Från vanligtvis välunderrättat håll kan meddelas följande.
Operationen av Snabbköpskassörskan Elisabet Nilsson, bördig från Malå men numera boende i landet Halland, har avlöpt enligt plan.
Kl 08.04 den 17 november stack ortopedläkaren från Danmark kniven i den då, enligt alla konstens regler, bedövade madamen.
Smärtstillandet sköttes av en narkosläkare bördig från Arjeplog och vid sin sida hade han en anestesisköterska med ursprung från Sandviken.
Huruvida de hade vä eller hö tumme upp framgår icke av detta meddelande, ej heller stjärntecken.
Då sågandet tog sin början blev madamens sömn djupare varför källan icke kan avslöja mer om detta förlopp.
Dock var hon mer alert senare under operationen och kunde berätta om hur "stämjärnet" som hon kallar verktyget, bearbetade hennes ben.
Vid besök hos patienten mellan 15.50 - 17.15 var hon vid gott mod, dock väldigt trött.
Och hungrig.
Hon tiggde sköterskan Anna om att få ta den av undertecknad medhavda bullen, men icke.
Jag såg hungern i hennes ögon när jag själv vällustigt stoppade i mig två koppar kaffe och ett wienerbröd samt en toscakaka.
Hon förstod nog sköterskans nej, när hon lite senare tog två tabletter och en mun vatten.
Detta skrovmål fick hon behålla cirka tre minuter.
När jag senare ringde upp henne vid 19.02 hade hon våldsamt ont i benet, tänderna skallrade som kastanjetter av smärtan. Hon var inte längre pigg på att prata med ngon och jag hoppas att hon nu får sova.
Detta var allt från TT för dennna gång.
Eder utsände PV
Stackars Elisabet, usch usch. Inte läge att vara så känslig mot värktabletter nu. :(
SvaraRaderaJag hoppas så att det lugnar sig så hon får sova.
Kraaaam till er båda!
Utmärkt lägesrapport! Elisabet verkar också blivit opererad av ett ytterst kompetent team! Och har nu ont förstås efteråt, då kanske det enda som hjälper något är morfin? Hoppas det värsta onda snart är över. Hälsa henne så mycket!
SvaraRaderaMen stackars Elisabet! Skit också att hon ska behöva ha så ont efteråt och att värktabletterna inte stannar kvar i magen tillräckligt länge för att hitta fram till det onda i knäna!!
SvaraRaderaHoppas också hon får sova!
Tack för rapporten!
Skönt få höra hur läget är där på sjukhuset söderöver.
SvaraRaderaOm det är en tröst eller inte så tycks hon vara en helt vanlig genomsnittlig nyopererad patient.
Första dygnet brukar te sig så där. Tandskaller och minskad aptit alltså.
Om jag får gissa så är det bättre redan imorgon. Tänker framförallt på matintaget. Det blir bättre! Ingen risk annat.
Sen att tänderna skallrar är inte så konstigt för om man har sett en knäprotesoperation, ja då förstår man....
Jag har...
Hälsa så mycket till henne och det var skönt att det var en geografisk spridning där på operation. hemtamt för en viss bloggmadam.
Sjuksyster Turtlan
Tack förlägesrapporten PV! Och stackars Elisabet! Hoppas hon piggnar till i morgon. Klart det gör ont efteråt men hoppas att någon smärtlindring får stanna kvar i kroppen, den behövs tror jag.
SvaraRaderaTurtlan: Jag tror inte att hon drabbats av minskad aptit.
SvaraRaderaHon redogjorde lustfyllt för allt som beställts till frukost, lunch och middag i morgon, när hon får äta igen.
PV
Stackars stackars bästa mamma!
SvaraRaderaSkönt att det gick enligt planerna. Det är i a f en stor operation. Det finns säkert någon lämplig drog som hon kan få mer direkt än via munnen så hon slipper ha ont. Hälsa så mycket när pat. orkar ta emot sådant.
SvaraRaderaHujedamej så jobbigt med smärta och tandskaller! Kan de inte ha nån kanyl kvar i henne som man kan spruta in sånt som stillar både smärta och skaller? Nu när piller studsar, menar jag.
SvaraRaderaTack för en utmärkt rapportering.
Skönt att höra PV. Mat är viktigt för läkningen!!!
SvaraRaderaPrecis som andra skriver så behöver hon en spruta med smärtlindring!!!
Den dyker nog upp gissar jag... brukar lösa sig!
Åh, inlägget som började så bra och hoppfullt ...
SvaraRaderaMen efter en (förhoppningsvis) god natts sömn blir nog allting mycket bättre.
Kram till er båda - både bloggmadamen och den utsände.
Stackars Elisabet, och jag skäms nästan att jag sitter här och fnissar, men det är svårt att låta bli när TT-rapporten är så underfundigt formulerad.
SvaraRaderaHälsa bloggmadamen och önska god bättring från stationen!
Skönt att höra att op:n är över och att allt gick bra. Hoppas att smärtlindringen gick att fixa på annat sätt och att hon har fått sova i natt så att aptiten infinner sig idag...*ler*.
SvaraRaderaHälsa henne så jättemycket!
Tack för rapporten.
SvaraRaderaHon kommer säkert att bli rejält smärtlindrad, via injektion (betydligt starkare än strrrong pills, eller hur det nu hette i Grekland).
Krama henne!
Tack för rapporten! Skicka henne de allra varmaste hälsningar från en regnig ö i Östersjön.
SvaraRaderaStora smärstillande kramar från mig!
SvaraRaderaTack för rapporten! Underbart skriven!(Härligt att läsa att narkosläkaren var bördig från Arjeplog!)
SvaraRaderaSkulle tro att hon snart är på gång att intervjua samtliga medpatienter och personal och fota allas vänsterhänder (som Bert skrev)- hon kommer snart att planera långa vandringar - kanske mellan tavernor i Italien el pilgrimsleden till Santiago de Compostela i Spanien - är den 80 mil? Sänd madamen många krya-på-dig-hälsningar! Vilken tur att du finns!
uppdatering onsdag 18 nov kl 13.55.
SvaraRaderaBloggmadamen har just intagit 2 styck "strong pills", (i skrivandets stund är dom kvar i magen) samt kyckling med ris och curry. Hon hälsar så gott till alla!
Hugaligen, hoppas hon kan få lite dunder i någon annan form mot smärtan. Hälsa!
SvaraRaderaDet var en utmärkt lägesrapport, om än inte alldeles upplyftande. Inget trevligt alls med allt det onda.
SvaraRaderaFörhoppningsvis är det mycket bättre nu... säger jag och sällar mig till skaran som väntar på en ny uppdatering och håller tummarna för att den innehåller rapporter från en bloggmadam vid gott mod!