Insikt nr 203 ....,tror jag.
Å, så ofta mina döttrar skämdes för mig, då, när dom var i den åldern!
"Mamma, nu får du absolut inte prata med främmande människor, såna som du inte känner!" sade en av dem och promenerade minst tio meter före den pratglada mamman när vi gick på stan.
Själv förbjöd jag min egen mamma att besöka badhuset hemma i Malå.
Ja, som tonåring ansåg jag att hon hade alldeles för stor stjärt, nej, hon kunde allt hålla sig hemma.
Och pappa, som var bra mycket äldre än alla andras pappor, (han var hela 44 år när sladdbarnet/bloggmadamen föddes, å, rent oanständigt var det ju att ha ägnat sig åt barnalstring i den höga åldern, ja, på gränsen till snuskigt!, tyckte jag ..) han fick på inga villkor visa sig när det var dags för åhörardag.
En enda gång hade han varit där och inte nog med att han var så förfärligt gammal, ja, minst femtiofem år .., dessutom snöt han sig ljudligt - trumpetsnöt sig - så pojkarna i klassen drabbades av fnissanfall och själv ville jag bara dö.
Nej, aldrig mera!
Men så ramlar jag in på en blogg skriven av en trettonårig fröken - som skriver sååå bra - och då inser man att .., ja, ja .., det där händer alla.
Att föräldrar gör bort sig, alltså.
Ja oj vad man har varit pinsam ... Att vänta barn och gå på badhuset, det var helt huvudlöst i den 12-årige blivande storebrorens värld. Eller att några år senare visa sig på högstadiet iförd luddor på fötterna.
SvaraRaderaTur att det där går över. Dom tycker fortfarande att man är stollig ibland men inser att man får väl skämmas själv om det ska skämmas.
Ingela: och SOM jag skämdes när min storasyster kom hem från sthlm iklädd minkpäls och så skulle man följa henne till Pressbyrån, du vet, uppe vid Forum.
SvaraRaderaJag ville sjunka genom jorden .,. och det var INTE för Djurens Väl (nåt sånt var det inte tal om då), utan man såg väl ingen människa i päls så där en vardag!
Och min mamma hade en lila basker i sammetsvelour, som lyste över hela byn. Inte kul när hon mötte mig vid bussen och vinkade och var glad när jag kom från skolan.
SvaraRaderaFörstår du också hittat till söta K. Hon skriver jättebra!
Hahaha Elisabet du kan ju lista ut hur många gånger jag fått skämmas över min far.. ett tydligt minne;
SvaraRaderaVi står på café Ariman i Lund, numera ett "trendigt" hippiecafé där mina kompisar alltid hänger, men på den tiden umgicks pappa mycket med folk där, på den tiden han var singel och så. Vi står i kön, det är säkert tio, femton personer runtom oss.. Plötsligt börjar pappa liksom klia sig något ofantligt på benet.. Jag inser att något jobbigt kommer hända och ber honom sluta, men nej, han fortsätter, inte och diskret heller.. Folk börjar stirra och undrar var den långhårige mannen håller på med. Han njuter såklart lite av uppmärksamheten och säger saker som "nämen oj gud vad det känns konistigt här.. det är något i mina byxor.." efter flera minuters ihärdigt kliande/klämmande på byxbenen så slinker något ut där nere vid fotändan. Inte alls generad drar pappa up det i luften och skriker ut "NÄMEN TITTA BARN! GÅRDAGENS KALSONGER!!"
Kan du förstå att man som 13-åring ville sjunka genom jorden?
Sådär håller han på fortfarande, senast vi var i blomsteraffären och skulle köpa blommor åt hans tjej låtsades han att jag var tjejen (!).. nu tycker jag dock att det är roligt. För det mesta :-)
bettankax: haha .., ja, jag kan tänka mig känslan! Föräldrar ska ju inte synas ..., och K ska in i länklistan.
SvaraRaderajoanna: jag kan tänka mig precis ALLT när det gäller din pappa .-)
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaGamla föräldrar??!! Sladdbarn??!! :O
SvaraRaderaMin mor var 47 när hon fick mig o far var 53! Mitt närmaste syskon var 15år!!
Det här är vad som kallas sladdbarn... :D
Jag kan inte komma ihåg att jag skämts för dig en endaste gång. Däremot blivit trött på att du alltid skulle prata med allt och alla, men inte skämts. Så det så. Kram kram
SvaraRaderaOch här svämmar hjärtat över på den pinsamma mamman. Så många fina ord om Söta K att jag blir alldeles ... alldeles ... extra mammastolt.
SvaraRaderaKram!
Åh, vad ni skriver fint om mig! :) Vad jätteglad jag blir!
SvaraRaderaHa, ha, jag leeer! ;) Min mamma är som du - talar med a l l a hon träffar! Ibland går jag ett par steg bakom för att hon ska hinna tala med alla hon träffar.
SvaraRaderaEn duktig skribent verkligen - den 13 åriga bloggerskan!
Dubbelörn: ja, men så blev det ju som det blev också ,.-)) Och hos mig var det tio och tretton år mellan systrarna och sladdbarnet - jag själv -.
SvaraRaderaAP: inte? Å, det var jag helt övertygad om! ,-)
Smulan: vilken utsökt trevlig mamma du måtte ha .-)
Klara: men så är det!
Anna of Sweden: ,-)
Jepp - lika trevlig som du! ;)
SvaraRaderasmulan: ,-))
SvaraRadera