Om man sjukanmäler sig och blir hemma från jobbet och sedan tillfrisknar .., och man ringer till sin arbetsplats och kollar om dom har fått in någon som tar ens kvällstimmar .., och man får höra att det fixar sig (tack Englund!) och man säger att "i morgon kommer jag som vanligt ..." ..., visst är det då underligt att man inte så mycket som vill sticka näsan utanför porten, fast man ju inte blir ett dugg sämre av en sån sak?
Jag skulle skämmas ögonen ur mig om jag hade varit hemma från jobbet och sedan mötte en arbetskamrat på stan!
Ändå .., är det ju så totalt ologiskt.
Imorse var jag dålig .., nu känner jag mig nästan helt okej .., jag längtar ut så jag kan spricka .., men vill inte njuta av vackert väder .., då känns det som om jag fuskar.
Logik ...?
Inte det minsta.
Så länge får man väl stryka ett lakan.
Fullt normalt. Och väldigt svenskt tror jag. :)
SvaraRaderaNjut!
anna of sweden: ja, kanske. Men jag njuter inte av att vara inne och ut går jag INTE .-)
SvaraRaderaTypisk kvinner,tror du en mann hadde tenkt det samme.......
SvaraRaderaBente: jag vet inte .. jo, kanske en del ..-)
SvaraRaderaHmmm, nu måste jag få inlägga en protest mot Bentes generaliserande påstående!
SvaraRadera:-)
Samma här. Har mått illa hela natten. Stannade hemma. Gick över... men jag som bor granne med kollegor och skolan vill knappt hämta in posten. Smyger ut så ingen ska se. För i en sån här stad har man KOLL! Och jag pratar inte så gärna om hur jag mår ibland när jag inte mår så där så att jag joddlar fram.
SvaraRadera