... är jag ingen fantast av orkidéer.
Men ..., det är
nästan så att jag har ändrat mig .., ty på skåpet i ett av rummen i det gula huset, där har i flera månader stått två skruttiga blommor med rangliga stänglar och jag har frågat varför dom alls
finns kvar ..?"Ska jag inte slänga dem ..?" har jag sagt.
Nix, pix.
Icke, sa Nicke.
Eller pv.
Och så .., mitt i alltihopa börjar en av dem att blomma så här vackert!
Hoppsan ....!
Det är som med sambons ödesträd, nästan alldeles kalt var det och jag tyckte att det hade gjort sitt. Men näpp, det var heligt. Eller näst intill i allafall. Och så i somras blev det alldeles fullt av blommor och blad. I flera månader stod det så.
SvaraRaderaOrkidéerna däremot blommar lite för bra... De är förvisade till sovrummet i hopp om att kylan där ska göra dem lite ledsna :)
Orkidéer har aldrig varit favoriter hos mig heller och jag har alltid trott att jag inte kan klara såna....
SvaraRaderaMen så fick jag en av mina arbetskompisar före sommaren och den blommade helt otroligt långt in på hösten. Jättevacker var den.
Men nu står den där, med torra stänglar och bara blad....jag kanske ska muttra lite till den att jag ska slänga den. Så kanske det blir som med eran? ;-)
Jag har aldrig nånsin lyckats få orkideer att blomma om. Man ska kanske gömma dem i ett hörn?
SvaraRaderaMan kan förundras över naturen.....vilka underbara former som den kan producera.... av intetsägande knölar.
SvaraRaderaMen mänskliga knölar utvecklas sällan på samma sätt. Tyvärr:)
Nu är du snart fast! Det är jag. ellem
SvaraRaderamossfolk, Londongirl, Anna, Sven och ellem: en av hans orkidéer är flera år gammal .., han fick av arbetskamraterna när hans pappa dog. Jag undrar verkligen om den ska klara sig ...?
SvaraRaderaDen som nu är så himla fin, är från i fjol, tror jag?