Nu ska jag berätta om det som jag inte förstår.
1. Absolut inte begriper jag mig på systemet med "målpunkter" för att hitta rätt på sjukhuset i den här närbelägna staden, men om detta har jag redan skrivit.
2. På det sjukhusets akutmottagning, på väggen alldeles intill väntrummet, sitter en stor tavla, märkt TRIAGE.
"Triage ..., vad betyder det?" frågar jag, som inte har tagit studenten.
Jo, det betyder att man har ett infört ett finurligt system när det gäller att prioritera/sortera patienter, så där så att den sjukaste patienten hamnar först i kön.
"Men är det verkligen något nytt ..?" säger jag häpet.
"Njaaa .., men det är ett himla bra system ...", svarar sköterskan, som är en man.
Jaså? För mig är detta inget annat än vanligt sunt förnuft.
Det tredje som jag inte förstår är följande.
3. Efter en tid med s.k cirkulärgips, plockas den av .., jag får träffa en vänlig läkare som säger att nånting är fel i tummen/handen eftersom jag inte kan böja tummen som jag ska, så nu blir det ny gips och så småningom, ja, ganska snart, magnetröntgen.
Bara några dagar senare får jag tid för denna röntgen.
Gipsen tas av, handen placeras i något som liknar en gjutform och så skjutsas jag in i "tunneln" och efter kanske 20 minuter, är detta överstökat.
"Såja, nu går du till ortopeden, så får du ny gips där!" säger röntgendamen.
Så det gör jag.
Lydigt.
Att köra bil (magnetröntgandet försiggår hos en privat aktör med kortare väntetider, dit remitteras man från det närbelägna sjukhuset) utan gips på vänsterhanden är inget annat än en ren tortyr (att få på sig bilbältet är bara att glömma!) men jag hittar - utan att följa målpunktssystemet - till ort.mottagningen, tas emot av vänlig personal och handen gipsas igen.
Sen är det meningen att jag, om några dagar, ska få veta resultatet av magnetröntgen.
Men ingen hör av sig .., och efter sex dagars väntar ringer jag själv upp till ortopedmottaghningen och förklarar mitt ärende.
"Ja, men det är ju meningen att patienten själv ska ringa upp, men det är många som sitter hemma och väntar på ett samtal ...", säger sköterskan.
Jaså?
Då undrar jag: hur ska jag som patient veta när röntgenutlåtandet är klart?
Hur ska jag veta vem jag ska tala med?
Är det öht möjligt att jag, bara så där, kan få tag i en läkare via telefon, det har jag aldrig varit med om!
Det är det inte nu heller, får jag veta.
Läkaren som remitterade mig tiill magnetröntgen, nej, hon arbetar inte längre på mottagningen och någon annan läkare att tala med finns inte heller, och ingen telefontid .., men kanske - kanske -, att "dr Kent kan ringa upp dig, men säkert är det inte, ja, du får väl se?" säger sköterskan.
Man tar sig för pannan.
Vad är då vitsen med att snabbt magnetröntgas?
Nej, jag förstår det inte.
Är inte detta ett underligt system, så vet inte jag!'
Uppdaterat: men se nu fick jag genast svar, inte av doktor Kent, men väl av syster Y.
Klockan 13.00 ska jag infinna mig på ort.mottagningen där jag ska få träffa dr Kent. Bäst det är blir jag friskförklarad och kan börja arbeta igen! Halleluja!!
Välkommen in i vårdvärlden. Inte underligt PE gav upp. Han sa alltid "He lönsch int ring eller fara dit. De skick ba hem mä å gör inge"
SvaraRaderaDetta är för mej ett mycket underligt system...
SvaraRaderaMen se det positiva:
SvaraRaderaA. Triage som har använts sedan urminnes tider har äntligen kommit till den närbelägna staden!!
(sen går uppgifterna isär om hur länge triage har använts; svenska wikipedia påstår att det är sedan Napoleonkrigen medan engelska wikipedia anger första världskriget)
B. Alla sjukskrivna sysselsätts genom den naturliga aktiviteten att ringa till sjukhuset för att leta efter röntgensvar varje dag! På så sätt minskas risken att ni blir passiviserade!
C. Tänk vad mycket rolig information du får fram när du googlar på "målpunkt". Statens Folkhälsoinstitut kontaterar t.ex att "en målpunkt minskar sin dragningskraft med ökat avstånd". Hos Västerbottens Landsting får du reda på att "en målpunkt är en knutpunkt där man, oftast, kan röra sig vertikalt i hissar eller trappor".
Hoppas att handen blir bättre önskar Rexxie med MAZZOR AV KRAAAAAMIIIIZZZZAR!
:-)
Anitha och sportigajenny: i det stora hela tycker jag - med min erfarenhet - att svensk sjukvård är kanonbra!
SvaraRaderaDet är mest bara sånt här "trams", som jag inte förstår mig på.
Rexxie: haha!! Ja, se däe vad såväl jag själv som herr Nilsson har lärt sig! Tack för kramizen med z! ,-)
Jag kan bara hålla med. Jag tycker också överlag att den svenska sjukvården är mycket bra! Men just det systemet vid Halmstads sjukhus (el lasarett som man sa förr i tiden) tycker jag verkar oerhört krångligt och invecklat.
SvaraRaderaMen jag förstår inte riktigt vad det är som är så krångligt med målpunkterna?
SvaraRaderaÅtminstone här i Västerås så kollar man på en karta vid entrén vart man skall, t.ex så kanske är Ortopeden lika med J2. Det betyder att jag följer skyltar där det står J, och så åker jag till andra våningen, och där står det "Ortopeden" på en skylt.
Comprende?
Jag håller med om att den svenska sjukvården -när man väl får tillgång till den - håller hög internationell klass. Men den här inte så hög som man som svensk oftast tror, vi har sackat ordentligt fast det talas inte så mycket om det.
SvaraRaderaGod sjukvård innebär också att man inte fastnar i kösystem där man faktiskt riskerar att dö för att man inte får vård i tid.
Hade du bott här i Frankrike med ditt båtben hade det gått till så här: på sjukhuset hade du röntgats och gipsats och du hade själv fått ta hem dina röntgenbilder plus det medicinska utlåtandet. Hade man tyckt att du skulle behöva ytterligare undersökning, typ magnetröntgen hade du själv fått ringa ett sjukhus med sådan utrustning. Du hade fått tid dagen efter.
Med också ett sådant utlåtande och bilder i den egna handen hade du sedan gått tillbaka till antingen specialist eller till din husläkare som gjort en bedömning av vad nästa steg skulle vara. Du håller hela tiden själv koll på dina bilder och utlåtanden, det är ingenting du ev. blir uppringd kring eller själv måste jaga resultat för.
Detta är ett enormt smidigt system. Inga väntetider, snabbt omhändertagande, med remiss och röntgenbilder i egna handen tas du omhand på rätt ställe och i rimlig tid.
Eftervården är också helt suverän med en hel kader av sköterskor, sjukgymnaster och rehabiliteringsåtgärder inklusive konvalescenthem. Man häpnar inför detta!
Rexxie: jo, det ska fungera precis så, men efter mitt besök på röntgen fick jag besked att flja/gå mot målpunkt M. Det gjorde jag också. Men mitt i alltsammans försvann allt vad M:en hette och jag frågade en vaktmästare var jag nu skulle ta vägen ...? Ja, se det visste inte han heller. På flera ställen mötte jag andra patienter som irrade omkring och bara man närmade sig en reception, fick man en karta med systemet utritat för sig.
SvaraRaderaMålpunkterna är säkert bra, men någonstans längs vägen har man krånglat till det, annars skulle inte så många virra omkring.
Monet: intressant med hur det med franska systemet fungerar .., jag är impad!
sportigajenny: och frånsett målpunkterna och denna väntan på ett tfn-samtal som aldrig kom, är jag nöjd ,-)
Fast egentligen vore väl livet rätt grått om man förstod allt?
SvaraRaderaDet som säkert ställer till det en hel del är att alla mottagningar / vårdcentraler har sina system hur man beställer tid och tar kontakt etc.
SvaraRaderaPå ett ställe ringer man direkt till doktorn men inte på ett annat. Eller så ska man ringa själv....
Jag själv är allergisk mot att vården använder icke svenska namn på sina mottagningar och dyl.
tex att det står radiologi istället för röntgen.
Skönt att Du skriver gott om vården för som vårdfolk så blir man trött på alltid höra det motsatta när man alltid försöker göra sitt bästa.
Sen måste jag avrunda med att det är så kul att läsa om dina erfarenheter & reflektioner i vårdsvängen.
Ha det så gott!
Jag har erfarenhet av det svenska sjukvårdsystemet. Det gäller att misstro allting, om en läkare till exempel säger att de skall skicka en remiss så måste man ringa och hålla kolla på att remissen kommer fram. Jag har varit med om att remissen legat kvar på läkarens bord....
SvaraRaderaMan måste vara ganska frisk för att orka ha kontakt med sjukvården och försäkringskassan idag.
Hoppas att det blir bra med din arm, att du snart blir friskförklarad.
Bert: jo, så är det nog, men jag tänker mest på dom som är gamla och kanske har svårt att ta sig fram. Du anar inte vilka promenadrundor jag själv fick och det var ju iofs bra, men om man nu inte orkar?
SvaraRaderaEller än värre: om man kanske är på gång att bli lite glömsk.
(Kanske bäst att kolla sig själv ,-)
Turtlan: ja, jag har egentligen bara gott att säga om svensk sjukvård, men nog tycker jag - här i H-stad - att det är aningen .., ja, att det liksom inte hänger ihop. Att den ena parten inte vet vad den andra gör.
Personalen är ÄNGLAR!
Sven: mitt ex brukade säga att om man ska gå till doktor och man har ont i benet, då ska man säga att man har ont någon annanstans, så att doktorn liksom själv får komma på var felet är ,-))
Förlåt rara doktor i norr som ibland läser här ,-)
Elisabet: Jo, jag förstår också svårigheterna för de som inte är så rörliga, eller har lite svårt med tanken.
SvaraRaderaMen det var ju inte det jag menade. Fram för lite fler mysterier. De håller hjärnan igång. Och då blir livet roligare. Tror jag!
Bert: haha .. ,ja, vi säger väl det då .., men när jag hade snurrat åt och fram nog länge och såg att det började bli ont om tid, då tyckte jag INTE det ,-)
SvaraRaderaBert igen: nej, jag tycker inte så, jag tycker att det är fel .., tänk, om mamma hade levt och skulle ha försökt klara sig igenom detta elände med målpunkter - då hon var någorlunda frisk .., å, hur mycket ångest skulle det inte ha framkallat!
SvaraRaderaMenar du livet i stort, så .., jo, det är det ju trevligt med lite mysterier.
Ja, överlag kan nog vården vara bra....
SvaraRaderaOM man kommer fram och får en tid
OM remissan inte fastnar på någons bord
OM de kommer ihåg att meddela provsvar
OM de gör uppföljningar
OM läkarna kan erkänna att de inte vet (kan) och remitterar vidare till någon som vet mer
Det sista har jag ett mycket nära exempel på... 10 års onödigt lidande (varav 8 år i rullstol - uppe och går idag) pga av läkares oförmåga att inte erkänna att de inte kan eller vet (inte PE denna gång).
Så, förlåt, men min tro på vården har minskat betydligt de senaste 10 åren.
Det är inte "fotfolket" jag gnäller på, de gör nog allt de kan, utan på de som "bestämmer".
Tycker det är fruktansvärt att man måste vara "frisk" för att vara sjuk. Frisk nog att orka ringa, fråga, gnälla, tjata om tider, provsvar m.m. m.m. Till slut ger man upp!