Elisabet

Askmolnet .....


I affären möter jag Johanna som har sommarjobbat hos oss och nu är lördagsinhoppare.

Ingen i världen är för övrigt duktigare på att plocka undan kundkorgar som börjar växa i skyn, än just Johanna.

Nu står hon vid mejerikylen och känner sig lite eländig, ty den här unga damen har inget körkort och hennes pojkvän som egentligen skulle hämta henne, han sitter på en flygplats i Serbien och lär nog få sitta där ett tag till.

Så Johanna får invänta bussen som går om en timme, men hem kommer hon ju trots allt.

Och i kassan står B.

Hon suckar.

"Ja, för maken är i London och kommer sig inte hem .., så i morgon ska jag köra bil till Amsterdam och hämta honom ..., etthundrafem mil härifrån ..", säger hon.

Efter affärsbesöket tvärsvänger jag förbi sjukhuset och tvärhälsar på arbetskamraten som ligger på hjärtintensiven och jag pussar henne på kinden och blir så rörd ..., och där är hennes mamma och plötsligt ser jag vem arbetskamraten liknar .., och där är hennes lille son och sambon och så blir det lite småprat och Året Runt läggs på sängbordet, där det står tulpaner i en vas .., och jag känner hur mycket jag tycker om den här unga kvinnan som alltid är så lugn.

När jag kommer ut till bilen igen, är jag illröd om kinderna.

Så många känslor som rusar runt i kroppen och själen!