Måndag är längsta dagen.
På jobbet, alltså.
Klockan sju stämplar jag in och tio timmar senare cyklar jag hemåt.
Oftast är jag då trött så där som till medetslöshetens gräns.
Nu har jag ätit middag ..., vaskat golven .., tänt ljus .., och inväntar arbetskamraten Karina som ska sova på soffan Ektorp i natt.
Vi ska ha kvällsfika när hon kommer och det blir säkert en massa prat och sånt.
Och så ska jag ta mig en funderare på om jag, efter arbetet i morgon, ska ta tåget till landet Halland och stanna där tills tidigt torsdagmorgon.
Det ska jag verkligen fundera på.
Igår på tåget hem, kom jag ihåg den där allra första gången jag besökte det gula huset på kullen.
Det var då jag låtsades att alltsammans var en liten semester på ett vandrarhem och jag fick eget rum och pensionatsvärden låg i sängkammaren och vi pratade högt mellan rummen och det kändes verkligen som en weekend-holiday.
När jag dagen därpå satte mig i hyrbilen för att styra kosan söderut igen, sa jag att ..."ja, men jag kommer tillbaka och hälsar på .., det tror jag säkert."
Nu är jag ju inte den där våldsamt passionerade typen, men tänk, så rätt jag hade!
Ja det kommer jag så väl ihåg!
SvaraRaderaKommer ihåg att jag undrade varför en hyrbil...??? Det finns ju tåg.
Men visst, med bilen kommer man ända fram när man ska bo på vandrarhem eller pensionat vid havet *L*.
Tänk sen så bra det blev efter ha åkt på en minisemester så där.
Skrattar åt att Ni låg i varsitt rum och pratade.
Det var säkert nervöst åka iväg för Dig men gissar PV var minst lika nervös när han gick där och väntade på att du skulle dyka upp.
Stämmer det att det var första gången Ni sågs på riktigt....?
IRL som det kallas ;-))
För min del blev jag bjuden på en hockeymatch (...sen i efterhand så fick jag reda på att han hade fått gratisbiljetter till matchen ... )
Å kom hem kl 5 på morgonen. Å i efterhand förstått att han är en mycket kvällstrött Mr M!
Så det kan bli :-)
Turtlegirl: nej, hyrbil hade jag för att lätt ta mig därifrån, som ett flyktredskap .-)
SvaraRaderaDet är sant.
Och jag ville att det var JAG själv som skulle åka dit, så det liksom var ett fritt val.
Och jag tyckte väl att han verkade vara en fin kompis, inget mera.
Men snäll och trevlig ,-)
Och alldeles på riktigt låtsades jag att det var ett vandrarhem jag skulle till och pv spelade glatt med. Då blev det inte krav på att ljufv musik skulle uppstå, utan det blev så mycket mera lättsamt.
Du kära du..
SvaraRaderaJag kommer också ihåg detta från när man läst din UNDERBARA blogg att du va o hälsade på , som det heter,i huset på kullen.
Dagen efter att jag träffat 2 metarn så ""flyttade"" TV:n in....bara en andning senare hade vi fått en 4 rummare ist för en 2a...O här e vi nu.....Gifta i 9 år den 14 september,,,,10 år som tillsammans den 4 augusti o Stor <prins ala Kimmo 9 år på självaste Juldagen....O Kasper Lill Prins blir 7 den 27 oktober....MINNS TILLBAKA....den dagen då du skrev FRÅN O MED NU FINNS JAG HÄR då på din nya blogg.....Ja du...........O vi e lika lyckliga fortfarande o e hgelt säker på att du med kommer vara EXAKT LIKA LYCKLIG med PV om lika många år........RMAMAR PÅ DEJ MIN ÄLSKADE KOLLEGA...KRAAAAAAAM
Och jag var också "med" via bloggen... känns rätt kul.
SvaraRaderaMen 10 timmar? Jag törs inte ens tala om hurdana måndagar jag har... men så tjänar jag inte så mycket heller. Fast idag har jag förberett ett entimmes föredrag som jag ska hålla för kollegor i morgon. Det är värre än för pensionärer...
Per har föreberett ett 10-minuters... Han tycker att det hade varit mycket bättre att få hålla på i en hel timme.
missis p: vilket minne du har, Malin!
SvaraRaderaBloggblad: ja, en sak är ju säker, tiotimmarspass är pest! Men om man tänker på textilarbetarna i Indien som arbetade sju dagar i veckan och minst tolv timmar per dag ...., så .., ja, det var det värsta jag sett.
Eller hört.