torsdag 4 juni 2009

Andäktigt, på nåt vis ...



En enda gång i mitt liv har jag tagit nattvarden.

Jag var kanske närmare trettio år och egentligen får jag väl inte, jag som inte är döpt?

Det var en oerhörd mäktig känsla och jag kan omöjligen förklara varför .., bara att jag liksom översköljdes av nån slags ...., ja .., jag kan verkligen inte förklara den känslan.

Ungefär så känner jag det var gång jag röstar.


pv förstår sig inte på såna här korta små filmsnuttar.
"Det är ju ingen handling!" säger han.
Men för mig är det just det.
Det är ett tvärsnitt av ett ögonblick.
Förstår ni?

Och idag .., blev det så.

En gammal finklädd tant med käpp .., en man som är kund i affären .., ett äldre par .., och så jag själv .., vi står i kön i röstlokalen och väntar på vår tur.

Vilken ynnest att få leva i en demokrati!

Det är nästan så att jag får svälja, så rörd blir jag.

12 kommentarer:

  1. På din första fråga - man får ta nattvarden utan att vara döpt eller konfirmerad, det är en fråga mellan dig och Gud. Fast man brukar inte bli konfirmerad utan att vara döpt... de som inte blivit döpta som barn, kan få det fixat före konfirmationen.

    Jag känner det inte riktigt så högtidligt när jag röstar, men jag röstar ALLTID när man får det, jag är så glad över att leva i ett demokratiskt land, så jag vill utnyttja min rösträtt.

    Nattvarden kan jag ibland känna så där riktigt högtidligt inför, inte när man står i kö för att få den, men när man ligger på knä tillsammans med olika åldrar, kända och okända - och med den osynliga delen av altarrunden, som symboliserar fortsättningen i himlen, då kan jag bli väldigt rörd. Så där plötsligt, med akut snyftbehov.

    Klart att jag förstår dina filmsnuttar! Som levande fotografier.

    SvaraRadera
  2. Dina filmsnuttar är suveräna vardagsbetraktelser Elisabet. Fortsätt med dessa!

    SvaraRadera
  3. Bloggblad: ja, jag är ju inte komfirmerad heller, för jag var ju inte döpt ..-))
    Och jag var så blyg, så det hade jag ALDRIG gjort som tonåring.

    Men jag tänkte som du när jag stod i Missionskyrkan i Malå och tog emot nattvarden, ståendes i bänken bland de övriga.

    Det var m ä k t i g t.

    Och oförklarligt.

    Mian: bra att du förstår ..-))

    SvaraRadera
  4. Jag börjar också föstå snuttarna nu. Först kändes de mest som udda experiment men nu har de blivit en del av helheten på nåt vis. De bekräftar "nuet" som du är så duktig på att fånga också med ditt språk.
    Du kan ge kurser i Mindfulness vilken dag som helst!!!

    SvaraRadera
  5. love, literature ..: just så är det menat ..-)

    Det är såklart inte ämnat att vara en Film.
    Utan bara en tvär-titt.

    SvaraRadera
  6. Jag håller med du. Det är fint med små filmsnuttar utan handling, och det är fint att få rösta.

    SvaraRadera
  7. Känner ungefär som du när jag går och röstar - högtidligt...

    SvaraRadera
  8. Att rösta är både en rättighet och en skyldighet. Utnyttjar vi inte den rättigheter så har vi också frånsagt oss rätten att gnälla om vi tycker något är fel. Jag kanske inte tycker det är så högtidligt men det är ett sätt för mig att få vara med och påverka.

    SvaraRadera
  9. Nedslag i verkligheten kallar jag Dina filmsnuttar för!

    Rösta, jo det tänker jag göra. men frågan är på vad.

    Funderar så det småknakar!

    Eller som mamma säger: - Jag röstar på Höftpartiet jag... *L*

    SvaraRadera
  10. Ja, jag gjorde det rätt lätt för mig och lade rösten på ett parti med en stadig tant som förstanamn ,.)

    SvaraRadera
  11. Jo, jag tycker också om filmsnuttarna. Fast i bland blir man (hm, jag) så nyfiken på fortsättningen. Som häromdagen när din australiensyster berättade om mellanlandningen i England :)

    SvaraRadera
  12. mossfolk: haha! Ja, damen med uniform hjälpte dem .., syrran visste inte att man numera på Heathrow kan checka in via en dator eller nåt sånt.

    SvaraRadera