om igen.

Och så havet.

Det är ett landskap så avskalat och ändå så ..., mjukt.

Detta ska bli min egen "Lindenäsrunda".

Och nu ska jag ta hostmedicin igen.

Den tar aldrig slut den där eländiga hostan.


(Lindenäsrundan är en kanske 7-8 kilometer lång vända hemma i Malå. Delar av rundan består av en grusväg som är slät som ett salongsgolv och det doftar pors och barrskog .... och där cyklade jag hur ofta som helst eller gick med nån av stövarna! När vi kommer hem till Malå i sommar, ska jag låna två cyklar och så ska jag visa pensionatsvärden hur fint där är.
När kvinnor plötsligt började motionera flitigt längs Lindenäsrundan, då visste man att äktenskapet var på upphällningen ..-)

8 kommentarer:

  1. Vackert fotografi av ett vackert landskap.

    Jag har gjort samma reflektion över kvinnor som plötsligt börjar motionera.

    Det borde ingå i äktensskapsskolan att mannen i en sådan situation bör fråga sig, och framför allt sin livskamrat, hur står det egentligen till?

    Han riskerar annars att bli överraskad. Han hade inte märkt något...

    SvaraRadera
  2. Jom: ja, kanske inte alla kvinnor har såna tankar .. men nog var det ofta så .-)

    SvaraRadera
  3. Haha, vilken rolig reflektion om motionerande kvinnor. Ska genastd berätta för mannen så att han ser upp NÄR det händer. OM det händer.

    Och du kanske har rätt när det gäller vad doktorn kommer att säga.

    Men tror du hon på allvar hade tillrått 8 km promenad under pågående infektion?

    Hoppas ni gick lugnt och stilla och att hostan inte nu förvärras. Säger "Doktor Monet":-)

    SvaraRadera
  4. Det är nåt med ljuset just där i Halland. Nu sätter den stora längtan in.
    Promenad i maklig takt är nog helt OK, tror jag.

    SvaraRadera
  5. Doktor Monet: jag halkade lite när jag skulle över ett vattendrag och blev sjöblöt i skorna. Vattnet var mer än ljummet .., det var ju inget djup alls.
    Då loooog jag och sa till pv att .."tur att det inte är direktlänk till Frankrike .., då hade jag nog fått på moppo ..-.)"

    Nej, vi gick lugnt och stilla.

    Jag tror på frisk luft och det har jag sannerligen inte fått mycket av under tiden i Ystad.

    Min mamma sa alltid att om det var varmt ute, så var det ingen fara att vara utomhus, även om man var sjuk.

    Och jag lovar dig att nån språngmarsch var det inte ..-)

    Panter: det är så vackert så det är obeskrivligt .., så är det verkligen.
    Huset på bilden påminde om läget som ni har på ert.
    Alldeles vid havet.

    SvaraRadera
  6. Vilken otroligt vacker bild! Och vilka ytterligheter, mina fjällbilder mot dina.

    SvaraRadera
  7. Det ser nästan ut som Irland ;-) jisses vad vackert!

    SvaraRadera
  8. "...och gräsmattor översållade av scilla .."
    Är du säker? Det var inte vårstjärna, då. Tittade blommorna upp på dig, så var det vårstjärna. Hängde de nedåt, så var det scilla.

    . Sign.:Viktigpetter.

    SvaraRadera