Elisabet

"Den något äldre kvinnan ...".


Efter pratprogrammet på tv, går vi ner till stranden.

Luften är ljummen och comfortaktig .., så mjuk bara .., och jag byter om på stenbryggan och klättrar nerför stegen som är slemmig av tång och alger .., men sen .., åååå, sicken lycka!

Vattnet är varmt .., ja, varmast hittills i sommar!

Länge simmar jag lite hit och dit och när jag kliver upp, kommer vi att prata lite med det unga paret och den något äldre kvinnan som har varit ute på udden och mannen frågar om det är varmt i vattnet .., han är badsugen men har ingen handduk.

"Du kan få låna min .., men den är lite våt förstås ...", säger jag.

En stunds tvekan.

Sedan tar mannen av sig byxor och tröja och badar i sina vita kalsonger och de två kvinnorna skrattar lite och mannen simmar och dyker och frustar och kommer efter en stund upp och torkar sig med min rosavita handduk, den som jag en gång fått av min störstasyster och tycker så mycket om .., och han säger att ååå, det var så skönt, så skönt och så varmt!

På väg hem, vi går på vänster sida av vägen och pv frågar om jag har ont i mitt knä och jag säger nä, inte alls .., tutar någon åt oss.

Det är mannen och de två kvinnorna som nu är på väg hem till Getinge.

Ett tut ..., några vinkningar ..., och ett ögonblick av samförstånd och glädje.

Så var det.