onsdag 13 januari 2010

Tjugo minuters småprat ...



... med arbetskamraten - hon som jag alltid arbetar kväll med - och ååå, så glad man blir!

Mer behövs inte.

Och nu blir det kaffe och mjuk pepparkaka.

4 kommentarer:

  1. Blir glad av se pyttesmå blommor och i den blå färgen. Finns hopp! Nu blir det lunch, önskar dig en fin dag Elisabet!

    SvaraRadera
  2. Annas mamma: ja, man får verkligen HOPP .-)

    En fin dag önskar jag dig också.

    Själv tittar jag på ett reprisprogram om Island och allt elände som hör till det arma landet.

    SvaraRadera
  3. Tänk E vad ett samtal kan förändra sinnesstämningen totalt.

    Häromdagen när jag var riktigt låg pga en krånglande kropp, så ringde någon som jag tycker väldigt mycket om.
    Efter en timmas prat om Livet så var jag mitt vanliga jag igen.
    Och faktiskt så sitter det i nu flera dagar efteråt.
    Fantastiskt!

    Vinterkram!

    SvaraRadera
  4. S o F: ja, just så är det! Det där småpratet betyder hur mycket som helst.

    SvaraRadera