Lilla Saga visar sin fina klocka.
Tisdag.
En vecka kvar, precis.
Idag har jag skrivit manual till den rara Emelie som ska bli kassaansvarig när bloggmadamen är borta och jag ä l s k a r att skriva just såna och längst ner på papperet står skrivet att ..."Emelie, om det är nåntning du inte förstår, får du ringa precis när du vill!"
Inte för att det kommer att behövas, för hon så duktig, så duktig, men jag minns med fasa när jag själv skulle ta över, så där helt och hållet .., känslan att man bara m å s t e fixa det.
Och det kommer hon att göra.
Lätt som en plätt.
Och sen skrev jag ut protokollet från gårdagens möte där jag själv inte var närvarande och det är mycket knepigare än om man har suttit med och hört diskussionerna gå fram och tillbaka.
När klockan var precis ett, ringde jag Hässleholms sjukhus.
En vänlig kvinna på ortopedens vårdavdelning svarade och så fick jag veta vad som gäller.
På måndageftermidadg skjutsar pv mig till sjukhuset och vi ska ta med oss kaffe i termos och säkert en god giffel och så blir det fika inne i salen.
Och på tisdagmorgon klockan sju noll-noll, är det dags för Elisabet Nilsson att opereras.
Sju noll-noll.
"Du är nummer 1 ....", sa den vänliga sköterskan och jag tänkte att oj, oj, oj, måtte herr Danske Ortopedläkaren vara ordentligt vaken och alert.
Det var vad jag tänkte och jag drooooog högt efter andan .., allt medan arbetskamraterna som stod där intill mig och pysslade med sitt .., looooog filurigt.
Jo, jo.
Dom förstod nog känslan.
Ja, Bettan, detta är ett stort ögonblick. Och kvällen innan ska duscha i än den ena "ljuvligt doftande" tvålen, än den andra och likadant på morgonen. Du kommer att vara lika ren som efter ett hammanbad! Sen ska du sövas eller få annan bedövning om du vill vara vaken och lyssna till bensågningen. Det ville inte jag. Men vid det laget har nog kirurgen vaknat till ordentligt och gör ett bra jobb!
SvaraRaderaNågra timmar efter operationen får du komma tillbaka till din sal. Inte ett dugg hungrig, men kissnödig.
men nu så här efteråt är det som med detta att föda barn. Allt obehagligt är glömt i det närmaste. Jag håller tummarna för dig. Tänk på att du har god hjälp med rehabiliteringen.
Kerstin hemma: tack för låååååångt och intressant telefonprat och att du tog dig tid .-)
SvaraRaderaStor kram från mig!
Ps. Här får man kateter eftersom man ska ha ryggmärgsbedövning ..-)
SvaraRaderaJa, det kanske inte är därför, men det måste väl vara en bidragande orsak i alla fall ...? Ds.
Tack då vet jag! Ska ställa klockan i god tid så jag kan vara hos/med dig från början tills det är klart. :)
SvaraRaderabettankax: så snällt av dig! Puss/puss!
SvaraRadera