tisdag 25 augusti 2009

Dom som vågar ...



Tänk, att det finns männikor som velar hit och dit om dom ska flytta tjugo mil norr eller söderut.

Såna finns.

Människor som tycker att det är nästan som att byta liv, det där att bryta upp.

Bloggmadamen är en av dem.

Jag brukar tänka på min mamma som vid 58 års ålder tackade för sig och flyttade till andra sidan jorden och blev kvar där i tjugo år.

Inte ett ögonblick tvekade hon!

(Å andra sidan hade hon sin försörjning ordnad .., hon levde på sin änkepension).

Men det finns många modiga människor på vår jord.

Somliga tvingas att flytta av olika orsaker, men många väljer själv att Ta Språnget.

Här .., kan
man läsa om just detta.

4 kommentarer:

  1. Min mor som lämnade sin barndomstrakt, där hon levt, haft sin yrkesroll samt åldrats, för ett nytt liv i Stockholm. Vid en ålder av 86år, då i full vigör ;).

    SvaraRadera
  2. att ta steget att flytta efter 20mårs boende i denna stad, Ystad, var ett jobbigt men också spännande steg att ta. Hamnade i Flensburg där mannen fick arbete. Ja gud va det var hemskt den första tiden. Inte kände man nån överhuvudtaget....Men efter 1 månad när säsong o allt va igång så var man inte alls ensam mera. Barnen hade man ju men de kan man ju inte föra en vuxendialog med i den åldern de va då. Efter ett år var det packning igen o då till Danmark.....lika hemskt det. Men där blev vi i 3 underbara år.....Ja herre min skapare vad jag grät den dagen när vi lämnade huset o ALLA vännerna stod o vinkade av oss..........JAG VILLE INTE ALLS FLYTTA HEM igen........men nu har man vant sig...O vad mycket man lär sig.stå på egna ben, språk, barnen har lärt sig nya spr¨k-.flytande talar de danska bägge 2....Ja så hade jag fått chansen igen HADE JAG FLYTTAT UTAN ATT BLUNDA ELLER TÄNKA OM ..... men nu e vi här....

    SvaraRadera
  3. min namne: ja, tänk vilka mödrar vi har! (har haft ...)

    love, literature ..: ja, men jag vet inte om jag vill ha så mycket spänning i mitt liv just nu .., jag vill ha det lugnt och skönt ..-))

    missis p: ååå, det är tomt utan dig på jobbet, men jag hoppas att du njuter och du är en sån supersocial människa, så dig kan man säkert sätta var som helst här i världen, så anpassar du dig .-)

    SvaraRadera