måndag 6 juli 2009

Möte med Solveig ...


Solveig är 60 år och har figur som en pinuppa.

I Mjällomviken i Ångermanland, där, i ett gult hus som inte alls är det minsta märkvärdigt, där sköter den rara Solveig ruljangsen och tar emot gäster och delar ut rum till resande.

Solveig är så där varm och go som en värdinna ska vara.

"Här är köket och här är tv-rummet och ni kan slå er ner på altanen där ute och titta på utsikten .., ja, här finns lite broschyrer om Höga Kusten och om ni vill så kan jag visa alla motorerna i museet här utanför .., ja, det gör jag så gärna ...", säger Solveig.

På det vandrarhemmet känner man sig hemma.


Solveig är Kräfta .., nr två i syskonskaran (av fyra systrar) och hon har höger tumme upp.

Dessutom är hon ganska nyskild och vi pratar om hur det kan vara och då säger hon att "aldrig mera att hon ska ha nån karl att bo ihop med!"

Nej, åååå, vad hon njuter av all denna friheten!


Ute på altanen sitter Solveig och njuter av solskenet.

Att hon tycker om att lösa korsord, förstår vi rätt snart.

Och så har hon höger tumme upp och säger själv att hon är envis som synden.

5 kommentarer:

  1. Jag glömde berätta när ni var här ... (det gick ju så fort!)

    När maken var ute och cykeltränade så träffade vi på en kvinna från Halmstad på cykelsemester. På elva dagar hade hon hunnit hit upp. Nu var hon lite fundersam på vilken väg hon skulle ta genom Skule. Cykla på 110-väg med mitträcke är ju ingen dröm precis ...

    Eventuellt att hon också bodde hos Solveig.

    SvaraRadera
  2. Cecilia N: (snart tar jag bort det där n:et ,-) Lyckat i så fall.
    Den här Solveig var så himla rar och trevlig. Inte var rummen eller själva huset nåt att visa i Sköna Hem, men åååå, det finns annat som betyder mera!
    Den där o m t a n k e n!

    SvaraRadera
  3. Du får gärna "lägga bort N" med mig.

    SvaraRadera
  4. Cecilia: haha ...! Då gör jag det .-)
    Nu har jag ju liksom träffat dig på tre man hand.

    SvaraRadera
  5. Jag blev så nyfiken just på det där vandrarhemmet och Mjällomområdet så jag har sparat "vandrarhemsadressen" till en framtida resa upp över där.

    Så kul det är komma till ett sånt där oväntat bra ställe! Det var annat än stugan på campingen det.... lät för trist!!!

    SvaraRadera