tisdag 14 april 2009

Och så börjar ett nytt liv. Igen.


Rusningstid .... är inget för bloggmadamen.

Läkaren heter Malin och är knappt fyrtio år .., hon är ytterst saklig och har en varm blick.

Det verkar faktiskt som om hon bryr sig.

Vi pratar om blodtryck och kolesterol och jag får berätta om mina föräldrar (pappa, vältränad och icke-rökare som dör i en hjärtinfarkt när han är 66 år ..) och mamma med sin Alzheimer (men hon lever länge .., dör bara några veckor före sin 86-årsdag) och vi pratar om mina halvsystrar som förstås är pigga som nötkärnor (och magra ... inte att förglömma ...) och vi pratar även om vad som är livskvalitet och inte ..., och kan jag tänka mig att gå ner i tid arbetstmässigt .., har jag den möjligheten?

Upplever jag stress på jobbet?

Jag säger att det gör jag .., jag är verkligen en sån som helst vill ha allt undangjort redan innan jag börjar .. min mamma var precis likadan, det kanske är nåt genetiskt?

Om tidningsreturerna blir gjorda i dag eller i övermorgon spelar egentligen ingen roll, men själv vill jag helst ha dem gjorda igår.

"Men jag upplever dig som en väldigt lugn människa ...?" säger läkaren.

Ja, det gör jag också.

Min yngsta dotter sa en gång att "mamma är som tjuren Ferdinand ..".

Kanske kan man vara allt på en gång?

Och sen, när besöket är tillända och jag har fått recept som ska hämtas ut på apoteket och kört tillbaka till affären (tack snälla Malin för lånet av bilen!), så är det som att börja om igen .., man sitter i bilen och tänker att jaha .., nu måste man ta tag i sitt liv på riktigt om man alls vill ha ett liv och det vill man ju.

Fyra timmar senare är arbetsdagen tillända och jag cyklar hemåt och solen flödar från en ljust blå och bara aningen molnig himmel och jag ser humlor och hör en koltrast och när jag har kommit hem till min lilla etta, hittar jag nedanför brevkinkastet ett kuvert från kapten Lintott .., och där inne i kuvertet gömmer sig en liten påskduk där han har broderat så fint .. "Glad Påsk" står det som överskrift och så är där en liten nykläckt kyckling där under.


Mormorshjärtat blir alldeles varmt.


Lilla Kycklingen.

Den här duken måste förstås ramas in.

8 kommentarer:

  1. Ja, små tankeställare får man då o då... Det gäller att hitta den där balansen i tillvaron - livskvalitet och njutning vs ett någotsånär hälsosamt leverne. Tulipanaros...

    SvaraRadera
  2. Hedgren: ja, och bra lön och kunna resa som man vill ... vs mindre på kontot och ett något annorlunda leverne.

    Jag brukar tänka att ... "ja, men jag har verkligen rest så mycket i mitt liv, så egentligen skulle jag kunna avstå .., kanske inte åka varje år eller vartannat .., utan njuta av landet Skåne eller vad som helst."

    Men har man haft ont om pengar under åren som ensamseglare .., och sedan fått det så oändligt mycket bättre .., då vet man hur det är också.

    SvaraRadera
  3. Love,literature ...: ",-)

    Gissa, om mormor ska rama in och sätta upp på väggen!

    SvaraRadera
  4. ...och till skillnad från Love, Literature and gardening så skulle jag nöja mig med att ha BARN!

    (numera, för några år sedan kunde jag absolut inte tänka mig det; och nu är jag alldeles för gammal (och alldeles för icke-heterosexuell för den delen))

    :-)

    SvaraRadera
  5. RExxie: att du är för lite heterosexuell har väl ingen som helst betydelse?

    Glöm inte att svara på mitt mail, hör du ...,-)

    SvaraRadera
  6. Joooo, det underlättar allt litegrann! Storken blir lite förvirrad annars....

    SvaraRadera
  7. RExxie: moderna storkar vet säkert hur man råder bot på sånt ..-)

    SvaraRadera