torsdag 1 april 2010

Hemifrånbilder ...


"Älschklingen ..."

Och Anna träffar den ena goda vännen efter den femte, nu när hon är hemma.

Här är Greger!

Under något eller några års tid var vi arbetskamrater på Ica Nilahallen i Malå, men Greger var också en ofta sedd gäst i vårt hus.

Alltid lika glad!

Alltid lika omtänksam!

När pensionatsvärden och jag själv i somras var hemma på besök, hade vi parkerat bilen vid Solviksbadet och så gick vi mot stranden, tvärs över vägen .., och då plötsligt stannar en bil till och ut hoppar denne Greger och kommer och kramar om mig så där så att man blev varm i magen!

Det var nog femton år sedan vi senast sågs!

Och så här ser denne Greger ut idag!

(På affären körde vi ibland hem varor och en äldre kvinna som ofta fick öl och annat via leverans från butiken, hon kom att falla pladask för den då unge Greger som var vårt bil-bud. Ja, så till den milda grad började hon tycka om honom, att var gång han ringde på dörren .., öppnade hon och sa .."men älschkling ...!" och detta blev ett stående uttryck hos oss andra. Så snart vi såg Greger sa man ..."hördu älschkling ...!")


Goa, rara Adéle.

Dessutom möter Anna en annan f.d. arbetskamrat: nämligen Adéle Söderström som nu är nittio år och jag undrar jag om hon inte är släkt med Ingela? Åtminstone ingift-släkt.

Adéle arbetade i charken och var väldigt kort i rocken.

En gång skulle hon hämta något ur frysdisken, men tippade rakt ner och allt vi såg var hennes sprattlande ben!

En härlig tid var det.

Underbara arbetskamrater!



Och Kerstin Sjölund i Svedjan, utanför Malå, skickar en bild på två små påskkärringar.

Det är nog barnbarnen det.

Och titta, så mycket snö som finns kvar norröver!

Så här skriver Kerstin:

"Killen är 6 och vill egentligen inte, men följer med för man kan ju gå miste om något gott. jag minns att i södra Sverige och likaså i Övertorneå gick man på påskafton och här är det som du kanske kommer ihåg på skärtorsdagen.

Barna tyckte när de var små att det var bra, för då gick de här och sen for vi på långfredagen, vartannat år, till Övertorneå och då följde de med sina vänner där runt och fick på det sättet ännu mera godis och ibland en slant. Man får inte vara dum!!!

Kram Kerstin."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar