tisdag 22 mars 2011

Avdelningen elände ...

Allra värst är att rycka bort hårstrån som sitter just under nästippen.

I mitten av överläppen.

Det gör djävulskt ont.

8 kommentarer:

  1. Ja det gör så in i helskotta ont. Var kommer dom ifrån?

    SvaraRadera
  2. Aaaaj! Det tåras i ögonen bara jag tänker på det.

    SvaraRadera
  3. Ja, det gör djävulskt ont!

    Men behövligt ibland... ;)

    Kram! Anita

    SvaraRadera
  4. bettankax, Londongirl och Anita: jag konstaterar att damerna som har kommenterat, precis som hon som skrev inlägget, inte är 25 år.

    Jag undrar när skäggstrån börjar tränga sig på?
    (Ja, Agnetha .., jag minns allt när du satt och strök dig över hakan ,-)

    SvaraRadera
  5. 45 år "gammal" får jag dra ett svep med rakhyvel över hakan, så fort jag vill "vara fin" :)
    Där envisas nämligen två hårstrån med att växa ut, hela tiden :)

    Glömmer jag nån gång, syns dom väldigt väl..! Usch.

    Jag är inte speciellt fåfäng, men strån gillas inte! :)

    SvaraRadera
  6. Mia: ,-)

    Rakhyvel vågar jag mig inte på, jag sitter med pincetten och en förstoringsspegel ,-)

    SvaraRadera
  7. Avdelningen sånt vi kvinnor borde tala mer om.

    Tre svarta skäggstrån på hakan och en del ljusa mjuka som är störande långa får jag hålla efter. Och jag räknar med att det blir värre. Fast hakan är oöm. Ondast gör överläppen, de där stråna längst ner mot läpparna är djävulska, de får faktiskt växa fritt rätt ofta.

    Men jag har det ändå bättre förspänt än många av mina sydeuropeiska systrar. Vad gör man när man är tjugo år och har hakan och kinderna fulla av mjuka svarta fjun? Och som med ålderns rätt blir grövre. Att kindpussa en äldre dam här kan vara en sträv upplevelse.

    SvaraRadera
  8. Vid fyrtio och ett halvt, alltså, glömde jag att säga. Jag fick nys på dem nån gång vid trettiofem. Minns fortfarande tillfället, en hotellspegel i en uschlig liten ful stad i norra Italien en ful februaridag. Som gjord för såna upptäckter.

    SvaraRadera